Finansministern: Osäkert om USA skulle hjälpa Natoland i kris

2025 02 20

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är osäker på amerikanskt stöd.

Det har varit en hektisk vecka i världspolitiken.

USA och Ryssland har inlett fredsförhandlingar om Ukraina - och Donald Trump har kallat Volodymyr Zelenskyj för en diktator.

Det nya amerikanska förhållningssättet gentemot Ukraina och Europa får nu finansminister Elisabeth Svantesson (M) att tveka på om de skulle hjälpa till vid krig.

Det rapporterar TV4.

“Enorm oförutsägbarhet”

Svantesson ställer sig tveksam till huruvida USA skulle ingripa om Natos artikel 5 - klausulen som innebär att medlemsländer ska agera vid en attack mot ett annat medlemsland - aktiveras.

– Just nu ska man nog inte vara säker på någonting. Det är en enorm oförutsägbarhet från den amerikanska administrationen, säger hon till TV4.

“Besvärligt läge”

Europeiska politiker har i veckan kritiserat Trumps utspel och pekat på ett större behov av europeiska investeringar i försvarssektorn.

Svantesson menar vidare att det återstår att se hur saker och ting utvecklar sig.

– Men det är ett besvärligt läge minst sagt.

Det är artikel 5

1949 var det primära syftet med Nordatlantiska fördraget - Nato:s grundfördrag - att skapa en pakt för ömsesidigt stöd för att motverka risken för att Sovjetunionen skulle försöka utvidga sin kontroll över Östeuropa till andra delar av kontinenten.

Alla deltagande länder var överens om att denna form av solidaritet skulle utgöra kärnan i fördraget, vilket i praktiken gjorde artikel 5 om kollektivt försvar till en nyckelkomponent i alliansen.

I artikel 5 föreskrivs att om en Nato-allierad utsätts för ett väpnat angrepp, skall varje annan medlem av alliansen betrakta denna våldshandling som ett väpnat angrepp mot alla medlemmar och vidta de åtgärder som den anser nödvändiga för att bistå den angripna allierade.

“Är överens”

Så här står det i artikel 5 enligt Nato:

– Parterna är överens om att ett väpnat angrepp mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika skall betraktas som ett angrepp mot dem alla och är följaktligen överens om att, om ett sådant väpnat angrepp inträffar, var och en av dem, i utövande av den rätt till individuellt eller kollektivt självförsvar som erkänns i artikel 51 i Förenta nationernas stadga, skall bistå den eller de angripna parterna.

Foto: H. Nyström Regeringskansliet resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Pensionärer missar viktigt bidrag – kan få flera tusen mer i månaden

2026 01 17

Svenska pensionärer riskerar att gå miste om tusentals kronor i tillägg.

Många svenska pensionärer som har rätt till tillägg missar det helt – trots enkla möjligheter att söka.

Det är ett stöd som kan ge flera tusen kronor mer i månaden, rapporterar Senioren.

Stort bidrag står outnyttjat

Bostadstillägget ska stödja pensionärer med stram ekonomi.

– Bostadstillägg är ett skattefritt tillägg för dig som har låg pension. Du kan få upp till 7 290 kronor per månad, beroende på din ekonomi, bostadskostnad, dina tillgångar och din familjesituation, meddelar Pensionsmyndigheten.

Det högsta beloppet som ensamstående kan få är upp till 7 290 kronor per månad, medan makar eller sambor kan få upp till 3 645 kronor.

LÄS MER: Moskva hånar hela Europa

Missar bidraget

Men många pensionärer tror felaktigt att de inte är berättigade till stödet och väljer därför att inte ansöka.

Enligt Pensionsmyndigheten bedömdes omkring 123 000 personer som hade rätt till bostadstillägg 2020 – ändå inte sökte det.

– Ett beslut om bostadstillägg gäller oftast tills vidare, men om din ekonomiska situation förändras ska bostadstillägget räknas om, uppger myndigheten.

Krav för tillägg

För att kunna ansöka om bostadstillägg finns några grundläggande krav – du måste bo i Sverige, ta ut hela din allmänna pension och vara minst 67 år.

I vissa situationer kan även den som får änkepension eller utländsk pension ha rätt till bostadstillägg.

Storleken på tillägget beror på din ekonomiska situation, inklusive inkomster, bostadskostnad och tillgångar.

– Det är viktigt att anmäla ändringar så fort som möjligt för att inte gå miste om bostadstillägg. Du kan även bli återbetalningsskyldig om du inte anmäler rätt uppgifter, meddelar Pensionsmyndigheten.

Att ta reda på om man är berättigad är enkelt:

Gör en preliminär beräkning på Pensionsmyndighetens hemsida för att se om det är värt att ansöka.
Fyll i ansökan digitalt med BankID om du har det, eller via blankett om du behöver hjälp.

LÄS MER: Riksbanken övertygade om 2026: Efterlängtat besked för hushållen

Foto: E Ann

Text: Redaktionen

“Dummaste jag någonsin hört” – bakslag för Trump

2026 01 17

Donald Trump ser inte ut att ha något större stöd i Grönlandsfrågan.

Den amerikanske presidenten fortsätter att hota Grönland.

Donald Trump vill se att den danska ön blir amerikansk mark inom en snar framtid – med hänvisning till att den behövs för nationell säkerhet.

Men världsledare, grönlänningar och danskar protesterar – och det gör även kongressledamöter från Trumps eget parti.

En går till och med så långt som att beskriva att det är det “dummaste han någonsin hört”.

Skulle gå samman

Senator Thom Tillis förutspår att ledamöter från båda sidor skulle gå samman och kräva kongressens godkännande om det blev tydligt att Trump förberedde en omedelbar militär insats, rapporterar Politico.

– Om det förekom någon form av handling som såg ut att ha som mål att faktiskt landstiga på Grönland och genomföra ett olagligt övertagande … så skulle det finnas tillräckligt många här för att rösta igenom en “war powers resolution” och stå emot ett veto, säger han.

“Dummaste jag någonsin hört”

Representanthusetledamoten Don Bacon går ännu längre och förutspår att det skulle leda till riksrätt, samtidigt som han kallar Trumps besatthet av Grönland för “det dummaste jag någonsin hört”.

Senatorn Lisa Murkowski är på samma sida.

– Grönland måste ses som vår allierade, inte som en tillgång, och jag tror att det är det budskapet du hör från den här delegationen, säger hon.

Läs mer: Trump hotar omvärlden – ”Gör det om de inte håller med”

75 procent säger nej

Tre fjärdedelar av amerikanerna säger att de motsätter sig att USA försöker ta kontroll över Grönland, enligt en ny opinionsundersökning från CNN utförd av SSRS.

Undersökningen visar att endast 25 procent av amerikanerna gynnar ett amerikanskt försök att ta kontroll över det danska territoriet.

Fler republikaner

50 procent av republikanerna och republikanskt lutande oberoende väljare säger att de stöder det, medan 50 procent är emot.

Demokrater och demokratiskt lutande oberoende väljare är djupt emot förslaget, med 94 procent motståndare totalt, varav 80 procent svarar att de är starkt emot det.

Läs mer: UPPGIFTER: EU gör sig redo – ska tvinga bort Trump från Grönland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen