FINLAND: Natomedlemskap destabiliserar inte – Håller inte med Andersson (S)

2022 03 16

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget.

Så utryckte sig Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff förra veckan.

En bedömning som inte delas av Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.

Ingen destabiliseringsfaktor

– Jag ser inte att den saken, att länderna använder sin möjlighet att fatta egna beslut, är en destabiliseringsfaktor, säger han i SVT:s program 30 minuter.

Samtidigt framhäver Haavisto att det är viktigt att tidvis ta beslut utifrån ”den bästa tidtabellen”.

Norge och Danmark

Finlands utrikesministern konstaterar att han inte tror att en finsk Natoansökan skulle destabilisera närområdet, vilket Magdalena Andersson antydde att en svensk ansökan skulle göra.

– I Norden har vi Danmark och Norge som är medlemmar i Nato och det har inte destabiliserat situationen här i Norden, säger han och tillägger:

– Det är viktigt att alla länder har möjlighet att ta egna beslut.

Vill inte kommentera

Haavisto avböjer att kommentera Magdalena Anderssons uttalande om att en svensk ansökan till Nato skulle ”destabilisera läget”.

– Jag vill inte kommentera den svenska debatten. Vi är inne i  en process och det är mycket viktigt att vi lyssnar på olika argument och även analyserar argumenten, säger han till SVT.

Finska folket säger ja

I en ny mätning av mätbolaget Taloustutkimus, som utfördes för finska statstelevisionen YLE:s räkning, svarade en stor majoritet av finska folket att de vill att Finland går med i Nato.

62 procent säger ja till Nato. Ynka 16 procent säger nej till ett medlemskap i militäralliansen.

Sveriges inställning

En mätning från Demoskop, som genomfördes mellan den 25 februari och 1 mars, visar att en majoritet av det svenska folket säger ja till Nato – 51 procent säger ja och 27 procent säger nej, enligt siffrorna från Demoskop.

Foto: Finnish Government resp M Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Skatteverket går ut med viktig uppmaning till alla med e-legitimation

2025 01 18

I bedrägeritider är det bra att vara vaksam.

Det meddelar Skatteverket.

Under de senaste åren har olika typer av bedrägerier ställt till med stora problem.

Många svenskar har förlorat pengar på grund av bedrägerierna, och myndigheter är måna om att se till att svenskarna är så svårlurade som bara möjligt.

Går ut med uppmaning

Skatteverket går på torsdagen ut med en viktig uppmaning till alla som har e-legitimation.

Detta för att försöka öka vaksamheten.

– En e-legitimation är en identitetshandling. Det är därför viktigt att hantera din e-legitimation med varsamhet. Använd den aldrig på uppmaning av någon annan, understryker myndigheten.

Mejl och sms

Skatteverket fortsätter.

– Var också vaksam om du får e-post eller sms med länkar till webbsidor där du uppmanas logga in med e-legitimation. Även det kan vara ett bedrägeriförsök.

Så håller du bedragarna borta

I tider då bedragarna arbetar hårt för att lura folk på pengar är det extra bra att vara försiktig med känsliga uppgifter.

E-legitimation är som bekant en värdehandling, och webbsidan Elegitimation har på uppdrag av DIGG - Myndigheten för digital förvaltning, gått ut med flera tips.

– Det är vanligt att bedragare hör av sig och säger att de representerar någon som man litar på, till exempel Polisen eller banken. De kan till exempel säga att det har hänt något akut och att du genast måste logga in med din e-legitimation. 

– Gör aldrig det! Om du gör det finns det risk för att du släpper in dem så att de kan komma åt dina pengar eller känsliga uppgifter.

Fem tips

Här är fem tips som Myndigheten för digital förvaltning rekommenderar via sidan:

- Använd aldrig din e-legitimation om du blir uppringd.

- Klicka inte på okända länkar via e-post eller sms.

- Låt inte någon annan logga in åt dig.

- Lämna aldrig ut ditt personnummer.

- Anmäl alltid bedrägerier till polisen på telefonnummer 114 14.

Bedragare arbetar konstant på att hitta nya sätt att lura folk på, och kapar ofta välkända varumärken för att göra det.

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen


Experter slår larm om månen

2025 01 18

Experter slår nu larm om månens sårbarhet.

Månen har alltid fascinerat människan, och i modern tid har människan till och med besökt den.

Men månen är också sårbar.

Det menar den internationella organisationen World Monuments Fund, som nu inkluderar månen på 2025 års lista över 25 kulturarv som anses ligga i ”riskzonen”.

Inkluderas för första gången

World Monument Fund är experter på kulturarv och utkommer vartannat år med en lista över viktiga kulturarv och platser som anses vara sårbara och utsatta för risker av olika slag.

Och nu väljer man alltså att inkludera månen på den listan.

Enligt fonden befinner vi oss i början av en ny rymdålder, och på månen finns det över 90 historiskt viktiga platser som är relaterade till människan.

– För första gången är månen inkluderad på listan, för att återspegla det akuta behovet av att känna igen och bevara de artefakter som vittnar om mänsklighetens första steg bortom jorden – ett avgörande ögonblick i vår delade historia, säger Bénédicte de Montlaur, VD och koncernchef för World Monument Fund, enligt CNN.

”Ökande risker”

Bland de historiskt och kulturellt viktiga platserna på månen finns bland annat Tranquility Base, där människan satte sin fot på månen för första gången.

På platsen finns Neil Armstrongs fotavtryck fortfarande bevarat, tillsammans med mer än 100 andra artefakter som vittnar om Apollo 11 och dess mission, enligt organisationen.

– Föremål som kameran som fångade den tv-sända månlandningen; en minnesskiva som lämnats kvar av astronauterna Armstrong och Buzz Aldrin; och hundratals andra föremål är symboler för detta arv, uppger organisationens VD.

– Ändå står de för ökande risker, mitt i accelererande månaktiviteter, som genomförs utan adekvata bevarandeprotokoll.

Länder som Kina, Ryssland och USA har ett stort intresse för rymden och för månen, och därför understryker organisationen vikten av att bevara månens kulturarv som människan har lämnat efter sig.

Foto: Josh Miller

Text: Redaktionen