Det är i bland annat Jönköping som den nya trenden har etablerat sig.

På Rosenlundsskolan i staden har rektorn gått ut med en varning och uppmanat föräldrar att prata med sina barn.

Detta i samband med att eleverna börjat strypa varandra som del av en lek, där målet är att personen ska svimma.

Det rapporterar SVT.

Uppmaning till föräldrar

Rosenlundsskolan har på fredagen skickat ut ett massmeddelande till alla klasser angående situationen.

Vårdnadshavarna uppmanas att prata med sina barn.

– Det är viktigt att skapa bra relationer så att barnen vågar berätta, säger Jessica Schönberg som är rektor på Rosenlundsskolan.

“Har inte tillgång”

Barnen ska ha inspirerats av sociala medier och varianter av olika stryplekar har spridits på bland annat Instagram och Tiktok.

Det är Jessica Schönberg orolig över.

– Det är ju ett rum som vi vuxna inte har tillgång till på samma sätt som här i korridorerna. Det vi kan göra är att försöka utbilda barnen och prata med dem om farorna som finns där, säger hon.

Besvärande trender

Tidigare uppgifter har pekat på att flera farliga trender sprider sig på Tiktok med jämna mellanrum.

Psykologen Martin Forster är en som menar att föräldrar bör engagera sig för att komma i kontakt med sina barn angående appen.

– Försök att visa intresse på ett nyfiket och genuint sätt så berättar barnet mer för dig, säger han till TV4.

Spridningen är speciell

Forster understryker att ungdomars risktagande inte är någonting nytt, men att spridningen är det.

– Det som är speciellt med sociala medier är spridningen, att man får så mycket mer uppmärksamhet, och då utmanas ungdomar att ta lite större risker än tidigare för att belöningen är större.

Han understryker vidare att det är viktigt att barnen får utveckla sin egen självständighet, samtidigt som man bör arbeta för att skapa en stark relation mellan förälder och barn.

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

• Östersund: 19 oktober
• Umeå: 27 oktober
• Luleå: 29 oktober
• Sundsvall: 5 november
• Borås: 15 november
• Göteborg: 30 november
• Lund: 10 december
• Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen