FHM: Vi kan ha begått covid-misstag

2023 11 24

Den 7 november drog höstens vaccinationskampanj igång i Sverige.

Men redan nu kan toppnoteringen för spridningen av covid-19 ha passerat – och då är enbart 40 procent av folk över 80 år vaccinerade med det uppdaterade vaccinet.

Ett misstag kan därmed ha varit att sätta igång vaccinationerna alldeles för sent.

– Vi får se i slutändan, det är väldigt svårt att bedöma det. Om det var för sent vi började och man skulle ha börjat lite tidigare, eller om det var helt perfekt, säger Magnus Gisslén, Sveriges statsepidemiolog, till Sveriges Radio.

Blev mycket kraftig

Nya siffror visar också att enbart en tredjedel av åldersgruppen 65-79 år har fått den nya dosen.

Detta samtidigt som smittspridningen alltså håller på att plana ut – men det uppdaterade vaccinet levererades redan i mitten av september.

Ändå väntade Folkhälsomyndigheten med att sätta igång vaccinationerna, trots att länder som Norge, Tyskland och Storbritannien inledde sina kampanjer betydligt tidigare.

Och under hösten blev alltså smittspridningen mycket kraftig. 

Bland annat tvingades sjukhus upp i stabsläge för att klara av trycket det orsakade.

– Vi vet att effekten är som bäst i början när man tagit den, sedan avtar effekten med tiden, så det gäller att optimera tiden när man tror att smittspridningen kommer igång, sade Magnus Gisslén i oktober om varför man väntade.

"Bör ske inför säsongen"

När höstkampanjen lanserades underströk statsepidemiologen att vaccinet ger ett gott skydd mot allvarlig sjukdom och död, men inte lika bra mot att bli infekterad.

Han påtalade även vikten av att vaccinera i rätt tid.

– Vaccinationerna bör ske inför säsongen för att öka skyddet under den period då sjukdomarna sprids som mest, sade Magnus Gisslén vid tillfället.

En till två veckor

Enligt Folkhälsomyndigheten tar det cirka en till två veckor efter vaccinering att få ett bra skydd mot virussjukdomar som covid-19 och influensa.

I många fall har sprutorna getts samtidigt under höstens kampanj.

– Det är en relativt stor andel i befolkningen som har en ökad risk för allvarlig sjukdom, och för dem är det viktigt att vaccinera sig mot både covid-19 och influensa, sade Magnus Gisslén.

Foto: CDC resp Lena Katarina Johansson

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen