28 juni 2026

FIASKO: Svenska pensionspengar förlorade

2022 12 03

Svenskarnas pensionspengar har investerats i kryptovalutabolaget Coinbase som tappat kraftigt i värde.

Så mycket som 200 miljoner kronor har pumpats in i bolaget varav tiotals miljoner gått förlorade.

Investeringarna har gjorts via fyra av AP-fonderna som förvaltar allmänna pensionspengar, rapporterar DN.

Coinbase har tappat nästan 90 procent av sitt värde och pressas hårt av den pågående kryptokrisen.

Det finns ingen stabilitet, ingen verksamhet som skapar något värde. Det är ren spekulation och gissning. Än så länge har det inte gått så bra, säger den oberoende ekonomen Claes Hemberg om kryptovalutor.

Coinbase är en plattform som används för att köpa och sälja olika kryptovalutor.

Stor nedgång

Sjunde AP-fonden investerade för ett år sedan mer än 100 miljoner kronor i Coinbase när företagets aktie låg kring 315 dollar.

Idag handlas Coinbase för 45 dollar, vilket innebär att aktien sjunkit med över 80 procent.

Fonden har dock fortsatt att köpa Coinbaseaktier trots det extrema fallet.

Saknar ramverk

En kryptovaluta är en form av digital valuta som inte fungerar på samma sätt som traditionella valutor gör.

Exempel på välkända kryptovalutor är Bitcoin, Ethereum och Cardano, som alla påverkats av kryptokraschen som varit under den senaste tiden.

– Den viktigaste skillnaden är att kryptovalutor saknar det institutionella och legala ramverk som nationella valutor har. För att pengar ska fungera som betalningsmedel behöver de vara säkra och allmänt accepterade av exempelvis hushåll och handlare, uppger Riksbanken.

Ingen som har ansvar

Det har länge spekulerats att kryptovalutor är ett betalningssätt för framtiden som kommer bli allt mer vanligt.

Sedan det att Bitcoin lanserades år 2009 har en mängd andra kryptovalutor tillkommit, men Riksbanken är inte övertygad.

– När det gäller kryptotillgångarna finns det ingen som har det övergripande ansvaret för detta, uppger de på sin hemsida.

Stora mängder pengar

Första, andra och fjärde AP-fonderna har köpt aktier i Coinbase för uppemot 50 miljoner kronor vardera.

Beroende på vilket datum som markerar inköp och försäljning kan detta ha gett en förlust på så mycket som 70 procent, rapporterar DN.

Även fast pensionspengarna inte investerats i en enskild kryptovaluta så har aktiekursen för Coinbase sjunkit i takt med värdet på olika kryptovalutor.

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen