FHM varnar: Intresset för att vaccinera sig sjunker

2022 02 17

Restriktionerna i Sverige är hävda och vardagen har återgått till det normala.

Kanske har den avslappnade stämningen blivit just – lite för avslappnad. Tecken på en sådan utveckling varnar nu Folkhälsomyndigheten för.

Viljan att vaccinera sig oroar

Britta Björkholm, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, framhäver att myndigheten uppfattar vissa signaler som tyder på att intresset för vaccin mot covid-19 sjunker.

– Det kan bero på att motivationen går ner eller på att folk varit sjuka och inte kunnat gå och vaccinera sig, sade Britta Björkholm på myndighetens veckoliga presskonferens.

Hårt tryck på sjukvården

Samtidigt fortsätter Sverige att visa upp höga nivåer av smittspridning. Till största del handlar det om den mildare varianten av viruset, omikron.

Men trycket på vården är dock fortfarande högt, poängterar Britta Björkholm även om statistiken tyder på att Sverige kan ha nått toppen.

Antalet på iva minskar

Viljan att vaccinerar sig minskar. Men det gör även antalet inlagda patienter på intensivvårdsavdelningar runt om i landet.

– Inlagda på iva, både bland vaccinerade och ovaccinerade, viker neråt, vilket också är ett tecken på att smittan minskar, kommenterade Björkholm.

Allt fler barn behöver sjukvård

Enligt Socialstyrelsens senaste statistik fortsätter antalet barn som vårdas på sjukhus på grund av covid-19 att öka. På två veckor har antalet fall ökat från 117 till senaste siffran, 187. Siffrorna gäller barn mellan 0 och 9 år.

Vaccinering av barn måste rättfärdigas 

Frågan om vaccinering av barn har diskuterats, men ingenting nytt har framkommit.  

– Det skulle vara om det framkommer data som tyder på att det är till nytta för det enskilda barnet. Det är en princip, ska vi vaccinera barn ska de ha nytta ha det - inte för att skydda andra. Barn som smittas av covid-19 drabbas väldigt sällan av svår sjukdom, framhävde Britt Björkholm på dagens presskonferens.

Foto: M. Napo

Text: Redaktionen

Katastrofprognos för Sverige – ”Värsta sedan 90-talet”

2023 12 01

Sverige befinner sig i en recession.

Det visade nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, i onsdags.

Sveriges BNP sjönk med 0,3 procent under tredje kvartalet. Eftersom BNP även minskade under andra kvartalet har Sverige därmed uppfyllt kriterierna för recession.

Larmet: "Värsta sedan 90-talet" 

Nu kommer ett nytt larm om den svenska ekonomin.

Antalet konkurser fortsätter att öka från redan rekordhöga nivåer.

Det uppger kreditupplysningsföretaget UC i en ny rapport.  

I november ökade antalet konkurser med 9 procent jämfört med motsvarande period i fjol. På årsbasis har antalet konkurser ökat med 29 procent.

Nu slår UC larm.

–  Enligt våra beräkning så kommer konkurserna under 2023 totalt sett vara det högsta antalet sedan finanskrisen på 90-talet om utvecklingen fortsätter i samma takt, framhåller företaget.

UC hänvisar till att byggindustrin driver på de höga nivåerna.

Under november månad ökade konkurserna med hela 24 procent i byggbranschen.

”Tickande bomb”

– Trots att Riksbankens räntebesked gynnar både marknaden och hushållen är lågkonjunkturen och den recession Sverige befinner sig i något vi behöver leva med ett bra tag framöver.

– Vi vet heller inte än exakt vilka effekterna blir framöver till följd av ökande arbetslöshet och en fortsatt osäkerhet kring den svenska kronan, samtidigt som skatteanstånden som ska återbetalas är en tickande bomb, säger UC:s vd Gabriella Göransson i ett uttalande.

Den ”tickande bomb” som Göransson pekar på är det tillfälliga skattestånd som många företag tog del av under coronapandemin.

De senaste året har företagens skulder till staten växt i en hastig takt.

Skuldberget har ökat från 33 till 45 miljarder kronor på ett år, rapporterar Di.

Svensk Näringsliv bedömer att 14 miljarder kronor av skatteintäkterna riskerar att gå upp i rök, om inte återbetalningstiden drastiskt förlängs.

– Får vi en högt tilltagande arbetslöshet är detta inte bara något som fördjupar och förlänger lågkonjunkturen ytterligare, utan som också kommer öka på antalet konkurser, säger Gabriella Göransson.

Foto: Scott Graham

Text: Redaktionen

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen