Falukorvsvarning utfärdas i Sverige – “alla forskare överens”

2023 10 19

Det påtalade inte minst Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch när hon viftade med korven i en debatt i förra årets valrörelse för att belysa de skenande matpriserna.

– Det här är också symbolen för allt som är fel med Sverige nu, därför att en falukorv brukade kosta 25 kronor för ett år sedan, nu kostar den 40 kronor, sade Ebba Busch vid tillfället.

"Alla forskare överens"

Nu har dock det omåttligt populära livsmedlet blivit föremål för särskild granskning av forskarvärlden.

Falukorv ingår nämligen i det som kallas för ultraprocessead mat – som enligt nya studier kan vara kraftigt beroendeframkallande.

Enligt den aktuella studien kan så många som 14 procent vuxna och 12 procent barn vara beroende av ultraprocessad mat, rapporterar TV4.

– Vi är vana vid begreppet sockerberoende, men det finns inga diagnoser på matberoende överhuvudtaget. Med det sagt är alla forskare överens om att det finns ett beroendeliknande beteende, säger Kristina Andersson, näringsfysiolog och utbildad vid Karolinska institutet, till tv-kanalen.

Tre ingredienser

Inom begreppet ultraprocessad mat ingår livsmedel som görs industriellt och som ofta innehåller socker, fett och salt – samma ingredienser som forskarna kopplar till beroendet.

– Det är lite fiber och väldigt energitätt, så vi får väldigt mycket kalorier per tugga. Vi vet att det inte är så vi ska äta, säger Kristina Andersson.

Gäller även pasta

Det finns flera exempel på andra vanliga maträtter som också klassas som ultraprocessad mat och som därmed ingår i samma varning.

– Färdigmat som liknar det man skulle kunna laga själv, exempelvis soppa, fylld pasta, smörgås eller wrap, fryst pizza eller dumplings, framhåller Livsmedelsverket på sin hemsida.

Industriellt tillverkat fullkornsbröd, sojaburgare, fettreducerad majonnäs är andra exempel som myndigheten ger.

Följer forskningen

Enligt Livsmedelsverket har många studier visat att ultraprocessad mat framför allt kopplas samman med fetma och kroniska sjukdomar.

– Bland de livsmedel som räknas till ultraprocessade finns många som vi sedan tidigare vet inte främjar hälsan – exempelvis läsk, godis, choklad, chips, glass, kakor och bakverk samt processat kött som korv, understryker myndigheten som samtidigt betonar att man följer den pågående forskningen i frågan.

Besked till oroliga föräldrar

Flera skolor har den senaste tiden infört makaroner och köttbullar – det vill säga ultraprocessad mat – som alternativ skollunch varje dag.

– Jag tänker att alla sätt att få barn att äta är värda att testa, sade rektorn Helene Morin Hansson på Kilbergsskolan i Bollnäs, som var först med metoden, till SVT.

Enligt Kristina Andersson bör dock föräldrar inte vara oroliga då det handlar om “helheten” och vad man även äter i övrigt.

Foto: Mario Mylnek resp Håkan Dahlström 

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen