Fel väderprognos – SMHI förklarar sig

2023 08 11

Prognoserna skiljer sig betänkligt beroende på väderinstitut.

Att det skulle regna kraftigt i veckan, och att ovädret stannar av i dagarna, är mer eller mindre alla väderappar överens om.

Däremot finns det stora skillnader i prognoserna över exempelvis vilka regnmängder som förväntas, i synnerhet på väldigt lokala nivåer.

På vissa platser stämmer prognosen inte alls med utfallet – även om flera institut utgår från samma data.

Många faktorer

När väder prognostiseras använder man radar, satelliter eller väderballonger för att samla in underlag. 

Flera faktorer har betydelse: exempelvis vind, fuktighet och temperatur.

– Hela atmosfären är ett väldigt kaotiskt system och det väder vi får beror bland annat på hur vindarna vrider sig och hur fuktigt det är – från marken upp till tio kilometers höjd – men också topografin, exempelvis att träd suger upp mycket fukt, säger SMHI-meteorologen Henrik Reimer till Svenska Dagbladet.

"Fjärilseffekten"

Det är just de många faktorerna som ställer till det.

Räknekedjan är lång – och minsta lilla förändring kan orsaka stor skillnad i hur verkligheten blir kontra vad prognosen sagt.

Henrik Reimer jämför med fjärilseffekten: det vill säga teorin om att ett vingslag på en plats kan orsaka en storm någon annanstans.

– Det finns en kaosfaktor i det här systemet. Små förändringar eller störningar kan få stora konsekvenser, säger han och jämför med att titta på en ortsprognos som att titta på en fotbollsmatch med ett sugrör – man ser inte helheten.

Besvikna svenskar

Många svenskar, inte minst semesterfirarna i juli, har under sommaren uttryckt sin stora besvikelse över att framför allt långtidsprognoserna inför sommaren inte föll in.

Det förutspåddes högsommarvärme med varma temperaturer likt sommaren 2018.

Prognoserna ledde till en ryktesspridning om att alla meteorologer stod bakom den upphaussade värmeprognosen, menar SVT:s meteorolog Tora Tomasdottir.

– Min tolkning är att det blev en slags visklek i media om att det skulle bli så varmt och torrt, uttryckte hon i en chatt på tv-kanalens hemsida häromdagen.

Slog tillbaka

SMHI har tidigare slagit tillbaka mot de långtidsprognoser som presenterades i våras.

– Bara för att våren i år påminde om hur våren 2018 var så betyder inte det att sommaren kommer att utvecklas på samma sätt, sade Therese Fougman på SMHI till GP tidigare i juli.

Hon har själv noterat att många väderinstitut verkar jobba olika.

– Den typen av uttalanden skapar alltid rubriker och det är klart att det är lätt för medier att haka på det och driva det vidare. Och i juni såg det ju ut som att det var på väg att stämma, säger Therese Fougman.

LÄS MER: Meteorolog irriterad på rykten – “skadar vår yrkeskår”

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Unik attack mot Ryssland – första gången under kriget

2026 02 13

Ukrainska styrkor har genomfört en unik drönarattack.

Oljeraffinaderiet i Ukhta, i den ryska delrepubliken Komi, har attackerats av ukrainska drönare.

Enligt uppgift ska attacken ha orsakat en brand. Filmklipp på sociala medier visar hur ett stort rökmoln stiger mot himlen.

Första gången under kriget

Det rör sig om en unik långdistansattack.

För första gången har Ukraina lyckats attackera en anläggning 2 000 kilometer från den ukrainska gränsen.

– En källa inom den ukrainska säkerhetstjänsten SSU uppger att operationen markerar ett nytt distansrekord för ukrainska drönare, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ägs av oljejätten

Raffinaderiet i Ukhta ägs av det ryska statliga oljebolaget Lukoil. Vid anläggningen bearbetas omkring 4,2 miljoner ton olja per år. Bland annat framställs diesel, bensin och vakuumgasolja.

En betydande del av bränslet exporteras till Rysslands väpnade styrkor i Ukraina. Därför betraktas anläggningen som ett legitimt militärt mål för Ukrainas väpnade styrkor.

Produktionen fortsätter nedåt

Framgångsrika ukrainska drönarattacker har bidragit till att minska Rysslands oljeraffineringskapacitet.

I januari minskade Rysslands råoljeproduktion för andra månaden i rad. Produktionen uppgick till 9,28 miljoner fat – 46 000 färre jämfört med föregående månad, rapporterar Bloomberg.

LÄS MER: Tungt krav från Zelenskyj – ”Ge mig ett datum” 

Efter onsdagens angrepp

Attacken mot oljeraffinaderiet i Ukhta äger rum endast en dag efter att ukrainska styrkor attackerat ett oljeraffinaderi i södra Volgogradregionen i Ryssland.

Ukrainas generalstab bekräftade uppgifterna under onsdagen.

Raffinaderiet i Volgograd ägs också av Lukoil, som är Rysslands största oljeproducent.

LÄS OCKSÅ:

Kalldusch för Trump – republikaner röstar emot 

Orbán har fått nog: Ni har “förklarat krig” mot Ungern 

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen