EXTRA: Toppolitiker fördömer terrordåd – tvingas av scenen

2024 02 11

En riksdagsledamot blev utbuad och tvingades bort från scenen efter att hon fördömt islamistgruppen Hamas grova terrordåd.

Nu kommer uppgifter om att det var mycket hätsk stämning vid en demonstration i Uppsala i helgen.

Terrorgruppen Hamas

Eventet arrangerades enligt uppgifter på Facebook av en gruppering vid namn Palestinska folkets förening.

På talarlistan fanns bland annat Vänsterpartiets riksdagsledamot tillika ledamot av riksdagens Skatteutskott och tidigare kommunalråd i Uppsala Ilona Szatmári Waldau.

När hon ska hålla sitt tal ville hon först göra klart att Vänsterpartiet fördömer Hamas fruktansvärda terrordåd mot Israel 7-8 oktober 2023 som blev startskottet på det pågående kriget mellan Israel och terrorgruppen Hamas.

Fördömer terrordådet

– Tack för inbjudan att tala. Innan jag går in på det här talet så kommer jag att vara väldigt tydlig, inledde Ilona Szatmári Waldau (V).

– Vänsterpartiet stöder en tvåstatslösning. Vi kan inte stämma in i röster som säger att Israel ska upphöra.

– Vi kan aldrig instämma med den som anser att Hamas gjorde rätt i sina terroristattacker mot Israel.

– Jag vill var tydlig med det, säger V-riksdagsledamoten inför den samlade publiken i Uppsala.

Publiken börjar bua

Det ledde till omedelbara reaktioner från publiken, visar en video som florerar i sociala medier.

– Neeej, vrålar en person.

– Buuuu, skriker en annan person och plötsligt bryter publiken ut i stort missnöje mot V-ledamotens tal.

– Lämna mikrofonen och gå härifrån. Du är inte välkommen, hörs folk i publiken skrika.

– Gå. Gå ner härifrån.

Därefter kommer en man upp på scenplatsen och försöker ta mikrofonen från riksdagsledamoten.

Arrangören stoppar talet

Samma kvinna som presenterade Ilona Szatmári Waldau som talare kommer också in på scenen.

Men istället för att försvara riksdagsledamotens rätt att tala så ger hon henne kalla handen.

– Vi kommer att avstå att lämna micken till dig i dag, säger plötsligt kvinnan som tycks tillhöra arrangörerna.

Enligt Expressen är kvinnan som beslutar att V-riksdagsledamoten inte längre får hålla sitt tal arrangören Hiba Qatanani.

V-riksdagsledamoten avvisas från scenen och får inte tala vidare.

Mördade 1 100 personer

Terrorgruppen Hamas mördade omkring 1 100 kvinnor, ungdomar, barn, pensionärer och män när de gick in i grannlandet Israel och genomförde ett mycket blodigt terrordåd 7-8 oktober 2023.

Israels respons har fått kritik för att vara oproportionerlig och ett stort antal personer i Gaza har förlorat livet i kriget mellan Hamas och Israel.

Foto: Facebook, skärmdump

Text: Redaktionen

Nya pensionsåldrar införs – få känner till det

2025 04 03

Nya riktåldrar för pension införs i Sverige.

Det meddelar Pensionsmyndigheten på onsdagsförmiddagen.

Riktåldern fastslår när det är möjligt och lämpligt att ta ut pension för olika åldersgrupper.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension är tre år före riktåldern. Ju längre personer arbetar och tjänar in pengar till pensionen, desto högre blir månadsbeloppet när man väl börjar ta ut pensionen.

Här är samtliga nya riktåldrar:

66 år = födda 1958–1959
67 år = födda 1960–1966
68 år = födda 1967–1980
69 år = födda 1981–1996
70 år = födda 1997–2014.

(Riktåldrarna är beslutade för personer födda 1963 eller tidigare. Födda 1964 och framåt har endast en prognostiserad riktålder, det betyder att den inte är fastställd/beslutad.)

Det här gäller

Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, förklarar hur det nya systemet fungerar.

– Det betyder att du tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension från 64 års ålder om din riktålder är 67 år. När det gäller garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan du tidigast få dessa från den riktålder som gäller för dig.

Ska motverka lägre pensioner

Riktåldern har införts för att motverka att pensionerna blir lägre i takt med att medellivslängden ökar.

Riksdagen har beslutat att riktåldern för åren 2020 – 2023 är 67 år, vilket i praktiken tillämpas under åren 2026 – 2029.

Varje år görs prognoser på riktålderns utveckling som ger en vägledning om vilka riktåldrar som kommer att gälla framåt. Riktåldern kan ändras med max ett år i taget, förutsatt att den inte har ändrats under de tre föregående åren.

Enligt nuvarande prognos väntas riktåldern öka, eftersom medellivslängden stiger i Sverige.

Många ovetandes

Trots att riktåldern har stor betydelse för pensionen är det få som känner till fenomenet. Enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten är det endast åtta procent som känner till begreppet.

– Det är viktigt att känna till riktåldern eftersom det påverkar när du kan ta ut din allmänna pension. Riktåldern kommer att påverka alla generationer framöver. När du får ditt orange kuvert och loggar in på pensionsmyndigheten.se så ser du vilken riktålder som troligen kommer att gälla för just dig, säger Monica Zettervall.

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen