FARLIGT BESKED: Diktator trotsar Putins order

2023 06 14

Det anser i alla fall Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko.

I ett nytt uttalande försäkrar han att Belarus inte kommer att tveka att använda kärnvapen om landet utsätts för ”en aggression”.

Ryska kärnvapen

Tidigare har Lukasjenko inte haft möjlighet att vifta med kärnvapen.

Men situationen har förändrats.

Putinregimen i Moskva har bekräftat att man kommer att placera ryska kärnvapen i Belarus.

En anläggning ska stå klar i början av juli och kärnvapentransporterna till Belarus har inletts. 

Tydlig order

Budskapet från Moskva är dock tydligt.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har betonat att Kreml kommer att behålla kontrollen över kärnvapen som placeras i Belarus.  

Om Belarus vill använda massförstörelsevapnet krävs det ett beslut från Moskva.

Men det verkar Alexandr Lukasjenko inte hålla med om.

Diktatorns senaste uttalande motsäger sig Putins order.

Belarus ledare framhåller att det är upp till honom att använda sina nya vapen.

– Gud förbjuder att jag måste fatta ett beslut om att använda dem. Men jag kommer inte att tveka om vi utsätts för en aggression, säger Lukasjenko enligt Sky News.

Moskva har inte kommenterat Lukasjenkos uttalande.

Frågade Putin

Lukasjenko berättar även att det var han som bad Putin att placera kärnvapen i Belarus.

Utplaceringen syftar till att ”avskräcka ett potentiellt angrepp” mot Belarus, enligt diktatorn.

Taktiska kärnvapen

De kärnvapen som Ryssland förflyttar till Belarus är så kallade ”taktiska kärnvapen”.

Taktiska kärnvapen är designade  för att användas på slagfältet. Tanken är att det ska leda till en snabb framgång när man snabbt och effektivt slår ut motståndarens styrkor.

USA uppskattar att Ryssland har drygt 2 000 taktiska kärnvapen i sitt lager.  

Fakta taktiska kärnvapen

- Taktiska kärnvapen är kärnvapen med kort till medellång räckvidd. Dessa kärnvapen har olika räckvidder, allt från 60 kilometer och uppåt.

- Alla kärnvapenstater har taktiska kärnvapen i sina arsenaler och till denna typ av vapen räknas bland annat flygbomber, gravitationsbomber, kort-distansmissiler, torpeder med mera.

- Taktiska kärnvapen brukar också benämnas som ”mindre kärnvapen” och ”slagfältsbomber”. Men kärnvapenstyperna har trots allt en enorm genomslagskraft. Till och med USA:s minsta kärnvapen med en sprängkraft på 0,3 kiloton TNT skulle ge skador långt utöver en vanlig bomb.

- Källa: Lär om kärnvapen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen