FIASKO: Svenska pensionspengar förlorade

2022 12 03

Svenskarnas pensionspengar har investerats i kryptovalutabolaget Coinbase som tappat kraftigt i värde.

Så mycket som 200 miljoner kronor har pumpats in i bolaget varav tiotals miljoner gått förlorade.

Investeringarna har gjorts via fyra av AP-fonderna som förvaltar allmänna pensionspengar, rapporterar DN.

Coinbase har tappat nästan 90 procent av sitt värde och pressas hårt av den pågående kryptokrisen.

– Det finns ingen stabilitet, ingen verksamhet som skapar något värde. Det är ren spekulation och gissning. Än så länge har det inte gått så bra, säger den oberoende ekonomen Claes Hemberg om kryptovalutor.

Coinbase är en plattform som används för att köpa och sälja olika kryptovalutor.

Stor nedgång

Sjunde AP-fonden investerade för ett år sedan mer än 100 miljoner kronor i Coinbase när företagets aktie låg kring 315 dollar.

Idag handlas Coinbase för 45 dollar, vilket innebär att aktien sjunkit med över 80 procent.

Fonden har dock fortsatt att köpa Coinbaseaktier trots det extrema fallet.

Saknar ramverk

En kryptovaluta är en form av digital valuta som inte fungerar på samma sätt som traditionella valutor gör.

Exempel på välkända kryptovalutor är Bitcoin, Ethereum och Cardano, som alla påverkats av kryptokraschen som varit under den senaste tiden.

– Den viktigaste skillnaden är att kryptovalutor saknar det institutionella och legala ramverk som nationella valutor har. För att pengar ska fungera som betalningsmedel behöver de vara säkra och allmänt accepterade av exempelvis hushåll och handlare, uppger Riksbanken.

Ingen som har ansvar

Det har länge spekulerats att kryptovalutor är ett betalningssätt för framtiden som kommer bli allt mer vanligt.

Sedan det att Bitcoin lanserades år 2009 har en mängd andra kryptovalutor tillkommit, men Riksbanken är inte övertygad.

– När det gäller kryptotillgångarna finns det ingen som har det övergripande ansvaret för detta, uppger de på sin hemsida.

Stora mängder pengar

Första, andra och fjärde AP-fonderna har köpt aktier i Coinbase för uppemot 50 miljoner kronor vardera.

Beroende på vilket datum som markerar inköp och försäljning kan detta ha gett en förlust på så mycket som 70 procent, rapporterar DN.

Även fast pensionspengarna inte investerats i en enskild kryptovaluta så har aktiekursen för Coinbase sjunkit i takt med värdet på olika kryptovalutor.

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen