Fick åka 400 mil för att laga en tand

2024 01 30

Det råder tandläkarbrist över hela landet.

Det är allvarligt och påverkar många.

– Pensionären Sten Krutrök fick ingen hjälp när hans tand gick sönder, uppger P4 Norrbotten.

Brist över hela landet

Tandläkarbristen påverkar både unga så väl som äldre.

Hela 17 av landets 21 regioner har brist på tandläkare. I Västerbotten saknas en tredjedel av de tandläkare man behöver.

Inte jämlikt

Folktandvården har ansvar för att ge barn, gamla och sjuka tandvård.

Något de privata aktörerna inte behöver göra.

Om alla skulle ta detta ansvar gemensamt skulle tandläkartiderna räcka till fler.

Det menar i varje fall tandvårdschefen i Västerbotten som anser att tandvårdssystemet måste göras om.

– Svensk tandhälsa är i världsklass, men den är inte jämlik. Privat tandvård i dag har fri etableringsrätt och fri prissättning och behöver inte ta ansvar för hela befolkningen som Folktandvården, säger Anna-Maria Stenlund Berggren, tandvårdschef i region Västerbotten, till TV4.

400 mil 

Pensionären Sten Krutrök från Övertorneå fick uppleva hur svårt det var att få hjälp när han skadade en tand vid årsskiftet.

– Ja, det var inte lätt att komma till tandläkaren här. Jag försökte i Övertorneå men där hänvisade de till Finland”, säger han till P4 Norrbotten.  

Efter flera turer där Sten slussades mellan olika kommuner fick han så småningom komma till en tandläkare i Luleå.

Totalt har det blivit tio resor och nästan 400 mil för att laga den trasiga tanden.

– Alla har rätt till vård. Men det stämmer inte. Inte tandläkarvård i alla fall, säger Sten till radion.

Allvarligt

För en tid sedan kom en statlig utredning som bland annat föreslår att den offentliga och privata tandvården ska samverka med varandra.

Västerbottens tandvårdschef, Anna-Maria Stenlund Berggren anser att en nu tandvårdslag behövs.

– Allting finns skrivet vad som behövs göras och vi hoppas och tror att utredningens förslag ska komma upp till ytan nu efter valet, för det är ett nationellt politiskt beslut som måste till.

Foto: Caroline LM

Text: Redaktionen

JUST NU: Stort ras vid museum – flera turister på platsen

2025 07 08

Ett större ras har inträffat vid Gruvmuseet i Norberg.

Nu inleds en räddningsinsats. 

Flera patruller från både räddningstjänsten och polisen har larmats till platsen.

"30-40 meter"

Enligt SOS Alarm handlar det om ett ras i ett gruvhål med en diameter på cirka 30-40, rapporterar Expressen. 

– Flera turister ska ha befunnit sig vid platsen i samband med händelsen, framhåller polisen i ett uttalande.

Sätter upp stängsel

I nuläget finns det inga uppgifter om personskador.

– Markägare och kommunen är informerade och kommer att sätta upp extra stängsel kring gruvhålet, uppger polisen.

Området avstängt

Norbergs kommun har kommenterat händelsen i ett inlägg på Facebook.

Enligt kommunen har ett ras skett vid sidan av Gruvmuseumet.

– Tills vidare är området avstängt. Även Linnevägen är avstängd framför museet.

Norbergs kommun kommer uppdatera löpande om händelseutvecklingen.

LÄS MER: Två personer har hittats döda

FAKTA: Gruvmuseet i Norberg

- Norbergs Gruvmuseum ligger i Kärrgruvan, strax utanför Norbergs centrum. Här kan besökare ta del av Norbergs tusenåriga historia av bergsbruk och järnhantering.

Museet är idag inrymt i byggnaden ovanför Risbergs konstschakt - och om besökare vill kan man kika ner i schaktet. I gruvmuseet finns idag linspelsdriven hisskorg för persontransporter, ett matrum, ett litet förmanskontor och en smedja. Här finns borrsmedens redskap och den gamla träpusten som fortfarande används.

- I museet finns också fotografier, modeller och föremål som skildrar gruvhanteringens historia. Besökare kan även lära dig mer om det pumpsystem som användes för att pumpa vatten ur gruvorna.

- Bakom Gruvmuseet finns Mossgruveparken där besökare kan vandra en slinga mellan vattenfyllda dagbrott och gruvor.

Källa: Visit Norberg

 

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: Fruktad geting nära Sverige

2025 07 08

Den invasiva sammetsgetingen har upptäckts nära Sverige.

Nu varnar experter för getingens ankomst.

– Trots att den är släkt med vår svenska bålgeting, kan den orsaka stor ekologisk skada om den kommer till Sverige, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, till TV4.

Jordbruket kan drabbas

Sammetsgetingen är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. 

Om insekten etablerar sig i naturen kan det få ödesdigra konsekvenser för det ekologiska systemet.

Eftersom sammetsgetingar äter andra getingar och honungsbin har den en negativ påverkan på den biologiska mångfalden, rapporterar Naturvårdsverket.

Om getingen etablerar sig i Sverige skulle antalet pollinerande getingar och bin minska. Det skulle i sin tur få direkta följder för pollineringen av blomväxter, som kommer att minska när de viktiga insekterna blir färre.

Enligt Naturvårdsverket skulle en sådan utveckling slå mot flera branscher.  

– Kommersiell honungsproduktion och jordbruket kan drabbas, varnar myndigheten.

Snart här

Sammetsgetingen kommer ursprungligen från östra Asien.

Enligt biologen Didrik Vanhoenacker är det sannolikt att getingen kommer till Sverige.

– Men det kan ta allt från några år upp till 20 år innan den etablerar sig, säger han till TV4.

FAKTA: Sammetsgeting

- Sammetsgetingen har gulbrun panna/ansikte och svart huvud/bakhuvud med mörka antenner. Mellankroppen är helt svart med en sammetslik behåring.

- Bakkroppen är mörkt brun till svart med ett orange band på fjärde bakkroppsegmentet. Höfter och lår är mörka medan skenben och fot är gula. Drottningar blir upp till 30 mm, arbetare upp till 25 mm långa. 

- Modeller som beräknat var arten idag skulle kunna etablera sig i Europa visar att sammetsgetingen sannolikt skulle kunna etablera sig i södra Sverige redan idag. Arten finns idag framför allt i Frankrike, Spanien, Portugal, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

- Sammetsgeting kan spridas långa sträckor genom att honor som ska gå i vinterdvala söker skydd i olika gods, till exempel virkesupplag och krukor, som sedan exporteras och transporteras. En spridning på lokal och regional nivå sker på våren när de befruktade drottningarna flyger ut efter sin vinterdvala. 

Källa: Naturvårdsverket

Foto: A. Faeth

Text: Redaktionen