18 maj 26

Extremsommar befaras i år – kan bli värre än 2018

2025 04 16

Sommaren 2018 var en av de varmaste som hittills uppmätts i Sverige.

Särskilt julimånaden utmärkte sig.

Flera av SMHI:s stationer slog rekord för absolut högsta temperatur oavsett månad och i Stockholm låg snittemperaturen på 22,5 grader.

– Den högsta som överhuvudtaget noterats i Sverige, konstaterar SMHI.

Månaden präglades dessutom av långvarig och allvarlig torka i stora delar av landet som slog hårt mot bland annat lantbrukare varav flera tvingades till nödslakt.

Orange varning för Sverige

Nu flaggar forskare och meteorologer för en repris i sommar.

Och det kan till och med bli ännu värre, rapporterar Politico.

En tidig torka har fått experterna att slå larm och Sverige är ett av riskländerna där en orange varning utfärdats av European Drought Observatory.

Brist på nederbörd i kombination med ovanligt varmt väder driver torkan.

– Situationen vi observerar orsakar en hel del oro, säger observatoriets ledande forskare Andrea Toreti till tidningen.

Ser inte bra ut

Forskaren pekar på att de förhållanden man ser nu liknar de som föregick den förödande torkan i stora delar av Europa under 2018.

Exakt hur allvarligt det kan bli beror på vädret under kommande veckor.

Men det ser inte bra ut, säger Toreti.

– De kommande veckorna kommer att bli kritiska. Om det inte regnar under de kommande veckorna ser vi framför oss allvarliga effekter på jordbruket, till exempel. 

– Om vi tittar på klimatprognosen för de kommande tre månaderna i områden som redan lider av låg nederbörd är prognoserna inte uppmuntrande.

Svenska meteorologen: "Värsta scenariot"

Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart, varnade nyligen för liknande scenarier.

– Det värsta scenariot är att vi får något som liknar sommaren 2018, säger han om situationen till Aftonbladet.

För svensk del bedömer han risken låg, men däremot tror Rydqvist att det kan gå illa för flera populära semesterländer vid Medelhavet som exempelvis Spanien och Grekland.

– De största konsekvenserna skulle bli vattenbrist och skogsbränder som följd av det här.

Meteorologen talade i bakgrund av rapporterna om mindre snö än på 50 år, torka, vattenbrist och bränder.

SMHI har under den senaste tiden flaggat för det just nu torra vädret. Varningar för gräsbränder ligger alltjämt kvar i stora delar av landet.

Foto: J. Ferlic resp T. Sergej 

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen