FHM går ut med viktigt meddelande till badgäster

2024 06 03

Det finns vissa saker som är viktiga att veta inför badsäsongen.

Och en av de sakerna informerar nu Folkhälsomyndigheten om.

I och med de stigande temperaturerna tar sig allt fler till badplatser runt om i landet.

Det ska man dock inte göra om man har sår på kroppen, förklarar statsepidemiolog Magnus Gisslén.

Det rapporterar SVT.

Stark avrådan

Gisslén och Folkhälsomyndigheten utfärdar en stark avrådan från att bada i temperaturer över 20 grader om man har sår på kroppen.

– Det man oroar sig för mest är att det ska ta sig in i blodet, det kallar man för badsårsfeber, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén.

– Det kan vara akut och komma på några timmar. Det kan man i värsta fall avlida av.

Risken ökar

När temperaturen i vattnet överstiger 20 grader ökar risken för förekomst av så kallade Vibrio-bakterier.

Det kan leda till badsårsfeber, som kan drabba alla.

Det är förhållandevis ovanligt, men fler fall dokumenteras under sommaren.

– Det är störst risk för dem som är lite äldre, kanske har nedsatt immunförsvar. Men det kan även drabba yngre fullt friska personer, fortsätter Gisslén.

Vård behövs

Vid bekräftad badsårsfeber behövs alltid vård.

– Ibland kan bakterien komma in i kroppen, till exempel genom öppna sår. Då kan det bli en infektion i såret. Infektionen kan ibland leda till sepsis. Det kallas för badsårsfeber, förklarar Vårdguiden 1177.

– Du behöver alltid vård om du får badsårsfeber. Du kan behöva behandling med antibiotika eller vård på sjukhus.

Flera tips

1177 har flera tips för att undvika infektion.

– Undvik att bada om du har öppna sår.

– Tvätta såret noggrant med tvål och vatten eller använd desinficeringsmedel om du får ett sår medan du badar.

– Fyll inte badtunnor, bassänger eller plaskdammar med vatten från sjöar, hav eller andra vattendrag.

Symptomen inkluderar bland annat feber, smärta i såren, dåligt mående och symptom av sepsis.

– Badsårsfeber är en allvarlig sjukdom som beror på en infektion. Badsårsfeber är relativt ovanlig men risken ökar under varma somrar, meddelar Vårdguiden 1177.

Foto: S. T'Sas

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen