Den 30 augusti gick regeringen fram med en lagrådsremiss som innebär att ränteavdrag på lån utan säkerhet ska fasas ut under två år.

Regeringen hänvisar till att blancolånen nästan fördubblats i storlek de senaste tio åren och att det är en bidragande orsak till att människor hamnar i överskuldsättning.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas. Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande.

– Det är ett välkommet förslag att ränteavdraget för dessa lån fasas ut. Det är viktigt i kombination med flera åtgärder regeringen vidtar för att skydda konsumenter från att hamna i en mångårig skuldfälla och för att minska det lidande som överskuldsättning innebär, instämmer civilminister Erik Slottner (KD).

Flaggar för jättesmäll

Regeringen bedömer att förslaget kommer minska skuldsättningen.  

Men på kort sikt kan det få motsatt effekt.

Flera tunga myndigheter varnat för hur förändringarna kan slå mot redan högt skuldsatta personer, rapporterar DN.

Finansinspektionen (FI) är en av aktörerna som slår larm. Myndigheten vill att ränteavdraget ska fasas ut i en långsammare takt, alternativt att den slopade avdragsrätten endast ska gälla nya lån.

Nuvarande förslag innebär att ränteavdrag för blancolån slopas helt och hållet från och med 2026.

Det riskerar att slå hårt mot personer som har dessa lån, uppger FI som varnar för en gigantisk skuldvåg.

Enligt myndigheten kan 30 procent fler låntagare med blancolån hamna hos Kronofogden.

– Personer som har de här lånen befinner sig ofta i en svår ekonomiskt situation och att ta bort ränteavdragen riskerar att lägga en ännu större börda på dem ekonomiskt, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, till DN.

Ökar skatteintäkterna

Regeringens förslag föreslås träda i kraft vid årsskiftet.

Det slopade ränteavdraget för lån utan säkerhet beräknas öka skatteintäkterna med 8,7 miljarder kronor under 2025 och 2026.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen