Fel väderprognos – SMHI förklarar sig

2023 08 11

Att det skulle regna kraftigt i veckan, och att ovädret stannar av i dagarna, är mer eller mindre alla väderappar överens om.

Däremot finns det stora skillnader i prognoserna över exempelvis vilka regnmängder som förväntas, i synnerhet på väldigt lokala nivåer.

På vissa platser stämmer prognosen inte alls med utfallet – även om flera institut utgår från samma data.

Många faktorer

När väder prognostiseras använder man radar, satelliter eller väderballonger för att samla in underlag. 

Flera faktorer har betydelse: exempelvis vind, fuktighet och temperatur.

– Hela atmosfären är ett väldigt kaotiskt system och det väder vi får beror bland annat på hur vindarna vrider sig och hur fuktigt det är – från marken upp till tio kilometers höjd – men också topografin, exempelvis att träd suger upp mycket fukt, säger SMHI-meteorologen Henrik Reimer till Svenska Dagbladet.

"Fjärilseffekten"

Det är just de många faktorerna som ställer till det.

Räknekedjan är lång – och minsta lilla förändring kan orsaka stor skillnad i hur verkligheten blir kontra vad prognosen sagt.

Henrik Reimer jämför med fjärilseffekten: det vill säga teorin om att ett vingslag på en plats kan orsaka en storm någon annanstans.

– Det finns en kaosfaktor i det här systemet. Små förändringar eller störningar kan få stora konsekvenser, säger han och jämför med att titta på en ortsprognos som att titta på en fotbollsmatch med ett sugrör – man ser inte helheten.

Besvikna svenskar

Många svenskar, inte minst semesterfirarna i juli, har under sommaren uttryckt sin stora besvikelse över att framför allt långtidsprognoserna inför sommaren inte föll in.

Det förutspåddes högsommarvärme med varma temperaturer likt sommaren 2018.

Prognoserna ledde till en ryktesspridning om att alla meteorologer stod bakom den upphaussade värmeprognosen, menar SVT:s meteorolog Tora Tomasdottir.

– Min tolkning är att det blev en slags visklek i media om att det skulle bli så varmt och torrt, uttryckte hon i en chatt på tv-kanalens hemsida häromdagen.

Slog tillbaka

SMHI har tidigare slagit tillbaka mot de långtidsprognoser som presenterades i våras.

– Bara för att våren i år påminde om hur våren 2018 var så betyder inte det att sommaren kommer att utvecklas på samma sätt, sade Therese Fougman på SMHI till GP tidigare i juli.

Hon har själv noterat att många väderinstitut verkar jobba olika.

– Den typen av uttalanden skapar alltid rubriker och det är klart att det är lätt för medier att haka på det och driva det vidare. Och i juni såg det ju ut som att det var på väg att stämma, säger Therese Fougman.

LÄS MER: Meteorolog irriterad på rykten – “skadar vår yrkeskår”

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen

Chipsfavorit försvinner från svenska affärer

2025 12 05

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen