FASTSTÄLLT: Myt om svenska folket bekräftad

2023 05 04

Ur ett internationellt perspektiv kan svenskar uppfattas som mindre benägna att starta spontansamtal.

En ny undersökning från Apoteket Hjärtat visar att den uppfattningen tycks stämma, många svenskar undviker att prata med främlingar.

Majoriteten av undersökningens respondenter menar att de aldrig eller sällan pratar med främmande människor på offentliga platser.

På bussar och caféer är den siffran 60 procent, 59 procent i väntrum och i hissen 54 procent.

Vill prata mer

Undersökningens resultat till trots så visar det sig att många skulle vilja prata mer med främlingar.

En tredjedel av respondenterna vill prata mer med främmande människor, och bland män i åldern 18-29 handlar det om nästan hälften av respondenterna.

– En pratstund med främmande människor kan påverka måendet i vardagen på flera sätt, genom att bland annat minska ensamhetskänslor, dämpa både ångest och oro samt öppna upp för nya diskussioner eller tankar vi aldrig tidigare tänkt, säger Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat.

Skärmtid ett problem

En av anledningarna till det sociala avståndet bedöms vara tillgången till skärmar av olika slag.

– Det är främst yngre personer som har en önskan om att prata mer med främlingar. En bidragande orsak till detta kan såklart vara att tre av fyra personer i åldern 18-29 år (73 procent) upplever att deras skärmtid stjäl tid från faktiska mänskliga möten. Många unga lever dessutom i singelhushåll. Även om det finns positiva aspekter med digitala medier så behöver vi också träffas på riktigt, fortsätter Annika Svedberg.

Hot mot hälsan

Enligt forskningen kan ofrivillig ensamhet vara lika farligt för hälsan som rökning.

– Vi kommer inte ifrån vår existentiella ensamhet, som bygger på att våra innersta tankar och känslor inte går att dela, säger Peter Strang, forskare vid Karolinska institutet.

Stor satsning

Tidigare i år har regeringen presenterat en stor satsning för att försöka bekämpa människors ensamhet.

Regeringen har föreslagit en treårig gemenskapssatsning som 2023 uppgår till 300 miljoner kronor.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen