Finansministern: Osäkert om USA skulle hjälpa Natoland i kris

2025 02 20

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är osäker på amerikanskt stöd.

Det har varit en hektisk vecka i världspolitiken.

USA och Ryssland har inlett fredsförhandlingar om Ukraina - och Donald Trump har kallat Volodymyr Zelenskyj för en diktator.

Det nya amerikanska förhållningssättet gentemot Ukraina och Europa får nu finansminister Elisabeth Svantesson (M) att tveka på om de skulle hjälpa till vid krig.

Det rapporterar TV4.

“Enorm oförutsägbarhet”

Svantesson ställer sig tveksam till huruvida USA skulle ingripa om Natos artikel 5 - klausulen som innebär att medlemsländer ska agera vid en attack mot ett annat medlemsland - aktiveras.

– Just nu ska man nog inte vara säker på någonting. Det är en enorm oförutsägbarhet från den amerikanska administrationen, säger hon till TV4.

“Besvärligt läge”

Europeiska politiker har i veckan kritiserat Trumps utspel och pekat på ett större behov av europeiska investeringar i försvarssektorn.

Svantesson menar vidare att det återstår att se hur saker och ting utvecklar sig.

– Men det är ett besvärligt läge minst sagt.

Det är artikel 5

1949 var det primära syftet med Nordatlantiska fördraget - Nato:s grundfördrag - att skapa en pakt för ömsesidigt stöd för att motverka risken för att Sovjetunionen skulle försöka utvidga sin kontroll över Östeuropa till andra delar av kontinenten.

Alla deltagande länder var överens om att denna form av solidaritet skulle utgöra kärnan i fördraget, vilket i praktiken gjorde artikel 5 om kollektivt försvar till en nyckelkomponent i alliansen.

I artikel 5 föreskrivs att om en Nato-allierad utsätts för ett väpnat angrepp, skall varje annan medlem av alliansen betrakta denna våldshandling som ett väpnat angrepp mot alla medlemmar och vidta de åtgärder som den anser nödvändiga för att bistå den angripna allierade.

“Är överens”

Så här står det i artikel 5 enligt Nato:

– Parterna är överens om att ett väpnat angrepp mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika skall betraktas som ett angrepp mot dem alla och är följaktligen överens om att, om ett sådant väpnat angrepp inträffar, var och en av dem, i utövande av den rätt till individuellt eller kollektivt självförsvar som erkänns i artikel 51 i Förenta nationernas stadga, skall bistå den eller de angripna parterna.

Foto: H. Nyström Regeringskansliet resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Oväntat besked om Bregott

2025 02 20

Mejeriföretaget Arla går som tåget.

Under 2024 ökade omsättningen med hela 13,8 miljarder euro, vilket motsvarar omkring 157 miljarder kronor.

Nettoresultatet, det vill säga vinstmarginalen, landade på 401 miljoner euro (cirka 4,5 miljarder kronor).

Nu föreslår Arlas styrelse en rekordhög utdelning till mjölkbönderna som tillsammans äger koncernen.

Utdelningen föreslås uppgå till 2,2 eurocent per kilo levererad mjölk vilket motsvarar cirka 292 miljoner euro (motsvarande cirka 3,2 miljarder kronor).

Det är den högsta utdelningen till bönderna i företagets historia. 

– Arlas starka resultat 2024 visar böndernas och medarbetares engagemang och professionalism. Vårt konkurrenskraftiga mjölkpris och finansiella resultat speglar vår förmåga att navigera i en komplex värld och leverera värde till våra intressenter, säger Jan Toft Nørgaard, mjölkbonde och styrelseordförande för Arla.

Ökar i Sverige – Bregott pekas ut

Efter en tuff ekonomisk tid med stigande räntor och inflation så noterar Arla Sverige återigen gröna siffor.

Under fjolåret ökade omsättningen med 3,6 procent till 1 592 miljoner euro, motsvarande cirka 18 miljarder kronor.

Smörpaketen Bregott pekas ut som en nyckel till framgången.

Under 2024 introducerade Arla tre nya förpackningsstorlekar av Bregott. De nya paketen mottogs positivt och varumärket växte och tog marknadsandelar.

– Våra varumärken återhämtade sig under 2024, vilket förstås känns väldig roligt. Samtidigt är lönsamheten fortsatt pressad. Att vi är ett globalt kooperativ gör oss dock bättre rustade att ta oss an dessa oroliga tider, och jag är glad att mjölkpriset till våra ägare mjölkbönderna steg markant förra året, säger Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige.

– Lönsamheten för svenska bönder måste öka om de ska kunna fortsätta utveckla sina gårdar, göra viktiga investeringar i hållbarhet och producera mjölken vi behöver för att trygga svensk livsmedelsförsörjning.

Oväntat besked

Att Bregott ökar i försäljning är något oväntat.

Arlas lansering av de nya förpackningsstorlekarna utlöste en kritikstorm.

Sveriges Konsumenter – en samarbetsorganisation som verkar för konsumenternas intressen genom ökad konsumentmakt – var en av flera kritiker

Organisationens generalsekreterare Jan Bertoft kallade bland annat de nya förpackningarna för ”ett klockrent exempel på krympflation”.

– Mindre förpackningar till samma pris är ett sätt att smyga igenom en prishöjning. I grunden tycker vi att det är ohederligt, sade Bertoft till SvD.

Arla dementerar

Arla har förnekat att den nya satsningen skulle vara krympflation.

Företaget hänvisar till att de nya storlekarna har tagits fram för att möta ett förändrat konsumentbehov.

Foto: Arla Sverige

Text: Redaktionen

FREDAG: SMHI flaggar för trafikkaos – flera varningar utfärdas

2025 02 20

Under natten mellan torsdag och fredag drar ett nederbördsområde med mild luft in över södra Sverige. 

Nu varnar SMHI för plötslig ishalka i södra och mellersta Sverige.

Myndigheten har utfärdat gula varningar för ishalka i stora delar av Götaland och sydvästligaste Svealand (södra Värmland med omnejd).

– Då vägytorna är kalla väntas regnet frysa till is på vägarna. Även underkylt regn kan förekomma, framhåller SMHI.

Invånare i berörda områden uppmanas att tänka på följande:

  • Kör försiktigt och anpassa hastigheten till väglaget. Avsätt längre tid för din resa.
  • Det finns risk för förseningar eller inställda avgångar i kollektivtrafiken.

Nya varningar kan utfärdas under lördagen när den milda luften drar vidare.

– Under morgontrafiken är det i de östra delarna av Götaland som vädret kan ställa till det. Mildluften drar vidare norrut under lördagen och då skulle det kunna bli halt i landets mellersta och norra delar men ännu är inga varningar utfärdade, säger TV4:s meteorolog Peter Kondrup till tv-kanalen.

10 plusgrader

I helgen kan det bli ovanligt varmt för årstiden.

Mild luft från sydväst drar in över landet, uppger SMHI.

I södra Sverige kan det bli tvåsiffriga plusgrader.

– Under helgen ligger vi kvar under inflytande av milda sydvästvindar vilket ger allmänt mycket moln, tidvis regn, och efterhand plusgrader även längst i norr. Mot söndagen kan vi nog närma oss 10 plusgrader i Götaland, berättar SMHI:s meteorolog Angelica Lundberg.

”Mest förrädiska vinterväglaget”

Det mest “förrädiska vinterväglaget” är enligt Trafikverket den så kallade svarta halkan. Den syns inte, och den kommer blixtsnabbt när fukt på vägbanan fryser till is. 

– Broar, skuggiga skogspartier och vägar längs öppet vatten är särskilt utsatta ställen. Den svarta halkan uppstår ofta när det klarnar upp efter regn eller dimma och när temperaturen ligger strax över noll. Då kan det frysa på vägbanan fastän det fortfarande är plusgrader i luften och på bilens termometer, framhåller Trafikverket i ett uttalande.

 Foto: Pixabay resp SMHI

Text: Redaktionen