De flesta svenskar har överlag en god hälsa, enligt Folhälsomyndigheten.

Men det finns ett problem som så mycket som varannan vuxen lider av.

Det handlar om sömnbesvär.

Hela 45 procent av vuxna svenskar har problem med sömnen, enligt Nationella folkhälsoenkäten.

Det kan orsaka problemet

7 av 10 svenskar uppger att de har en god hälsa, men undantaget tycks alltså vara att väldigt många lider av sömnproblem.

Orsaken till att så många drabbas av just sömnproblem är inte klarlagd.

Men Folkhälsomyndigheten skriver också på sin hemsida att användning av skärmar innan man ska sova kan leda till sömnproblem.

I ett dokument gällande sömnen för barn och unga rekommenderar Folkhälsomyndigheten att man inte ska använda skärmar 30-60 minuter innan man ska sova.

– Lämna mobil, surfplatta och liknande utanför sovrummet under natten, uppmanar Folkhälsomyndigheten.

Även om rekommendationen avser barn och unga så kan även vuxnas sömn påverkas av skärmtiden.

Så motverkas sömnbesvär

Även fysisk aktivitet under dagen och att vara ute i dagsljuset är viktigt för att kunna sova på natten. 1 av 4 vuxna är stillasittande minst 10 timmar under ett vanligt dygn.

Regelbundet fysisk aktivitet gör ofta att du sover bättre.

Sömnsvårigheter är inte ett allvarligt problem om det sker vid enstaka tillfällen, men om man har problem regelbundet bör man ta det på allvar, enligt 1177.

– Du mår bättre, orkar mer och blir naturligt trött på kvällen när du har fått röra på kroppen under dagen. Allra bäst effekt på sömnen ger fysisk aktivitet utomhus under dagtid, uppger sajten.

Sömnsvårigheter kan också hänga samman med stress, och då måste man göra någonting åt själva stressen. Socialt umgänge är också viktigt för att minska stressen och därmed sova bättre.

1177 tipsar också om att man bör lägga sig och gå upp vid ungefär samma tid varje dag för att minska sina sömnbesvär.

Man bör också se till att vara lagom mätt, så att man inte är hungrig eller överdrivet mätt innan man ska sova, enligt sajten.

Foto: Gregory Pappas

Text: Redaktionen

Det var under konferensen Folk & försvar i Sälen som Claessons företrädare Micael Bydén fick kritik efter att ha använt ”k-ordet” på scen, det vill säga ordet krig.

– När den svenske överbefälhavaren Micael Bydén på Folk och försvar uppe i ett iskallt Sälen slår fast att svenska folket ”mentalt måste förbereda sig för krig” – då är det nog inte bara jag som hör en hemlig längtan efter att äntligen få pröva de svenska stridskrafterna, skrev bland annat den socialdemokratiska debattören Göran Greider i Dagens Nyheter.

Barn blev rädda

Barnrättsorganisationen Bris riktade också kritik.

– För barn som har lätt att känna oro eller redan är oroliga för att det ska bli krig, blev det svårt när de möttes av inlägg i sociala medier och hörde vuxna på nyheterna prata om krig. Det har varit många år nu med stora händelser som påverkat barns vardag negativt med pandemi, krig i Ukraina, ekonomisk kris, ökat våld i kriminella nätverk och kriget i Gaza, sade Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

– Många barn bär på en grundoro som blev värre av den här nyheten.

Måste våga säga ordet

Sveriges nya ÖB Michael Claesson förstår inte kritiken.

Han anser att det är Försvarsmaktens plikt att informera om risken för krig. Att våga använda och lyssna till ordet ingår i en mental upprustning av allmänheten, menar ÖB.

– Varje gång vi sätter oss på ett flygplan är det en säkerhetsgenomgång där personalen pratar om vad vi ska göra om planet störtar. Ingen blir särskilt upprörd. Jag betraktar inte omvärldsutvecklingen som en tågkrasch i slow motion, men jag gör fel i min befattning om jag inte tänker det värsta, säger han till Di och fortsätter:

– Då menar jag också att kommunicera om det. Inte för att skrämma eller för att vi ska få mer pengar, utan för att vi inte kan bortse från delar av utfallsrummet som faktiskt kan inträffa.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen