FINANSINSPEKTIONEN VARNAR: Många svenskar väljer farligt betalningsmedel

2024 11 27

Antalet köp på faktura skjuter i höjden i Sverige.

Under 2023 omsatte hushållens fakturaköp 100 miljarder kronor, enligt en sammanställning från Finansinspektionen, FI.

Många fakturaköp gjordes i slutet av året, i samband med olika reor som Black Friday och mellandagsrean.

Enligt FI har hushållens fakturaköp har ökat varje år sedan 2020.

Nu höjer myndigheten ett varningens finger.

– De senaste årens högre inflation och räntor har pressat många konsumenter. Många har fått använda sin buffert för att få vardagsekonomin att gå ihop. Därför är det särskilt viktigt att du inte köper mer än du vet att du kan betala senare. Det kan kosta dig mycket, både i form av höga räntor och avgifter, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.

Flera uppmaningar

Att handla på faktura riskerar att bli en dyr historia för många svenskar.

Enligt FI:s sammanställning får en av tio svenskar som handlar på faktura minst en betalningspåminnelse varje månad.

– Dessutom valde en av tjugo som betalade något med faktura att omvandla sina fakturor till andra typer av lån, som delbetalningar eller kontokrediter. Påminnelser kostar extra, medan elbetalningar och kontokrediter innebär att betalningen till slut kan bli betydligt större än priset för varan, framhåller myndigheten.

Nu går FI ut med flera uppmaningar till konsumenter som funderar på att handla på faktura.

Följande tips utfärdas för att undvika skuldfällan:

- Behöver du verkligen det här?
Innan du köper något, oavsett hur du betalar för det, är det viktigt att du frågar dig om du verkligen behöver varan eller tjänsten. Uppfyller den ett verkligt behov i ditt liv, eller skulle du ha bättre nytta av att spara pengarna?

- Kommer du att ha de pengar imorgon som du inte har idag?
Om du väljer att köpa nu och betala sen behöver du vara säker på att du kommer att ha pengar för att betala när fakturan kommer.

- Betala av lånet så snabbt du kan
Om du har köpt något på faktura kostar det alltid minst att betala fakturan så snart du kan. Att betala av lånet under en längre tid genom delbetalningar eller att omvandla lånet till en kontokredit innebär att du får betala betydligt mer än du ursprungligen lånade.

- Betala alltid fakturan när den kommer
Att inte betala i tid kostar extra. Dröjer din betalning tillräckligt länge hamnar din skuld hos Kronofogden. En betalningsanmärkning hos Kronofogden kan leda till att du får svårt att ta bolån, få ett hyreskontrakt eller teckna ett mobilabonnemang. Du kan också hindras från att ta vissa jobb som inte är tillgängliga för personer med betalningsanmärkningar.

Kvinnor sticker ut

Finansinspektionens statistik visar även att kvinnor är mer benägna att handla på faktura jämfört med män.

Mellan juli 2023 och juni 2024 har kvinnor stått för 60 procent av fakturaköpen. Och i november 2023 stod kvinnor för två av tre fakturaköp.

Bland båda könen är fakturaköp vanligast i åldersgruppen 35–44 år, följt av 25–34 år. Minst antal fakturaköp gör de yngsta och äldsta männen, i åldrarna under 24 respektive över 64 år.

Foto: E. Ventur

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen