FASTSTÄLLT: Myt om svenska folket bekräftad

2023 05 04

Ur ett internationellt perspektiv kan svenskar uppfattas som mindre benägna att starta spontansamtal.

En ny undersökning från Apoteket Hjärtat visar att den uppfattningen tycks stämma, många svenskar undviker att prata med främlingar.

Majoriteten av undersökningens respondenter menar att de aldrig eller sällan pratar med främmande människor på offentliga platser.

På bussar och caféer är den siffran 60 procent, 59 procent i väntrum och i hissen 54 procent.

Vill prata mer

Undersökningens resultat till trots så visar det sig att många skulle vilja prata mer med främlingar.

En tredjedel av respondenterna vill prata mer med främmande människor, och bland män i åldern 18-29 handlar det om nästan hälften av respondenterna.

– En pratstund med främmande människor kan påverka måendet i vardagen på flera sätt, genom att bland annat minska ensamhetskänslor, dämpa både ångest och oro samt öppna upp för nya diskussioner eller tankar vi aldrig tidigare tänkt, säger Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat.

Skärmtid ett problem

En av anledningarna till det sociala avståndet bedöms vara tillgången till skärmar av olika slag.

– Det är främst yngre personer som har en önskan om att prata mer med främlingar. En bidragande orsak till detta kan såklart vara att tre av fyra personer i åldern 18-29 år (73 procent) upplever att deras skärmtid stjäl tid från faktiska mänskliga möten. Många unga lever dessutom i singelhushåll. Även om det finns positiva aspekter med digitala medier så behöver vi också träffas på riktigt, fortsätter Annika Svedberg.

Hot mot hälsan

Enligt forskningen kan ofrivillig ensamhet vara lika farligt för hälsan som rökning.

– Vi kommer inte ifrån vår existentiella ensamhet, som bygger på att våra innersta tankar och känslor inte går att dela, säger Peter Strang, forskare vid Karolinska institutet.

Stor satsning

Tidigare i år har regeringen presenterat en stor satsning för att försöka bekämpa människors ensamhet.

Regeringen har föreslagit en treårig gemenskapssatsning som 2023 uppgår till 300 miljoner kronor.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen