Finansministern: Det här kommer att provocera svenska folket

2023 12 19

Under årets tredje kvartal gjorde Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea tillsammans vinster på över 50 miljarder kronor.

Summorna har fått både politiker och vanligt folk, som kämpar med räkningarna under den pågående inflationen, att höja på ögonbrynen.

– Man blir ju förvånad och irriterad, har exempelvis bankkunden Gunilla Kylstrand från Stockholm förklarat för Sveriges Radio.

Men en av storbankerna, SEB, slår nu tillbaka mot kritiken om de höga vinsterna.

– Vi försöker driva banken så bra det bara går och framför allt gör vi det extremt långsiktigt. Vi har inget intresse att här och nu maximera någon vinst, säger bankens finansdirektör Masih Yazdi till Svenska Dagbladet.

"Kommer sticka i ögonen"

Förklaringen köps inte av finansminister Elisabeth Svantesson (M). 

Hon ifrågasätter även SEB:s uppgifter om att konkurrensen på den svenska bankmarknaden är hård om man jämför med hur det ser ut i Europa.

Finansministern slår fast att det inte är “rocket science” att se att konkurrensen inom banksektorn inte är optimal när vinsterna ser ut som de gör – samtidigt som hushållen går på knäna.

Elisabeth Svantesson pekar på att bankerna har ett stort ansvar att underlätta för sina kunder när de ekonomiska förutsättningarna är som de är.

– Om man är i ledningen på en bank är det klokt att förstå att så här höga vinster sticker i ögonen på väldigt många människor som kämpar med att få ekonomin att gå ihop, säger hon till SvD.

Kräver beskattning

Finansministern vill emellertid inte se en särskild bankskatt, vilket hennes föregångare Mikael Damberg (S) har krävt tillsammans med resten av sitt parti.

– Banker ska vara med och bidra och stötta barnfamiljer och ensamstående. Det är helt rimligt, sade Mikael Damberg, Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson, på en pressträff tidigare i höstas.

Även Vänsterpartiet har föreslagit beskattning av vad man kallar för bankernas övervinster.

– För Vänsterpartiet är valet självklart mellan att skydda bankernas oskäliga övervinster och skydda välfärden. Det får vara nog nu. Vi väljer svenska folkets välfärd, sade partiledaren Nooshi Dadgostar i sitt sommartal i augusti.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen