Finansinspektionen uppmanar: börja spara direkt – så mycket ska du ha på kontot

2025 03 25

Endast tre av tio har dessutom 50 000 kronor eller mer tillgängligt i en liknande sparform.

Det visar en ny rapport från Finansinspektionen, FI, som granskat svenskarnas sparande.

Många har inte ens någon buffert överhuvudtaget, enligt myndigheten som nu går ut med en direkt uppmaning till svenska folket.

– Har du inte en buffert idag ska du prioritera det innan du sätter av pengar i ett långsiktigt sparande i exempelvis fonder och aktier, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, i ett uttalande.

"Särskilt viktigt nu"

Moa Langermark menar att det är extra angelägenhet att inleda ett sparande nu när det ekonomiska läget är så pass osäkert som det är. 

Det är ett skydd mot oväntade händelser och utgifter.

– Bufferten ska vara lätt att komma åt och du ska ha den på ett konto med så hög ränta som möjligt och insättningsgaranti. Detta är alltid viktigt och särskilt nu när vi befinner oss i osäkra tider, säger hon.

Ekonomen: börja omedelbart

Shoka Åhrman, sparekonom vid SPP, uppmanar likt FI att “omedelbart inleda buffertsparande” om man inte redan når miniminivån som rekommenderas, rapporterar SvD.

–  Vi brukar ju säga att man ska ha tre till fyra månadslöner i buffert för sig själv. Generellt saknar många en krockkudde vid till exempel sjukskrivning eller arbetslöshet, och då ska man förstås tänka på behovet för hela familjen, säger hon till tidningen.

Swedbank: två månadslöner

Exakt hur mycket som hushållen bör spara är emellertid en omdiskuterad fråga.

Swedbank har exempelvis en stående tumregel om att spara tio procent av sin lön efter skatt. SPP:s rekommendation är något högre än storbankernas.

– Vi brukar rekommendera en buffert på två månadslöner. Bor du i en villa kan du behöva en större buffert och bor du i en hyreslägenhet en lite mindre buffert, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank.

Ojämnt fördelat sparande

Enligt Finansinspektionen har hushållens tillgångar “ökat kraftigt” de senaste åren. Mer än åtta gånger sedan 1996.

Såväl sparande på bankkonton som i fonder och aktier har samtidigt vuxit. 

Däremot är sparandet ojämnt fördelat och omkring fem procent av befolkningen äger hälften av alla tillgångar.

Dessutom äger män 57 procent av de totala tillgångarna.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen