Fel väderprognos – SMHI förklarar sig

2023 08 11

Prognoserna skiljer sig betänkligt beroende på väderinstitut.

Att det skulle regna kraftigt i veckan, och att ovädret stannar av i dagarna, är mer eller mindre alla väderappar överens om.

Däremot finns det stora skillnader i prognoserna över exempelvis vilka regnmängder som förväntas, i synnerhet på väldigt lokala nivåer.

På vissa platser stämmer prognosen inte alls med utfallet – även om flera institut utgår från samma data.

Många faktorer

När väder prognostiseras använder man radar, satelliter eller väderballonger för att samla in underlag.

Flera faktorer har betydelse: exempelvis vind, fuktighet och temperatur.

– Hela atmosfären är ett väldigt kaotiskt system och det väder vi får beror bland annat på hur vindarna vrider sig och hur fuktigt det är – från marken upp till tio kilometers höjd – men också topografin, exempelvis att träd suger upp mycket fukt, säger SMHI-meteorologen Henrik Reimer till Svenska Dagbladet.

"Fjärilseffekten"

Det är just de många faktorerna som ställer till det.

Räknekedjan är lång – och minsta lilla förändring kan orsaka stor skillnad i hur verkligheten blir kontra vad prognosen sagt.

Henrik Reimer jämför med fjärilseffekten: det vill säga teorin om att ett vingslag på en plats kan orsaka en storm någon annanstans.

– Det finns en kaosfaktor i det här systemet. Små förändringar eller störningar kan få stora konsekvenser, säger han och jämför med att titta på en ortsprognos som att titta på en fotbollsmatch med ett sugrör – man ser inte helheten.

Besvikna svenskar

Många svenskar, inte minst semesterfirarna i juli, har under sommaren uttryckt sin stora besvikelse över att framför allt långtidsprognoserna inför sommaren inte föll in.

Det förutspåddes högsommarvärme med varma temperaturer likt sommaren 2018.

Prognoserna ledde till en ryktesspridning om att alla meteorologer stod bakom den upphaussade värmeprognosen, menar SVT:s meteorolog Tora Tomasdottir.

– Min tolkning är att det blev en slags visklek i media om att det skulle bli så varmt och torrt, uttryckte hon i en chatt på tv-kanalens hemsida häromdagen.

Slog tillbaka

SMHI har tidigare slagit tillbaka mot de långtidsprognoser som presenterades i våras.

– Bara för att våren i år påminde om hur våren 2018 var så betyder inte det att sommaren kommer att utvecklas på samma sätt, sade Therese Fougman på SMHI till GP tidigare i juli.

Hon har själv noterat att många väderinstitut verkar jobba olika.

– Den typen av uttalanden skapar alltid rubriker och det är klart att det är lätt för medier att haka på det och driva det vidare. Och i juni såg det ju ut som att det var på väg att stämma, säger Therese Fougman.

LÄS MER: Meteorolog irriterad på rykten – “skadar vår yrkeskår”

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Vattensituationen i delar av Sverige är historiskt allvarlig.

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

“Putin måste dö”

2026 06 12

Vladimir Putins krig i Ukraina är inne på sitt femte år.

En hållbar fred är osannolik.

Åtminstone så länge Putin styr Ryssland, anser den kanadensiska tidigare generallöjtnanten Christopher Coates, som menar att diktatorn måste försvinna för att Ukraina ska lämnas ifred.

– Putins död. Det är det första nödvändiga villkoret, säger Coates enligt Kyiv Post.

– Tyvärr har jag mycket svårt att föreställa mig en varaktig fred så länge Putin sitter kvar vid makten. Jag ser endast en militär seger för Ukraina som en mer fundamental grund för en sådan fred.

Eftergifter räcker inte

Christopher Coates har pensionerat sig från sin roll som befälhavare för Kanadas Joint Operations Command.

Han menar att territoriella eftergifter från Ukraina inte skulle vara tillräckligt för att hålla undan Ryssland över tid. Istället skulle det i bästa fall ge en tillfällig paus i Rysslands imperialistiska ambitioner.

Att Moskva förlitar sig på propaganda och kontroll av medierna är dock en rysk svaghet, bedömer Coates.

– Ett system som byggs på lögner börjar så småningom kollapsa inifrån, säger den tidigare generalen.

Där kan de ukrainska drönarattackerna mot ryska oljeanläggningar få stor betydelse. Inte minst psykologiskt.

– Drönare har inte ersatt traditionell militär makt – de har gett den en ny dimension, säger Christopher Coates.

– Dessa attacker ensamma kommer inte att avgöra krigets utgång, men de är en viktig del av en bredare strategi.

LÄS MER: Ryssland paralyserat – 50 militärfordon eliminerade i attack

Zelenskyj: då dödar vi Putin

I november 2023 uttryckte Ukrainas president Volodymyr Zelensky, som själv överlevt flera ryska mordförsök, att det inte är uteslutet att försöka eliminera Putin om nöden kräver det.

– Det är krig, och Ukraina har alla rättigheter att försvara sitt land, sade Zelenskyj i en intervju med The Sun vid tillfället.

LÄS MER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen