FHM FÖRKLARAR: Därför fortsätter smittan att öka

2022 08 02

I jämförelse med föregående somrar ökar smittspridningen i en rekordtakt.

– Sjukvård och äldreomsorg vittnar om den värsta sommaren hittills med viruset, rapporterar SVT Nyheter.

Anledningen bakom den snabba ökningen är den nya omikronvarianten BA.5.

Det bekräftar Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten. 

– Det här viruset har muterat till att ta sig förbi immunförsvaret och sprids lättare. Därför kan det även smitta under sommarperioden, säger hon till SVT Nyheter.

Mer smittsam

BA.5 är fortsatt dominerande och bedöms vara mer smittsam än tidigare varianter.

Virusvarianten kan ta sig förbi både vaccination och tidigare genomgången infektion, men det finns ingenting hittills som tyder på att den skulle ge en annorlunda sjukdomsbild med allvarligare sjukdom, rapporterar Folkhälsomyndigheten.

– Både vaccination och tidigare genomgången infektion ger ett mycket bra skydd mot allvarlig sjukdom och död även när det gäller BA.5. Pandemin är inte över och vi rekommenderar att man vaccinerar sig enligt våra rekommendationer, och att man stannar hemma om man är sjuk med symtom som kan vara covid-19, säger Anneli Carlander, enhetschef på FHM, i ett pressmeddelande.

Antalet avlidna har ökat

Under vecka 29 rapporterades drygt 5 300 nya fall. Det innebär en ökning med 13 procent mellan vecka 28 och 29. Mellan vecka 27 och 28 låg ökningen på 22 procent. Ökningen under vecka 29 syns i en majoritet av landets regioner, uppger FHM i sin senaste uppdatering.

Antalet antal allvarligt sjuka personer med covid-19 och personer som avlider med covid-19 har ökat.

– Hittills för vecka 29 har 12 personer med covid-19 rapporterats nyinlagda på IVA men det finns en viss fördröjning i statistiken. Medeltalet för de föregående tre veckorna är 9 personer, framhåller FHM.

Hittills har 55 bekräftade dödsfall rapporterats under vecka 27. Föregående tre veckor (vecka 24–26) var medeltalet 33 dödsfall per vecka –  49 respektive 42 dödsfall  har rapporterats under vecka 28 och 29.

– På grund av fördröjningen i rapporteringen fokuserar analyserna avseende avlidna bekräftade fall i veckorapporten främst på data fram till för två veckor sedan, uppger FHM.

Av de rapporterade avlidna vecka 27 hade majoriteten (29 personer) en insats enligt socialtjänstlagen, det vill säga hemtjänstinsatser eller var boende på Särskilt boende för äldre (SÄBO).

Foto: Folkhälsomyndigheten resp Oscar Segerström Karolinska Sjukhuset

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen