28 juni 2026

FIASKO: Svenska pensionspengar förlorade

2022 12 03

Svenskarnas pensionspengar har investerats i kryptovalutabolaget Coinbase som tappat kraftigt i värde.

Så mycket som 200 miljoner kronor har pumpats in i bolaget varav tiotals miljoner gått förlorade.

Investeringarna har gjorts via fyra av AP-fonderna som förvaltar allmänna pensionspengar, rapporterar DN.

Coinbase har tappat nästan 90 procent av sitt värde och pressas hårt av den pågående kryptokrisen.

Det finns ingen stabilitet, ingen verksamhet som skapar något värde. Det är ren spekulation och gissning. Än så länge har det inte gått så bra, säger den oberoende ekonomen Claes Hemberg om kryptovalutor.

Coinbase är en plattform som används för att köpa och sälja olika kryptovalutor.

Stor nedgång

Sjunde AP-fonden investerade för ett år sedan mer än 100 miljoner kronor i Coinbase när företagets aktie låg kring 315 dollar.

Idag handlas Coinbase för 45 dollar, vilket innebär att aktien sjunkit med över 80 procent.

Fonden har dock fortsatt att köpa Coinbaseaktier trots det extrema fallet.

Saknar ramverk

En kryptovaluta är en form av digital valuta som inte fungerar på samma sätt som traditionella valutor gör.

Exempel på välkända kryptovalutor är Bitcoin, Ethereum och Cardano, som alla påverkats av kryptokraschen som varit under den senaste tiden.

– Den viktigaste skillnaden är att kryptovalutor saknar det institutionella och legala ramverk som nationella valutor har. För att pengar ska fungera som betalningsmedel behöver de vara säkra och allmänt accepterade av exempelvis hushåll och handlare, uppger Riksbanken.

Ingen som har ansvar

Det har länge spekulerats att kryptovalutor är ett betalningssätt för framtiden som kommer bli allt mer vanligt.

Sedan det att Bitcoin lanserades år 2009 har en mängd andra kryptovalutor tillkommit, men Riksbanken är inte övertygad.

– När det gäller kryptotillgångarna finns det ingen som har det övergripande ansvaret för detta, uppger de på sin hemsida.

Stora mängder pengar

Första, andra och fjärde AP-fonderna har köpt aktier i Coinbase för uppemot 50 miljoner kronor vardera.

Beroende på vilket datum som markerar inköp och försäljning kan detta ha gett en förlust på så mycket som 70 procent, rapporterar DN.

Även fast pensionspengarna inte investerats i en enskild kryptovaluta så har aktiekursen för Coinbase sjunkit i takt med värdet på olika kryptovalutor.

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen


Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen