Extremvärme drabbar USA igen – 30 miljoner invånare i farozonen

2021 07 11

USA drabbas nu åter av extremvärme och det blir så varmt att inte bara riskgrupper är i farozonen utan hela befolkningen i en rad delstater. Hundratals dödsfall befaras när det blir 45 till 55 grader varmt.

– Högsta möjliga värmevarning utfärdas för stora delar av Kalifornien, Nevada, Arizona och Utah. Det blir även mycket varmt i New Mexico, Colorado, Idaho och Oregon, uppger CNN:s väderservice.

Värmerekord väntas på flera platser och kanske även den högsta temperaturen som någonsin uppmätts på jorden.

– Det innebär att hela befolkningen – inte bara äldre och riskgrupper – drabbas av förhöjd risk för värmerelaterade sjukdomar på grund av långvarig värme och brist på svalare nätter, uppger CNN.

Miljonstäder drabbas

Hundratals dödsfall befaras i de berörda delstaterna när temperaturen väntas nå närmast outhärdliga nivåer i flera miljonstäder. Prognosen pekar på 45 grader i Phoenix och 48 grader i Las Vegas. Death Valley i Kalifornien hade 54 grader redan i fredags och idag söndag kan man slå det inofficiella världsrekordet på 56,7 grader i Death Valley i Kalifornien när samma plats väntas få omkring 55 grader och kanske mer.

Mänsklig påverkan

Elnätet väntas bli överbelastat och i Kalifornien rasar en jättelik skogsbrand. Även djur- och växtlivet berörs och Kanada har drabbats av massdöd bland musslor. 

I juni slog Kanada nytt värmerekord med 49,6 grader vilket var fem grader mer än det tidigare rekordet. Att värmerekordet inte bara slogs med några tiondels grader utan med flera grader bidrar till att forskare slår fast att extremvärmen var i stort sett omöjlig att uppnå utan klimatförändringarna och utan mänsklig påverkan uppger BBC News.

1 gång per 1 000 år

– Vi kan slå fast att en väderhändelse som sker 1 gång per 1 000 år hade varit 150 gånger mindre sannolikt tidigare, säger Sjoukje Philip vid Nederländernas Kungliga Meteorologiska Institut.

– Utan de extra mängderna av växthusgaser i atmosfären hade en sådan väderhändelse helt enkelt inte inträffat. Det hade skett en gång på en miljon gånger vilket är den statistiska motsvarigheten till aldrig, säger doktor Friederike Otto vid University of Oxford.

Forskarnas analys visar att om världen blir 2 grader varmare – vilket bedöms ske om 20 år – så kommer den värmebölja som skedde i Kanada i juni inträffa en gång vart 5:e till 10:e år istället för en gång vart 1 000:de år.

ANALYS
Klimatförändringarna och extremvärmen kommer framöver att påverka amerikansk och kanadensisk politik betydligt mer än tidigare. Frågan lär inte bara påvera politiken utan ekonomin i allt större utsträckning.

Foto: A. Grinkevich

[yop_poll id="352"]

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26nov2025

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen