Finansministern: Osäkert om USA skulle hjälpa Natoland i kris

2025 02 20

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är osäker på amerikanskt stöd.

Det har varit en hektisk vecka i världspolitiken.

USA och Ryssland har inlett fredsförhandlingar om Ukraina - och Donald Trump har kallat Volodymyr Zelenskyj för en diktator.

Det nya amerikanska förhållningssättet gentemot Ukraina och Europa får nu finansminister Elisabeth Svantesson (M) att tveka på om de skulle hjälpa till vid krig.

Det rapporterar TV4.

“Enorm oförutsägbarhet”

Svantesson ställer sig tveksam till huruvida USA skulle ingripa om Natos artikel 5 - klausulen som innebär att medlemsländer ska agera vid en attack mot ett annat medlemsland - aktiveras.

– Just nu ska man nog inte vara säker på någonting. Det är en enorm oförutsägbarhet från den amerikanska administrationen, säger hon till TV4.

“Besvärligt läge”

Europeiska politiker har i veckan kritiserat Trumps utspel och pekat på ett större behov av europeiska investeringar i försvarssektorn.

Svantesson menar vidare att det återstår att se hur saker och ting utvecklar sig.

– Men det är ett besvärligt läge minst sagt.

Det är artikel 5

1949 var det primära syftet med Nordatlantiska fördraget - Nato:s grundfördrag - att skapa en pakt för ömsesidigt stöd för att motverka risken för att Sovjetunionen skulle försöka utvidga sin kontroll över Östeuropa till andra delar av kontinenten.

Alla deltagande länder var överens om att denna form av solidaritet skulle utgöra kärnan i fördraget, vilket i praktiken gjorde artikel 5 om kollektivt försvar till en nyckelkomponent i alliansen.

I artikel 5 föreskrivs att om en Nato-allierad utsätts för ett väpnat angrepp, skall varje annan medlem av alliansen betrakta denna våldshandling som ett väpnat angrepp mot alla medlemmar och vidta de åtgärder som den anser nödvändiga för att bistå den angripna allierade.

“Är överens”

Så här står det i artikel 5 enligt Nato:

– Parterna är överens om att ett väpnat angrepp mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika skall betraktas som ett angrepp mot dem alla och är följaktligen överens om att, om ett sådant väpnat angrepp inträffar, var och en av dem, i utövande av den rätt till individuellt eller kollektivt självförsvar som erkänns i artikel 51 i Förenta nationernas stadga, skall bistå den eller de angripna parterna.

Foto: H. Nyström Regeringskansliet resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen