Farligt att snooza? – Forskare har fått fram ett svar

2023 10 18

Forskare vid Psykologiska institutionen på Stockholms Universitet har djupstuderat hur människor påverkas av att ligga kvar en stund – och rent av somna om – efter att morgonklockan ringt.

Det kallas för att snooza.

Hjärnans förmåga

– Snoozefunktionen har funnits i väckarklockor och mobiltelefoner i flera decennier och påstås ofta ha negativa effekter.

– Bland annat på sömnen och hjärnans förmåga att vakna, framhåller forskarteamet.

Samtidigt har det saknats vetenskapliga underlag för dessa påståenden betonar forskarna.

För att ta reda på hur det faktiskt ligger till har forskarna nu undersökt hur vanligt det är att snooza och vilka effekter snoozning har på sömn, sömnighet, humör och mental förmåga.

Morgontrötthet och humör

– Våra resultat visar att de som snoozar generellt sover lite kortare tid och i högre utsträckning upplever dåsighet på morgonen.

–  Men vi såg inga negativa effekter av att snooza på kortisolutsöndring, morgontrötthet, eller humör.

– Och inte heller några störningar på nattsömnens kvalitet, säger Tina Sundelin som är forskare vid Stockholms Universitet.

Två olika studier

I studie nummer 1 har 1 732 personer svarat på hur ofta de använder snoozeknappen.

Det visade sig att snoozning är särskilt vanligt bland yngre vuxna och kvällsmänniskor och orsaken till snoozning är helt enkelt att man är för trött för att gå upp när klockan ringer.

I studie nummer 2 sov 31 regelbundna snoozare i Stockholms Universitets sömnlabb.

En morgon snoozade de 30 minuter och en morgon fick de snooza 0 minuter – det vill säga kliva upp bums när klockan ringde.

Glatt besked

– Resultaten är lugnande för dem som snoozar, klargör forskarna.

- Sömnen som helhet påverkades knappt alls.

- Inga effekter av att snooza på humör, sömnighet eller mängden kortisol i salivet.

– Sammantaget visar studien att en halvtimmes snoozning inte har några negativa effekter på nattsömn eller sömntröghet, känslan av att inte ha kommit igång ordentligt på morgonen.  

– Om något såg vi snarare en del positiva utfall, såsom en minskad sannolikhet att behöva vakna ur djupsömn.

– När deltagarna fått snooza var de också lite mer snabbtänkta precis när de gått upp.

Det slår Tina Sundelin fast samtidigt som hon nämner att studien bara avser regelbundna snoozare.

Foto: J. Street

Text: Redaktionen

Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 14

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen