Finansministern: Det här kommer att provocera svenska folket

2023 12 19

Sveriges storbanker fortsätter att göra enorma vinster.

Under årets tredje kvartal gjorde Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea tillsammans vinster på över 50 miljarder kronor.

Summorna har fått både politiker och vanligt folk, som kämpar med räkningarna under den pågående inflationen, att höja på ögonbrynen.

– Man blir ju förvånad och irriterad, har exempelvis bankkunden Gunilla Kylstrand från Stockholm förklarat för Sveriges Radio.

Men en av storbankerna, SEB, slår nu tillbaka mot kritiken om de höga vinsterna.

– Vi försöker driva banken så bra det bara går och framför allt gör vi det extremt långsiktigt. Vi har inget intresse att här och nu maximera någon vinst, säger bankens finansdirektör Masih Yazdi till Svenska Dagbladet.

"Kommer sticka i ögonen"

Förklaringen köps inte av finansminister Elisabeth Svantesson (M). 

Hon ifrågasätter även SEB:s uppgifter om att konkurrensen på den svenska bankmarknaden är hård om man jämför med hur det ser ut i Europa.

Finansministern slår fast att det inte är “rocket science” att se att konkurrensen inom banksektorn inte är optimal när vinsterna ser ut som de gör – samtidigt som hushållen går på knäna.

Elisabeth Svantesson pekar på att bankerna har ett stort ansvar att underlätta för sina kunder när de ekonomiska förutsättningarna är som de är.

– Om man är i ledningen på en bank är det klokt att förstå att så här höga vinster sticker i ögonen på väldigt många människor som kämpar med att få ekonomin att gå ihop, säger hon till SvD.

Kräver beskattning

Finansministern vill emellertid inte se en särskild bankskatt, vilket hennes föregångare Mikael Damberg (S) har krävt tillsammans med resten av sitt parti.

– Banker ska vara med och bidra och stötta barnfamiljer och ensamstående. Det är helt rimligt, sade Mikael Damberg, Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson, på en pressträff tidigare i höstas.

Även Vänsterpartiet har föreslagit beskattning av vad man kallar för bankernas övervinster.

– För Vänsterpartiet är valet självklart mellan att skydda bankernas oskäliga övervinster och skydda välfärden. Det får vara nog nu. Vi väljer svenska folkets välfärd, sade partiledaren Nooshi Dadgostar i sitt sommartal i augusti.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 jan 2026

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna           

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen


16 januari 2026

Danmark har fått nog – ”inte vad vi kom överens om”

2026 01 16

Donald Trumps anspråk på Grönland har skapat stor i Europa.

I veckan åkte den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen till Washington för att möta den amerikanska administrationen.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt deltog också i mötet, där USA representerades av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Olika bild av överenskommelsen

Under mötet gjorde den danske utrikesministern klart att Grönland inte är till salu.

Under de förutsättningarna lades planen att fortsätta samtalen i en gemensamarbetsgrupp.

Men efter mötet har Vita huset fortsatt med uttalanden om ett amerikanskt övertagande av den stora ön som står under det danska kungadömet.

– Det är helt enkelt inte vad vi kom överens om, Jag vet vad vi kom överens om, säger Lars Løkke Rasmussen, till DR.

”Tittat rakt i ögonen”

Den danske utrikesministern är bestört över att överenskommelsen nu inte följs.

– Jag har suttit i rummet och tittat rakt in i ögonen på den amerikanska vicepresidenten och utrikesministern och varit överens om de här sakerna, säger han.

Och Danmark tänker inte delta i några fortsatta samtal om den amerikanska administrationen vägrar att acceptera landets röda linje.

– När mötena börjar, och om det visar sig att amerikanerna ser annorlunda på det, kommer det att bli en väldigt, väldigt kort serie möten, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER:  Moskva hånar hela Europa

Efterfrågar respekt

Den danska utrikesministern menar att länderna kommit överens om att man ser olika på saken, men att de fortsatta diskussionerna ändå skulle respektera den danska markeringen.

– Därför kom vi överens om att komma överens om att vara oense om detta och försöka inleda en dialog på hög nivå med respekt för kungarikets röda linjer, säger Løkke Rasmussen.

Överens om en sak

På en punkt menar Danmarks utrikesminister att man är fortsatt överens.

Säkerhetsläget kräver fortsatt USA:s engagemang i regionen.

– Vi står inför vissa långsiktiga säkerhetsutmaningar, och de måste hanteras, och det kväver ett amerikanskt åtagande, men det kräver inte en amerikansk övertagning av Grönland, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Foto: P. Weaver resp Wikipedia

Text: Redaktionen