Hela 20 procent ökade antalet jämfört med 2023, och mörkertalet befaras vara enormt.

Detta trots att det ända sedan 2018 finns en lag som förbjuder mobilanvändande under körning.

Straffet om man blir påkommen är dessutom relativt högt – 1 500 kronor i böter.

Ändå trotsas förbudet som aldrig förr.

– Det är varje pass som vi ser folk. Ibland har vi inte ens möjlighet att ta alla vi ser för att vi har andra jobb, säger trafikpolisen Joakim Bengtsson från Västmanland till Sveriges Radio.

Så blir du avslöjad

Att så många väljer att trotsa mobilförbudet tyder på att det är många som tror att de skulle kunna komma undan med att fuska.

Men polisen har järnkoll.

Det som bilföraren inte tror märks av utomstående syns tydligt.

– Ofta så ser man att de vinglar, kör mellan linjerna fram och tillbaka och kan komma nära framförvarande fordon, avslöjar Joakim Bengtsson.

Får inte hållas i handen

I trafikförordningen står det att mobilen, eller annan utrustning, inte för användas på ett sådant sätt att man håller den i handen.

Det är just faktorn “hålla den i handen” som utgör faran. Att använda en telefon som sitter fastmonterad, förutsatt att det inte påverkar framförandet av fordonet, är däremot tillåtet.

Och om mobilen ligger på sätet och det ringer kan det vara okej att svara. 

– Det är själva handhavandet av mobiltelefonen som tar bort koncentrationen, och det är koncentrationsbortfallet som vi egentligen rapporterar för. Det är en lättare form av vårdslöshet i trafiken, du har inte koll på trafiken, säger Joakim Bengtsson.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut: detta är förbjudet att göra i bilen – men det här är tillåtet

Ny kamerateknik i flera länder

Problemet med rattsurfare finns inte bara i Sverige.

Flera EU-länder har den senaste tiden därför hakat på en ny metod för att komma åt lagbrytarna och börjat installera en ny form av trafikkamera som, tack vare artificiell intelligens, fångar folk som sitter med mobilen bakom ratten.

En sådan kamera skulle kunna komma åt många av dem som lyckas undvika att bli invinkade av polisen.

LÄS MER:  “Superkamera” ska fånga bilister – som sitter med mobilen

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen

För 13 år sedan ändrades betygssystemet i svenska skolor.

Skalan MVG-IG togs bort och ersattes av skalan A-F, där den sistnämnda bokstaven innebär underkänt.

Nu är Sverige på väg att ändra skalan igen – den här gången till 1-10.

Ett av syftena är att nationella prov ska få en större relevans i betygsättningen.

– Idag är det orättvist, vi måste ha ett likvärdigt system, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi samt regeringens utredare i frågan, till Sveriges Radio på måndagen.

Så kommer det fungera

Det nya systemet ska fungera enligt följande.

Lärarna sätter ett betyg på kursen. Därefter räknas resultaten på de nationella proven om till samma betygsskala. Sedan räknas medelvärdet ut av de båda betygen – som sedan räknas om ett till ett meritvärde där 30 procent baseras på resultat från nationella prov.

– Vi vill ha betygsskalan 1–10 där betyget 4 motsvarar vad samhället anser är godtagbara kunskaper. Men det ska även delas ut betygen 1–3. Antagning och urval till gymnasieskolan bör bygga på ett sammanlagt meritvärde och inte hindras av en skarp F-gräns i vissa ämnen, har Magnus Henrekson tidigare sagt till tidningen Vi Lärare.

"Blir världsunikt"

Enligt regeringens utredare kommer det nya systemet, som planeras att införas höstterminen 2027, innebära att svaga skolor inte längre kan gömma sig bakom generös betygssättning. Det blir även rättvisare bland bättre skolor som inte är lika generösa.

– Hela Sverige bedöms lika i detta system. Det blir världsunikt om vi lyckas genomföra det här, säger Magnus Henrekson idag.

"Demoraliserande"

Utredaren har tidigare kallat dagens betygssystem “bland det mest demoraliserande som finns i Sverige”. 

Ytterligare förändringar som föreslås är att samtliga nationella prov i årskurs 9 och gymnasieskolan ska genomföras digitalt och rättas centralt

– Vi har i vår genomgång av en bredd av länder inte funnit något annat land än Sverige där enskilda lärare kan sätta betyg utan någon form av normering eller kalibrering och där dessa betyg sedan är de som avgör antagning och urval till nästa utbildningsnivå, sade Magnus Henrekson till Vi Lärare i höstas.

Foto: Armin Dröge, Regeringskansliet

Text: Redaktionen