16 januari 2026

Fick åka 400 mil för att laga en tand

2024 01 30

Det råder tandläkarbrist över hela landet.

Det är allvarligt och påverkar många.

– Pensionären Sten Krutrök fick ingen hjälp när hans tand gick sönder, uppger P4 Norrbotten.

Brist över hela landet

Tandläkarbristen påverkar både unga så väl som äldre.

Hela 17 av landets 21 regioner har brist på tandläkare. I Västerbotten saknas en tredjedel av de tandläkare man behöver.

Inte jämlikt

Folktandvården har ansvar för att ge barn, gamla och sjuka tandvård.

Något de privata aktörerna inte behöver göra.

Om alla skulle ta detta ansvar gemensamt skulle tandläkartiderna räcka till fler.

Det menar i varje fall tandvårdschefen i Västerbotten som anser att tandvårdssystemet måste göras om.

– Svensk tandhälsa är i världsklass, men den är inte jämlik. Privat tandvård i dag har fri etableringsrätt och fri prissättning och behöver inte ta ansvar för hela befolkningen som Folktandvården, säger Anna-Maria Stenlund Berggren, tandvårdschef i region Västerbotten, till TV4.

400 mil 

Pensionären Sten Krutrök från Övertorneå fick uppleva hur svårt det var att få hjälp när han skadade en tand vid årsskiftet.

– Ja, det var inte lätt att komma till tandläkaren här. Jag försökte i Övertorneå men där hänvisade de till Finland”, säger han till P4 Norrbotten.  

Efter flera turer där Sten slussades mellan olika kommuner fick han så småningom komma till en tandläkare i Luleå.

Totalt har det blivit tio resor och nästan 400 mil för att laga den trasiga tanden.

– Alla har rätt till vård. Men det stämmer inte. Inte tandläkarvård i alla fall, säger Sten till radion.

Allvarligt

För en tid sedan kom en statlig utredning som bland annat föreslår att den offentliga och privata tandvården ska samverka med varandra.

Västerbottens tandvårdschef, Anna-Maria Stenlund Berggren anser att en nu tandvårdslag behövs.

– Allting finns skrivet vad som behövs göras och vi hoppas och tror att utredningens förslag ska komma upp till ytan nu efter valet, för det är ett nationellt politiskt beslut som måste till.

Foto: Caroline LM

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen