FARLIGT BESKED: Diktator trotsar Putins order

2023 06 14

Världen har fått en ny kärnvapenmakt.

Det anser i alla fall Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko.

I ett nytt uttalande försäkrar han att Belarus inte kommer att tveka att använda kärnvapen om landet utsätts för ”en aggression”.

Ryska kärnvapen

Tidigare har Lukasjenko inte haft möjlighet att vifta med kärnvapen.

Men situationen har förändrats.

Putinregimen i Moskva har bekräftat att man kommer att placera ryska kärnvapen i Belarus.

En anläggning ska stå klar i början av juli och kärnvapentransporterna till Belarus har inletts. 

Tydlig order

Budskapet från Moskva är dock tydligt.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har betonat att Kreml kommer att behålla kontrollen över kärnvapen som placeras i Belarus.  

Om Belarus vill använda massförstörelsevapnet krävs det ett beslut från Moskva.

Men det verkar Alexandr Lukasjenko inte hålla med om.

Diktatorns senaste uttalande motsäger sig Putins order.

Belarus ledare framhåller att det är upp till honom att använda sina nya vapen.

– Gud förbjuder att jag måste fatta ett beslut om att använda dem. Men jag kommer inte att tveka om vi utsätts för en aggression, säger Lukasjenko enligt Sky News.

Moskva har inte kommenterat Lukasjenkos uttalande.

Frågade Putin

Lukasjenko berättar även att det var han som bad Putin att placera kärnvapen i Belarus.

Utplaceringen syftar till att ”avskräcka ett potentiellt angrepp” mot Belarus, enligt diktatorn.

Taktiska kärnvapen

De kärnvapen som Ryssland förflyttar till Belarus är så kallade ”taktiska kärnvapen”.

Taktiska kärnvapen är designade  för att användas på slagfältet. Tanken är att det ska leda till en snabb framgång när man snabbt och effektivt slår ut motståndarens styrkor.

USA uppskattar att Ryssland har drygt 2 000 taktiska kärnvapen i sitt lager.  

Fakta taktiska kärnvapen

- Taktiska kärnvapen är kärnvapen med kort till medellång räckvidd. Dessa kärnvapen har olika räckvidder, allt från 60 kilometer och uppåt.

- Alla kärnvapenstater har taktiska kärnvapen i sina arsenaler och till denna typ av vapen räknas bland annat flygbomber, gravitationsbomber, kort-distansmissiler, torpeder med mera.

- Taktiska kärnvapen brukar också benämnas som ”mindre kärnvapen” och ”slagfältsbomber”. Men kärnvapenstyperna har trots allt en enorm genomslagskraft. Till och med USA:s minsta kärnvapen med en sprängkraft på 0,3 kiloton TNT skulle ge skador långt utöver en vanlig bomb.

- Källa: Lär om kärnvapen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen