NATO: Finland kritiska till Magdalena Anderssons (S) uttalande

2022 03 09

Statsminister Magdalena Anderssons (S) uttalande om att en svensk Natoansökan skulle ”destabilisera läget” skapar ringar på vattnet i Finland.

Andersson uttalade sig i tisdags om ett eventuellt inträdde i Nato vid en presskonferens, då lät det så här:

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget, sa hon vid en pressträff.

Togs inte emot väl

Uttalanden kom som en blixt från klar himmel för Finland som länge har haft ett djupgående säkerhetspolitiskt samarbete med Sverige. De menar att det finns en överhängande risk att Anderssons uttalande kommer att påverka opinionen i Finland och att länderna borde diskutera offentliga Natouttalanden med varandra.

Sanna Marin kommenterar

– Jag ser det som viktigt att vi för en diskussion tillsammans och vi kommer att föra en diskussion för vår egen del. Vi ser på hela Europas situation. Vi har den långa gränsen med Ryssland. Vi kommer inte att låsa oss vid en ståndpunkt, sade Finlands statsminister Sanna Marin vid en pressträff, rapporterar DN.

Finland överväger ett Natomedlemskap

Finland har länge haft möjligheten att gå med i Nato och landet håller i nuläget på att väga för och nackdelar med ett eventuellt medlemskap mot varandra. En rapport ska lämnas in till riksdagen om en månad.

Flera kritiska röster mot uttalandet

Det kommer kritik mot Anderssons uttalande från flera håll i Finland och flera röster börjar till och med ifrågasätta om Sverige skulle hjälpa Finland vid ett krig. Så här lät kritiken från Finlands utrikespolitiska institut:

– Det är ju inte Finland och Sverige som gör något som destabiliserar norra Europa. Utan det är ju Rysslands pågående krig och förväntade reaktion på en Natoansökan som skulle vara destabiliserande. Det är den ryska retoriken som vill skylla på Sverige och Finland, säger Charly Salonius Pasterna, seniorforskare vid Finlands utrikespolitiska institut till DN.

Andersson bemöter kritiken

Andersson har bemött kritiken och framhåller att hon inte ville påverka Finland - alla länder fattar sina egna beslut. Hon betonar också att Sverige självklart skulle bistå Finland, som är Sveriges viktigaste militära samarbetspartner vid ett eventuellt krig.

– Det är helt självklart att om Finland skulle bli angripet att Sverige inte skulle hålla sig passivt, säger hon enligt finska tidningen Hufvudstadsbladet.

Foto: M Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen