Farligt att snooza? – Forskare har fått fram ett svar
2023 10 18
Svenska forskare har tagit fram nya rön om den stund på morgonen när man vaknar upp i sängen.
Forskare vid Psykologiska institutionen på Stockholms Universitet har djupstuderat hur människor påverkas av att ligga kvar en stund – och rent av somna om – efter att morgonklockan ringt.
Det kallas för att snooza.
Hjärnans förmåga
– Snoozefunktionen har funnits i väckarklockor och mobiltelefoner i flera decennier och påstås ofta ha negativa effekter.
– Bland annat på sömnen och hjärnans förmåga att vakna, framhåller forskarteamet.
Samtidigt har det saknats vetenskapliga underlag för dessa påståenden betonar forskarna.
För att ta reda på hur det faktiskt ligger till har forskarna nu undersökt hur vanligt det är att snooza och vilka effekter snoozning har på sömn, sömnighet, humör och mental förmåga.
Morgontrötthet och humör
– Våra resultat visar att de som snoozar generellt sover lite kortare tid och i högre utsträckning upplever dåsighet på morgonen.
– Men vi såg inga negativa effekter av att snooza på kortisolutsöndring, morgontrötthet, eller humör.
– Och inte heller några störningar på nattsömnens kvalitet, säger Tina Sundelin som är forskare vid Stockholms Universitet.
Två olika studier
I studie nummer 1 har 1 732 personer svarat på hur ofta de använder snoozeknappen.
Det visade sig att snoozning är särskilt vanligt bland yngre vuxna och kvällsmänniskor och orsaken till snoozning är helt enkelt att man är för trött för att gå upp när klockan ringer.
I studie nummer 2 sov 31 regelbundna snoozare i Stockholms Universitets sömnlabb.
En morgon snoozade de 30 minuter och en morgon fick de snooza 0 minuter – det vill säga kliva upp bums när klockan ringde.
Glatt besked
– Resultaten är lugnande för dem som snoozar, klargör forskarna.
- Sömnen som helhet påverkades knappt alls.
- Inga effekter av att snooza på humör, sömnighet eller mängden kortisol i salivet.
– Sammantaget visar studien att en halvtimmes snoozning inte har några negativa effekter på nattsömn eller sömntröghet, känslan av att inte ha kommit igång ordentligt på morgonen.
– Om något såg vi snarare en del positiva utfall, såsom en minskad sannolikhet att behöva vakna ur djupsömn.
– När deltagarna fått snooza var de också lite mer snabbtänkta precis när de gått upp.
Det slår Tina Sundelin fast samtidigt som hon nämner att studien bara avser regelbundna snoozare.
Foto: J. Street
Text: Redaktionen