Filmstaden lanserar udda biobesök: “det här är bara början”

2025 03 13

Många kan säkert erfara att det är lätt att låta blicken vandra till mobilen eller någon annan distraktion när man ser på film.

En del tar till metoder för att minska rastlösheten som kanske är mer konstruktiva än telefonen , till exempel att sticka.

Och det senare är exakt vad filmtittare vill ha möjlighet till även i biosalongen, enligt en ny undersökning från Filmstaden.

Lanserar helt nytt koncept

Siffrorna från Filmstaden visar att 23 procent av deras besökare stickar, jämfört med 19,6 procent av de som inte går på bio.

Av det skälet går nu biojätten folket till mötes: så kallad “stickbio” kommer att lanseras i sex städer från och med 30 mars.

– Att gå på bio är ett fantastiskt sätt att koppla av, och genom att kombinera det med stickning skapar vi en helhetsupplevelse som stärker både sinne och kropp, säger Jennie Granbom, marknadschef på Filmstaden, i ett uttalande.

LÄS MER: Biobesökare chockade – ”blev absolut knäpptyst i salongen”

"Bara början"

Den som besöker “stickbio” kommer att märka en del förändringar jämfört med ett vanligt biobesök.

Till exempel kommer belysningen att vara dämpad.

– Så att biobesökarna kan njuta av både stickningen och filmen utan störningar, framhåller Filmstaden.

Konceptet kommer inledningsvis att testas i sex städer, med premiär söndagen den 30 mars med filmen “Bridget Jones: Mad About the Boy”.

Biljetterna har redan släppts och Filmstaden utlovar dessutom “gofika och mingel”. Allt kommer att inkluderas i ordinarie biljettpris.

– Det här är bara början, planen är att utöka konceptet till fler av Filmstadens biografer framöver, meddelar biojätten.

LÄS MER: Abonnemang på bio införs i Sverige – så mycket ska det kosta

Här lanseras konceptet

Följande städer är först ut med den nya upplevelsen:

- Jönköping

- Luleå

- Västerås

- Malmö

- Lund

- Göteborg

Foto: A. Cogua resp P. Myrtorp

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen