Finansministern: Ser framför mig en krigsekonomi

2025 03 15

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) håller tal på Moderaternas Sverigemöte.

Kriget i Ukraina fortsätter att rasa och flera europeiska länder ökar pengarna till försvaret.

Även i Sverige finns planer på att rusta upp – och nu uttalar sig finansminister Elisabeth Svantesson (M) om hur det ska ske.

Det rapporterar Expressen.

“Ser krigsekonomi”

Under Moderaternas Sverigemöte förklarar finansministern att mindre pengar läggs på bistånd och mer ska tilldelas försvaret.

Därtill uttalar hon sig om “krigsekonomi”.

– Det jag säger nu inser jag kommer låta lite drastiskt, men jag ser framför mig en modern europeisk krigsekonomi, säger hon enligt Expressen.

– Det är inte bara en viss procentsats som är viktig här. Lika viktigt är ju hur stor ekonomin är.

Inte som förut

Vidare förklarar Svantesson att det inte handlar om ransonering, utan snarare om förutsättningarna för ett starkt försvar.

En stor del i det är att generellt ha en stark och växande ekonomi.

Statsministern talar

Under Moderaternas Sverigemöte talar även statsminister Ulf Kristersson (M).

Han tar bland annat upp kriget i Ukraina.

– Just nu går fronten i östra Ukraina, men den kunde lika gärna gått någon annanstans i Europa, säger statsministern.

– Det finns inga som önskar fred i Ukraina lika mycket som alla ukrainare, hemma och utomlands. Men kapitulation är inte fred.

“Peace through strength”

Statsministern understryker inför eventuella fredsförhandlingar att “två gånger de senaste tio åren har Ryssland först slutit, och sen brutit, avtal med Ukraina – avtal som skulle leda till fred”.

– Freden måste bli trovärdig och hållbar. Och trovärdig fred blir det bara om Ukraina får förhandla från en styrkeposition. Peace through strength, som det heter på engelska, säger han.

I dagarna har Vladimir Putin svarat tvetydigt på USA och Ukrainas förslag om en vapenvila på 30 dagar.

Putin har reservationer om vad vapenvilan innebär – och det återstår att se om de tre parterna kan nå en överenskommelse som får stopp på skjutandet i Ukraina.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet resp E. Bortoli

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen