Finansinspektionen varnar för nytt beslut: ”30 procent till Kronofogden”

2024 09 10

Regeringen vill göra det mindre attraktivt att ta lån utan säkerhet, så kallade blancolån.

Den 30 augusti gick regeringen fram med en lagrådsremiss som innebär att ränteavdrag på lån utan säkerhet ska fasas ut under två år.

Regeringen hänvisar till att blancolånen nästan fördubblats i storlek de senaste tio åren och att det är en bidragande orsak till att människor hamnar i överskuldsättning.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas. Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande.

– Det är ett välkommet förslag att ränteavdraget för dessa lån fasas ut. Det är viktigt i kombination med flera åtgärder regeringen vidtar för att skydda konsumenter från att hamna i en mångårig skuldfälla och för att minska det lidande som överskuldsättning innebär, instämmer civilminister Erik Slottner (KD).

Flaggar för jättesmäll

Regeringen bedömer att förslaget kommer minska skuldsättningen.  

Men på kort sikt kan det få motsatt effekt.

Flera tunga myndigheter varnat för hur förändringarna kan slå mot redan högt skuldsatta personer, rapporterar DN.

Finansinspektionen (FI) är en av aktörerna som slår larm. Myndigheten vill att ränteavdraget ska fasas ut i en långsammare takt, alternativt att den slopade avdragsrätten endast ska gälla nya lån.

Nuvarande förslag innebär att ränteavdrag för blancolån slopas helt och hållet från och med 2026.

Det riskerar att slå hårt mot personer som har dessa lån, uppger FI som varnar för en gigantisk skuldvåg.

Enligt myndigheten kan 30 procent fler låntagare med blancolån hamna hos Kronofogden.

– Personer som har de här lånen befinner sig ofta i en svår ekonomiskt situation och att ta bort ränteavdragen riskerar att lägga en ännu större börda på dem ekonomiskt, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, till DN.

Ökar skatteintäkterna

Regeringens förslag föreslås träda i kraft vid årsskiftet.

Det slopade ränteavdraget för lån utan säkerhet beräknas öka skatteintäkterna med 8,7 miljarder kronor under 2025 och 2026.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


Beskedet i regeringsfrågan – ”dörren är totalstängd”

2026 08 26

Ett parti ger ett skarpt besked i regeringsfrågan.

Flera partier ser en mittenregering som ett tänkbart alternativ efter valet.

Men ett av mittenpartierna meddelar nu att ”dörren är totalstängd”.

”Nyckeln är bortkastad”

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist vill se en mittenregering efter valet.

Även S håller sina dörrar öppna och kan tänka sig olika lösningar i regeringsfrågan.

Men mittenpartiet Liberalerna säger blankt nej till en mittenregering ledd av Magdalena Andersson (S).

Att L skulle stötta eller ingå i en sådan regering är ”helt uteslutet”, säger partiledaren Simona Mohamsson till DN.

– Dörren är totalstängd, låst, nyckeln är bortkastad. Det kommer aldrig att hända, säger L-ledaren, enligt tidningen.

Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist tycks heller inte hoppas på att få med sig L, som har legat under spärren i opinionsmätningar en längre tid.

Thand Ringqvist har istället nämnt Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och eventuellt Miljöpartiet som partier som skulle kunna ingå i en mittenregering, utöver C.

”Vi ökar”

L är alltså tydliga med att partiet vill se en Tidöregering och ingenting annat.

Frågan är dock om Mohamssons parti klarar 4-procentsspärren.

I den senaste mätningen från DN/Ipsos får L förvisso sin högsta siffra sedan partiet meddelade att man öppnar för SD i regeringen: 2,3 procent.

Det är fortfarande långt under riksdagsspärren, men 1 procentenhet mer än i juni.

– Vi ökar, säger Simona Mohamsson i sitt valtal i Stockholm, rapporterar tidningen.

Men det ska mycket till för att partiet ska klara sig, och om L åker ur riksdagen är det också föga troligt att de återstående Tidöpartierna kan bilda regering.

LÄS OCKSÅ: Grannland säger nej - vägrar hjälpa Putin

Busch svar på C-inviten

Även KD-ledaren Ebba Busch har tidigare kommenterat Elisabeth Thand Ringqvists invit om samarbete.

Busch välkomnar att partier vill samarbeta med KD, men ifrågasätter om C är villiga att mötas i sakpolitiken, har Expressen rapporterat.

– Är ni beredda att diskutera och möta oss i frågan om hur vi får ordning på svensk sjukvård? säger Ebba Busch, enligt tidningen.

Busch menar också att C istället borde kliva över blockgränsen och börja samarbeta med Tidöpartierna.

– Jag kan absolut tänka mig Centerpartiet i en någon slags blågul konstellation, säger Ebba Busch, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Putin - Indien stryper importen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Centerpartiet

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen