NATO: Finland kritiska till Magdalena Anderssons (S) uttalande

2022 03 09

Statsminister Magdalena Anderssons (S) uttalande om att en svensk Natoansökan skulle ”destabilisera läget” skapar ringar på vattnet i Finland.

Andersson uttalade sig i tisdags om ett eventuellt inträdde i Nato vid en presskonferens, då lät det så här:

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget, sa hon vid en pressträff.

Togs inte emot väl

Uttalanden kom som en blixt från klar himmel för Finland som länge har haft ett djupgående säkerhetspolitiskt samarbete med Sverige. De menar att det finns en överhängande risk att Anderssons uttalande kommer att påverka opinionen i Finland och att länderna borde diskutera offentliga Natouttalanden med varandra.

Sanna Marin kommenterar

– Jag ser det som viktigt att vi för en diskussion tillsammans och vi kommer att föra en diskussion för vår egen del. Vi ser på hela Europas situation. Vi har den långa gränsen med Ryssland. Vi kommer inte att låsa oss vid en ståndpunkt, sade Finlands statsminister Sanna Marin vid en pressträff, rapporterar DN.

Finland överväger ett Natomedlemskap

Finland har länge haft möjligheten att gå med i Nato och landet håller i nuläget på att väga för och nackdelar med ett eventuellt medlemskap mot varandra. En rapport ska lämnas in till riksdagen om en månad.

Flera kritiska röster mot uttalandet

Det kommer kritik mot Anderssons uttalande från flera håll i Finland och flera röster börjar till och med ifrågasätta om Sverige skulle hjälpa Finland vid ett krig. Så här lät kritiken från Finlands utrikespolitiska institut:

– Det är ju inte Finland och Sverige som gör något som destabiliserar norra Europa. Utan det är ju Rysslands pågående krig och förväntade reaktion på en Natoansökan som skulle vara destabiliserande. Det är den ryska retoriken som vill skylla på Sverige och Finland, säger Charly Salonius Pasterna, seniorforskare vid Finlands utrikespolitiska institut till DN.

Andersson bemöter kritiken

Andersson har bemött kritiken och framhåller att hon inte ville påverka Finland - alla länder fattar sina egna beslut. Hon betonar också att Sverige självklart skulle bistå Finland, som är Sveriges viktigaste militära samarbetspartner vid ett eventuellt krig.

– Det är helt självklart att om Finland skulle bli angripet att Sverige inte skulle hålla sig passivt, säger hon enligt finska tidningen Hufvudstadsbladet.

Foto: M Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen