04 maj 26

NATO: Finland kritiska till Magdalena Anderssons (S) uttalande

2022 03 09

Statsminister Magdalena Anderssons (S) uttalande om att en svensk Natoansökan skulle ”destabilisera läget” skapar ringar på vattnet i Finland.

Andersson uttalade sig i tisdags om ett eventuellt inträdde i Nato vid en presskonferens, då lät det så här:

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget, sa hon vid en pressträff.

Togs inte emot väl

Uttalanden kom som en blixt från klar himmel för Finland som länge har haft ett djupgående säkerhetspolitiskt samarbete med Sverige. De menar att det finns en överhängande risk att Anderssons uttalande kommer att påverka opinionen i Finland och att länderna borde diskutera offentliga Natouttalanden med varandra.

Sanna Marin kommenterar

– Jag ser det som viktigt att vi för en diskussion tillsammans och vi kommer att föra en diskussion för vår egen del. Vi ser på hela Europas situation. Vi har den långa gränsen med Ryssland. Vi kommer inte att låsa oss vid en ståndpunkt, sade Finlands statsminister Sanna Marin vid en pressträff, rapporterar DN.

Finland överväger ett Natomedlemskap

Finland har länge haft möjligheten att gå med i Nato och landet håller i nuläget på att väga för och nackdelar med ett eventuellt medlemskap mot varandra. En rapport ska lämnas in till riksdagen om en månad.

Flera kritiska röster mot uttalandet

Det kommer kritik mot Anderssons uttalande från flera håll i Finland och flera röster börjar till och med ifrågasätta om Sverige skulle hjälpa Finland vid ett krig. Så här lät kritiken från Finlands utrikespolitiska institut:

– Det är ju inte Finland och Sverige som gör något som destabiliserar norra Europa. Utan det är ju Rysslands pågående krig och förväntade reaktion på en Natoansökan som skulle vara destabiliserande. Det är den ryska retoriken som vill skylla på Sverige och Finland, säger Charly Salonius Pasterna, seniorforskare vid Finlands utrikespolitiska institut till DN.

Andersson bemöter kritiken

Andersson har bemött kritiken och framhåller att hon inte ville påverka Finland - alla länder fattar sina egna beslut. Hon betonar också att Sverige självklart skulle bistå Finland, som är Sveriges viktigaste militära samarbetspartner vid ett eventuellt krig.

– Det är helt självklart att om Finland skulle bli angripet att Sverige inte skulle hålla sig passivt, säger hon enligt finska tidningen Hufvudstadsbladet.

Foto: M Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen