FINANSINSPEKTIONEN VARNAR: Många svenskar väljer farligt betalningsmedel

2024 11 27

Antalet köp på faktura skjuter i höjden i Sverige.

Under 2023 omsatte hushållens fakturaköp 100 miljarder kronor, enligt en sammanställning från Finansinspektionen, FI.

Många fakturaköp gjordes i slutet av året, i samband med olika reor som Black Friday och mellandagsrean.

Enligt FI har hushållens fakturaköp har ökat varje år sedan 2020.

Nu höjer myndigheten ett varningens finger.

– De senaste årens högre inflation och räntor har pressat många konsumenter. Många har fått använda sin buffert för att få vardagsekonomin att gå ihop. Därför är det särskilt viktigt att du inte köper mer än du vet att du kan betala senare. Det kan kosta dig mycket, både i form av höga räntor och avgifter, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.

Flera uppmaningar

Att handla på faktura riskerar att bli en dyr historia för många svenskar.

Enligt FI:s sammanställning får en av tio svenskar som handlar på faktura minst en betalningspåminnelse varje månad.

– Dessutom valde en av tjugo som betalade något med faktura att omvandla sina fakturor till andra typer av lån, som delbetalningar eller kontokrediter. Påminnelser kostar extra, medan elbetalningar och kontokrediter innebär att betalningen till slut kan bli betydligt större än priset för varan, framhåller myndigheten.

Nu går FI ut med flera uppmaningar till konsumenter som funderar på att handla på faktura.

Följande tips utfärdas för att undvika skuldfällan:

- Behöver du verkligen det här?
Innan du köper något, oavsett hur du betalar för det, är det viktigt att du frågar dig om du verkligen behöver varan eller tjänsten. Uppfyller den ett verkligt behov i ditt liv, eller skulle du ha bättre nytta av att spara pengarna?

- Kommer du att ha de pengar imorgon som du inte har idag?
Om du väljer att köpa nu och betala sen behöver du vara säker på att du kommer att ha pengar för att betala när fakturan kommer.

- Betala av lånet så snabbt du kan
Om du har köpt något på faktura kostar det alltid minst att betala fakturan så snart du kan. Att betala av lånet under en längre tid genom delbetalningar eller att omvandla lånet till en kontokredit innebär att du får betala betydligt mer än du ursprungligen lånade.

- Betala alltid fakturan när den kommer
Att inte betala i tid kostar extra. Dröjer din betalning tillräckligt länge hamnar din skuld hos Kronofogden. En betalningsanmärkning hos Kronofogden kan leda till att du får svårt att ta bolån, få ett hyreskontrakt eller teckna ett mobilabonnemang. Du kan också hindras från att ta vissa jobb som inte är tillgängliga för personer med betalningsanmärkningar.

Kvinnor sticker ut

Finansinspektionens statistik visar även att kvinnor är mer benägna att handla på faktura jämfört med män.

Mellan juli 2023 och juni 2024 har kvinnor stått för 60 procent av fakturaköpen. Och i november 2023 stod kvinnor för två av tre fakturaköp.

Bland båda könen är fakturaköp vanligast i åldersgruppen 35–44 år, följt av 25–34 år. Minst antal fakturaköp gör de yngsta och äldsta männen, i åldrarna under 24 respektive över 64 år.

Foto: E. Ventur

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen