Fel väderprognos – SMHI förklarar sig

2023 08 11

Prognoserna skiljer sig betänkligt beroende på väderinstitut.

Att det skulle regna kraftigt i veckan, och att ovädret stannar av i dagarna, är mer eller mindre alla väderappar överens om.

Däremot finns det stora skillnader i prognoserna över exempelvis vilka regnmängder som förväntas, i synnerhet på väldigt lokala nivåer.

På vissa platser stämmer prognosen inte alls med utfallet – även om flera institut utgår från samma data.

Många faktorer

När väder prognostiseras använder man radar, satelliter eller väderballonger för att samla in underlag. 

Flera faktorer har betydelse: exempelvis vind, fuktighet och temperatur.

– Hela atmosfären är ett väldigt kaotiskt system och det väder vi får beror bland annat på hur vindarna vrider sig och hur fuktigt det är – från marken upp till tio kilometers höjd – men också topografin, exempelvis att träd suger upp mycket fukt, säger SMHI-meteorologen Henrik Reimer till Svenska Dagbladet.

"Fjärilseffekten"

Det är just de många faktorerna som ställer till det.

Räknekedjan är lång – och minsta lilla förändring kan orsaka stor skillnad i hur verkligheten blir kontra vad prognosen sagt.

Henrik Reimer jämför med fjärilseffekten: det vill säga teorin om att ett vingslag på en plats kan orsaka en storm någon annanstans.

– Det finns en kaosfaktor i det här systemet. Små förändringar eller störningar kan få stora konsekvenser, säger han och jämför med att titta på en ortsprognos som att titta på en fotbollsmatch med ett sugrör – man ser inte helheten.

Besvikna svenskar

Många svenskar, inte minst semesterfirarna i juli, har under sommaren uttryckt sin stora besvikelse över att framför allt långtidsprognoserna inför sommaren inte föll in.

Det förutspåddes högsommarvärme med varma temperaturer likt sommaren 2018.

Prognoserna ledde till en ryktesspridning om att alla meteorologer stod bakom den upphaussade värmeprognosen, menar SVT:s meteorolog Tora Tomasdottir.

– Min tolkning är att det blev en slags visklek i media om att det skulle bli så varmt och torrt, uttryckte hon i en chatt på tv-kanalens hemsida häromdagen.

Slog tillbaka

SMHI har tidigare slagit tillbaka mot de långtidsprognoser som presenterades i våras.

– Bara för att våren i år påminde om hur våren 2018 var så betyder inte det att sommaren kommer att utvecklas på samma sätt, sade Therese Fougman på SMHI till GP tidigare i juli.

Hon har själv noterat att många väderinstitut verkar jobba olika.

– Den typen av uttalanden skapar alltid rubriker och det är klart att det är lätt för medier att haka på det och driva det vidare. Och i juni såg det ju ut som att det var på väg att stämma, säger Therese Fougman.

LÄS MER: Meteorolog irriterad på rykten – “skadar vår yrkeskår”

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: ”11 kronor helt uppåt väggarna” – bråk om euro i Sverige

2025 12 01

En rad experter vill införa euro i Sverige.

I professor Lars Calmfors nya rapport ”Dags för euron?” uttalar sig 14 olika experter om ett eventuellt svenskt eurointräde.

Calmfors själv har ändrat sig i frågan och är numera för att införa euro.

Han får medhåll från tidigare riksbankschefen Stefan Ingves.

Men den föreslagna växelkursen väcker reaktioner.

”Anslutningskurs på 11 kronor”

Stefan Ingves menar att Sverige kan gå med i euron till en anslutningskurs på 11 kronor, rapporterar DI.

– Om vi går med i dag är en kurs på 11 kronor per euro lämplig. Den ska sedan hållas under två år med ett spann på 2,25 procent upp eller ned, säger Stefan Ingves, enligt tidningen.

Men uttalandet väcker reaktioner.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist är starkt kritisk till den växelkurs som Ingves ser som rimlig.

– Känns helt uppåt väggarna fel att kronan bör få anslutningskurs mot euron på 11 kronor vid ett ev. framtida eurobeslut!, skriver Bergqvist på X.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

”Förefaller heltokig”

Bergqvist medger att han inte har fördjupat sig i Ingves argumentation.

Men han tycker ändå att den föreslagna anslutningskursen verkar ”heltokig”.

– Erkänner: har inte läst Stefan Ingves bevekelsegrunder för denna slutsats (enbart Di-artikel) men nivån förefaller heltokig utifrån en fundamental analys, skriver Robert Bergqvist i inlägget.

En euro kostar idag 10,98 kronor.

Rapporten ”Dags för euron?” är finansierad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, och har 14 medförfattare med professor Lars Calmfors i spetsen.

Alla delförfattare är dock inte för en svensk euroanslutning.

Exempelvis anser ekonomiprofessor Karl Walentin att fördelarna med en självständig Riksbank och en egen valuta överväger.

”Skydda kronan i grundlagen”

På senare tid har det höjts flera röster för att Sverige bör införa euron som valuta.

Samtidigt är det också många som säger nej.

I somras argumenterade SD-företrädarna Oscar Sjöstedt, Michael Rubbestad och Fredrik Lindahl för att kronan rent av bör skyddas i grundlagen.

– Ett svenskt skifte från kronan till euron vore ett historiskt misstag, som riskerar att kosta ekonomiskt självbestämmande. Därför bör kronan skyddas i grundlagen, skrev SD-topparna i en debattartikel i SvD.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen


7 oktober 2025

JUST NU: Mardrömsuppgifter för Trump-administrationen

2025 12 01

Ukrainakriget ser ut att kunna bli mycket tufft att lösa för Trump.

Trump-administrationen har som bekant sedan Donald Trump installerades försökt få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Det har ännu inte resulterat i några konkreta framgångar – men de senaste veckorna har positiva signaler kommit från både USA och Ukraina.

Samtidigt kommer nya uppgifter på måndagseftermiddagen som pekar på att Ukrainakriget kan bli mycket tufft för Trump-administrationen att lösa.

Mardrömsuppgifter

Vladimir Putin har ställt som krav att Ukraina ska dra sig tillbaka från Donbass-regionen.

Men på måndagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina vägrar göra det.

Vid fredssamtal i Florida gjorde den ukrainska sidan det tydligt för amerikanerna att “diskussionen om territorier måste börja från den nuvarande kontaktlinjen”, uppger RBC Ukraine.

“Vad ska vi göra då?”

Så här låter det från en källa med insyn i samtalen:

– Viljan att lyssna på våra argument från amerikanernas sida finns där. En annan fråga är att de ständigt säger: "Okej, ni kanske har 100 procent rätt, men det finns en annan sida, och den kräver det här och det här. Vi som medlare måste se till att ni når ett fredsavtal. Ni kan förklara er ståndpunkt hur logiskt ni vill, men om den andra sidan säger "nej" – vad ska vi göra då"?

Vladimir Putin har flera gånger gjort det tydligt att han kräver att ukrainarna drar sig tillbaka från Donbass, och uppgifterna om att Ukraina vägrar göra det väntas försvåra fredsprocessen.

Läs mer: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Inte bara få slut på kriget

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav under gårdagen att den USA-föreslagna fredsplanen inte bara handlar om att avsluta kriget.

Den syftar enligt honom även till att säkerställa Ukrainas oberoende, suveränitet och ekonomiska utveckling, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Mycket arbete kvar”

ISW förklarar.

– Rubio uppgav att fredsplanen inte bara måste avsluta kriget, utan också säkra Ukrainas framtid och ”långsiktiga välstånd”, uppger tankesmedjan.

– Rubio sade att det amerikansk-ukrainska mötet var ”mycket produktivt” och uttryckte optimism angående framstegen i fredsförhandlingarna, men sade att det fortfarande återstår ”mycket arbete att göra”.

Läs mer: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen