Falukorvsvarning utfärdas i Sverige – “alla forskare överens”

2023 10 19

Det påtalade inte minst Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch när hon viftade med korven i en debatt i förra årets valrörelse för att belysa de skenande matpriserna.

– Det här är också symbolen för allt som är fel med Sverige nu, därför att en falukorv brukade kosta 25 kronor för ett år sedan, nu kostar den 40 kronor, sade Ebba Busch vid tillfället.

"Alla forskare överens"

Nu har dock det omåttligt populära livsmedlet blivit föremål för särskild granskning av forskarvärlden.

Falukorv ingår nämligen i det som kallas för ultraprocessead mat – som enligt nya studier kan vara kraftigt beroendeframkallande.

Enligt den aktuella studien kan så många som 14 procent vuxna och 12 procent barn vara beroende av ultraprocessad mat, rapporterar TV4.

– Vi är vana vid begreppet sockerberoende, men det finns inga diagnoser på matberoende överhuvudtaget. Med det sagt är alla forskare överens om att det finns ett beroendeliknande beteende, säger Kristina Andersson, näringsfysiolog och utbildad vid Karolinska institutet, till tv-kanalen.

Tre ingredienser

Inom begreppet ultraprocessad mat ingår livsmedel som görs industriellt och som ofta innehåller socker, fett och salt – samma ingredienser som forskarna kopplar till beroendet.

– Det är lite fiber och väldigt energitätt, så vi får väldigt mycket kalorier per tugga. Vi vet att det inte är så vi ska äta, säger Kristina Andersson.

Gäller även pasta

Det finns flera exempel på andra vanliga maträtter som också klassas som ultraprocessad mat och som därmed ingår i samma varning.

– Färdigmat som liknar det man skulle kunna laga själv, exempelvis soppa, fylld pasta, smörgås eller wrap, fryst pizza eller dumplings, framhåller Livsmedelsverket på sin hemsida.

Industriellt tillverkat fullkornsbröd, sojaburgare, fettreducerad majonnäs är andra exempel som myndigheten ger.

Följer forskningen

Enligt Livsmedelsverket har många studier visat att ultraprocessad mat framför allt kopplas samman med fetma och kroniska sjukdomar.

– Bland de livsmedel som räknas till ultraprocessade finns många som vi sedan tidigare vet inte främjar hälsan – exempelvis läsk, godis, choklad, chips, glass, kakor och bakverk samt processat kött som korv, understryker myndigheten som samtidigt betonar att man följer den pågående forskningen i frågan.

Besked till oroliga föräldrar

Flera skolor har den senaste tiden infört makaroner och köttbullar – det vill säga ultraprocessad mat – som alternativ skollunch varje dag.

– Jag tänker att alla sätt att få barn att äta är värda att testa, sade rektorn Helene Morin Hansson på Kilbergsskolan i Bollnäs, som var först med metoden, till SVT.

Enligt Kristina Andersson bör dock föräldrar inte vara oroliga då det handlar om “helheten” och vad man även äter i övrigt.

Foto: Mario Mylnek resp Håkan Dahlström 

Text: Redaktionen

Positivt besked för alla med B-körkort

2026 05 11

EU planerar en höjning av viktgränsen för B-körkort.

Detta kan ge svenska bilförare tillgång till betydligt fler och tyngre fordon utan extra körkortsprov.

Positivt för miljontals

EU:s beslut att höja viktgränsen för B-körkort från 3,5 ton till 4,25 ton beskrivs som en av de största förändringarna på länge för vanliga bilister.

Det innebär att fler kan köra tyngre fordon utan att behöva ta C-körkort eller andra tilläggsbehörigheter.

– I dag får du med vanligt B-körkort köra personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kilo. Det innebär att du kan köra de flesta vanliga bensin-, diesel- och elbilar, uppger Transportstyrelsen.

Skillnad mot tidigare regel

Det så kallade B96-körkortet fungerar redan i dag som en utökning av B-behörigheten och gör det möjligt att köra personbil med släp, så länge den totala sammanlagda vikten inte överstiger 4 250 kilo.

Men det handlar fortfarande om en bil tillsammans med ett släp – och inte om att en ensam bil får väga så mycket.

Det är där skillnaden ligger jämfört med det nya EU-direktivet, som i stället skulle höja gränsen för själva fordonet.

– Europeiska unionen (EU) har beslutat om ett nytt körkortsdirektiv som gäller för samtliga medlemsländer. De nya reglerna kommer att påverka dig som har körkort eller planerar att ta körkort i framtiden, uppger Transportstyrelsen.

Bestämmelsen ingår i EU:s fjärde körkortsdirektiv, som antogs av Europaparlamentet i oktober 2025.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Fler bilar blir tillgängliga

En av de tydligaste effekterna är att fler elbilar och större transportfordon ryms inom B-behörigheten.

Dagens elbilar är ofta tunga redan utan last, vilket gör att många idag snabbt når gränsen på 3,5 ton.

För vanliga svenskar innebär det konkret att man kan köra större elbilar, använda rymligare transportbilar vid flytt eller välja tyngre husbilar till sommarsemestern utan att ta extra körkort.

Flera länder har redan infört de nya reglerna. I Nederländerna trädde regeln i kraft redan 2025.

EU planerar att införa nya körregler i hela unionen runt 2029–2030, men fram till dess kommer olika länder ha olika lagar.

LÄS MER: Stormakt uppmanar hela befolkningen att stanna hemma

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen