Finansinspektionen uppmanar: börja spara direkt – så mycket ska du ha på kontot

2025 03 25

Varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande.

Endast tre av tio har dessutom 50 000 kronor eller mer tillgängligt i en liknande sparform.

Det visar en ny rapport från Finansinspektionen, FI, som granskat svenskarnas sparande.

Många har inte ens någon buffert överhuvudtaget, enligt myndigheten som nu går ut med en direkt uppmaning till svenska folket.

– Har du inte en buffert idag ska du prioritera det innan du sätter av pengar i ett långsiktigt sparande i exempelvis fonder och aktier, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, i ett uttalande.

"Särskilt viktigt nu"

Moa Langermark menar att det är extra angelägenhet att inleda ett sparande nu när det ekonomiska läget är så pass osäkert som det är.

Det är ett skydd mot oväntade händelser och utgifter.

– Bufferten ska vara lätt att komma åt och du ska ha den på ett konto med så hög ränta som möjligt och insättningsgaranti. Detta är alltid viktigt och särskilt nu när vi befinner oss i osäkra tider, säger hon.

Ekonomen: börja omedelbart

Shoka Åhrman, sparekonom vid SPP, uppmanar likt FI att “omedelbart inleda buffertsparande” om man inte redan når miniminivån som rekommenderas, rapporterar SvD.

– Vi brukar ju säga att man ska ha tre till fyra månadslöner i buffert för sig själv. Generellt saknar många en krockkudde vid till exempel sjukskrivning eller arbetslöshet, och då ska man förstås tänka på behovet för hela familjen, säger hon till tidningen.

Swedbank: två månadslöner

Exakt hur mycket som hushållen bör spara är emellertid en omdiskuterad fråga.

Swedbank har exempelvis en stående tumregel om att spara tio procent av sin lön efter skatt. SPP:s rekommendation är något högre än storbankernas.

– Vi brukar rekommendera en buffert på två månadslöner. Bor du i en villa kan du behöva en större buffert och bor du i en hyreslägenhet en lite mindre buffert, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank.

Ojämnt fördelat sparande

Enligt Finansinspektionen har hushållens tillgångar “ökat kraftigt” de senaste åren. Mer än åtta gånger sedan 1996.

Såväl sparande på bankkonton som i fonder och aktier har samtidigt vuxit.

Däremot är sparandet ojämnt fördelat och omkring fem procent av befolkningen äger hälften av alla tillgångar.

Dessutom äger män 57 procent av de totala tillgångarna.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

Varning utfärdad till svenska hushåll – på trettondagsafton

2026 01 03

Femte januari anses vara den farligaste dagen för svenska hushåll.

I alla fall när det kommer till bränder i svenska hem.

Trots att julen är över inträffar flest bränder på trettondagsafton, enligt ny statistik från säkerhetsföretaget Verisure.

Januari – brandtopp

Varje dag sker i genomsnitt 16 bränder i svenska hem, enligt MSB.

Men när Verisure sammanställt statistik över husbränder under de senaste tio åren framgår att femte januari, trettondagsafton, sticker ut som den dag då flest bränder inträffar.

– Man kan säga att januari är något av en doldis. Många vet med sig att vara lite extra försiktiga i december, kring advent och julhelgen när det är extra mycket ljus, och tänker kanske att faran är över efter jul. Men med storhelgerna över och när vi återgår till vardagslunken kommer nya risker, säger Clas Starwing, trygghetsexpert på Verisure Sverige.

LÄS MER: Svagt år för marknaden – men en biltyp slår rekord

Röktimmarna – störst risk

De flesta bränder inträffar under så kallade röktimmar, sent på eftermiddagen och tidig kväll.

Då lagar människor mat, eldar i kaminer och tänder ljus. Därför är det viktigt att vara extra vaksam under dessa timmar.

Starwing rekommenderar också brandövningar i hemmet, för att alla ska veta hur de ska agera vid en brand:

– På arbetsplatser har vi gedigna utrymningsplaner, men hemma glömmer vi ofta det. Genomför en brandövning med familjen minst en gång om året, och bestäm en återsamlingsplats utanför hemmet, säger han.

Speciellt viktigt är det för familjer med små barn, som kan bli rädda och gömma sig när brandvarnaren piper.

Så minskar du riskerna

Se till att ha en uppkopplad brandvarnare.
Lämna aldrig spisen när den är på och håll saker som kan fatta eld på avstånd.
Placera levande ljus långt från gardiner eller annat brännbart och blås alltid ut ljusen när du lämnar rummet.
Samla aska från öppna spisen eller kaminen i ett metallkärl med lock.

LÄS MER: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Foto: J Wellington

Text: Redaktionen

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 03

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen