NATO: Finland kritiska till Magdalena Anderssons (S) uttalande

2022 03 09

Statsminister Magdalena Anderssons (S) uttalande om att en svensk Natoansökan skulle ”destabilisera läget” skapar ringar på vattnet i Finland.

Andersson uttalade sig i tisdags om ett eventuellt inträdde i Nato vid en presskonferens, då lät det så här:

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget, sa hon vid en pressträff.

Togs inte emot väl

Uttalanden kom som en blixt från klar himmel för Finland som länge har haft ett djupgående säkerhetspolitiskt samarbete med Sverige. De menar att det finns en överhängande risk att Anderssons uttalande kommer att påverka opinionen i Finland och att länderna borde diskutera offentliga Natouttalanden med varandra.

Sanna Marin kommenterar

– Jag ser det som viktigt att vi för en diskussion tillsammans och vi kommer att föra en diskussion för vår egen del. Vi ser på hela Europas situation. Vi har den långa gränsen med Ryssland. Vi kommer inte att låsa oss vid en ståndpunkt, sade Finlands statsminister Sanna Marin vid en pressträff, rapporterar DN.

Finland överväger ett Natomedlemskap

Finland har länge haft möjligheten att gå med i Nato och landet håller i nuläget på att väga för och nackdelar med ett eventuellt medlemskap mot varandra. En rapport ska lämnas in till riksdagen om en månad.

Flera kritiska röster mot uttalandet

Det kommer kritik mot Anderssons uttalande från flera håll i Finland och flera röster börjar till och med ifrågasätta om Sverige skulle hjälpa Finland vid ett krig. Så här lät kritiken från Finlands utrikespolitiska institut:

– Det är ju inte Finland och Sverige som gör något som destabiliserar norra Europa. Utan det är ju Rysslands pågående krig och förväntade reaktion på en Natoansökan som skulle vara destabiliserande. Det är den ryska retoriken som vill skylla på Sverige och Finland, säger Charly Salonius Pasterna, seniorforskare vid Finlands utrikespolitiska institut till DN.

Andersson bemöter kritiken

Andersson har bemött kritiken och framhåller att hon inte ville påverka Finland - alla länder fattar sina egna beslut. Hon betonar också att Sverige självklart skulle bistå Finland, som är Sveriges viktigaste militära samarbetspartner vid ett eventuellt krig.

– Det är helt självklart att om Finland skulle bli angripet att Sverige inte skulle hålla sig passivt, säger hon enligt finska tidningen Hufvudstadsbladet.

Foto: M Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen