FIASKO: Svenska pensionspengar förlorade

2022 12 03

Så mycket som 200 miljoner kronor har pumpats in i bolaget varav tiotals miljoner gått förlorade.

Investeringarna har gjorts via fyra av AP-fonderna som förvaltar allmänna pensionspengar, rapporterar DN.

Coinbase har tappat nästan 90 procent av sitt värde och pressas hårt av den pågående kryptokrisen.

– Det finns ingen stabilitet, ingen verksamhet som skapar något värde. Det är ren spekulation och gissning. Än så länge har det inte gått så bra, säger den oberoende ekonomen Claes Hemberg om kryptovalutor.

Coinbase är en plattform som används för att köpa och sälja olika kryptovalutor.

Stor nedgång

Sjunde AP-fonden investerade för ett år sedan mer än 100 miljoner kronor i Coinbase när företagets aktie låg kring 315 dollar.

Idag handlas Coinbase för 45 dollar, vilket innebär att aktien sjunkit med över 80 procent.

Fonden har dock fortsatt att köpa Coinbaseaktier trots det extrema fallet.

Saknar ramverk

En kryptovaluta är en form av digital valuta som inte fungerar på samma sätt som traditionella valutor gör.

Exempel på välkända kryptovalutor är Bitcoin, Ethereum och Cardano, som alla påverkats av kryptokraschen som varit under den senaste tiden.

– Den viktigaste skillnaden är att kryptovalutor saknar det institutionella och legala ramverk som nationella valutor har. För att pengar ska fungera som betalningsmedel behöver de vara säkra och allmänt accepterade av exempelvis hushåll och handlare, uppger Riksbanken.

Ingen som har ansvar

Det har länge spekulerats att kryptovalutor är ett betalningssätt för framtiden som kommer bli allt mer vanligt.

Sedan det att Bitcoin lanserades år 2009 har en mängd andra kryptovalutor tillkommit, men Riksbanken är inte övertygad.

– När det gäller kryptotillgångarna finns det ingen som har det övergripande ansvaret för detta, uppger de på sin hemsida.

Stora mängder pengar

Första, andra och fjärde AP-fonderna har köpt aktier i Coinbase för uppemot 50 miljoner kronor vardera.

Beroende på vilket datum som markerar inköp och försäljning kan detta ha gett en förlust på så mycket som 70 procent, rapporterar DN.

Även fast pensionspengarna inte investerats i en enskild kryptovaluta så har aktiekursen för Coinbase sjunkit i takt med värdet på olika kryptovalutor.

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen