FIASKO: Svenska pensionspengar förlorade

2022 12 03

Så mycket som 200 miljoner kronor har pumpats in i bolaget varav tiotals miljoner gått förlorade.

Investeringarna har gjorts via fyra av AP-fonderna som förvaltar allmänna pensionspengar, rapporterar DN.

Coinbase har tappat nästan 90 procent av sitt värde och pressas hårt av den pågående kryptokrisen.

– Det finns ingen stabilitet, ingen verksamhet som skapar något värde. Det är ren spekulation och gissning. Än så länge har det inte gått så bra, säger den oberoende ekonomen Claes Hemberg om kryptovalutor.

Coinbase är en plattform som används för att köpa och sälja olika kryptovalutor.

Stor nedgång

Sjunde AP-fonden investerade för ett år sedan mer än 100 miljoner kronor i Coinbase när företagets aktie låg kring 315 dollar.

Idag handlas Coinbase för 45 dollar, vilket innebär att aktien sjunkit med över 80 procent.

Fonden har dock fortsatt att köpa Coinbaseaktier trots det extrema fallet.

Saknar ramverk

En kryptovaluta är en form av digital valuta som inte fungerar på samma sätt som traditionella valutor gör.

Exempel på välkända kryptovalutor är Bitcoin, Ethereum och Cardano, som alla påverkats av kryptokraschen som varit under den senaste tiden.

– Den viktigaste skillnaden är att kryptovalutor saknar det institutionella och legala ramverk som nationella valutor har. För att pengar ska fungera som betalningsmedel behöver de vara säkra och allmänt accepterade av exempelvis hushåll och handlare, uppger Riksbanken.

Ingen som har ansvar

Det har länge spekulerats att kryptovalutor är ett betalningssätt för framtiden som kommer bli allt mer vanligt.

Sedan det att Bitcoin lanserades år 2009 har en mängd andra kryptovalutor tillkommit, men Riksbanken är inte övertygad.

– När det gäller kryptotillgångarna finns det ingen som har det övergripande ansvaret för detta, uppger de på sin hemsida.

Stora mängder pengar

Första, andra och fjärde AP-fonderna har köpt aktier i Coinbase för uppemot 50 miljoner kronor vardera.

Beroende på vilket datum som markerar inköp och försäljning kan detta ha gett en förlust på så mycket som 70 procent, rapporterar DN.

Även fast pensionspengarna inte investerats i en enskild kryptovaluta så har aktiekursen för Coinbase sjunkit i takt med värdet på olika kryptovalutor.

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen