Finansiell suck efter kort ministertid

2022 10 20

Det var inte bara Labour och övriga oppositionspartier som var belåtna efter att Liz Truss lämnat posten som Tories ledare och därmed premiärministerposten.

Även finansmarknaden drog en lättnadens suck sedan det stod klart att landet ska få en ny minister på högsta posten.

Pundet stärktes mot dollarn och därmed sjönk statens lånekostnader.

Lättade marknader

–  Även om Liz Truss avgång som premiärminister lämnar Storbritannien utan en ledare när det står inför enorma utmaningar för ekonomin, finansmarknaden och finansmarknaden, verkar marknaderna vara lättade, konstaterade Paul Dales, Storbritanniens chefsekonom på Capital Economics, enligt kanalen BBC.

Företrädare för finansmarknaden underströk vikten av att den tillträdande ministern snabbt måste agera för att få än mer rätsida på landets ekonomi.

Hela landet i gungning

Den senaste tidens oro i Storbritannien har försatt landet i gungning på flera plan:’

–  De senaste veckornas politik har undergrävt förtroendet hos människor, företag, marknader och globala investerare i Storbritannien, framhöll chefen för CBI:s affärslobbygrupp, Tony Danker.

Sa han och lade även han stor press på den tillträdande ministern:

–  [Nästa premiärminister] kommer att behöva leverera en trovärdig finanspolitisk plan för medellång sikt så snart som möjligt, och en plan för den långsiktiga tillväxten av vår ekonomi.

Det dröjer ett tag innan ett nytt namn är klart. Dels ska det gås igenom en nomineringsprocess. Nomineringstiden löper ut på måndag klockan 14, varpå två slutkandidater kommer att koras. En av dem kommer sedan att röstas fram av partimedlemmar.

Hela processen ska vara klar senast 28 oktober.

På förhand har Rishi Sunak pekats ut som en huvudfavorit i flera medier. Kort efter Truss avgång rapporterades att även tidigare premiärministern Boris Johnson väntas ställa upp.

Foto: C. BIll

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen