EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk

2023 09 19

Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Pekar ut fem beslut

I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.

Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:

- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag

Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning

Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.

– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.

Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.

Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkrafts­reaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.

– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.

”Den största av de vi har granskat”

I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.

– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.

– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.

Höjdes tre gånger

Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.

Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.

Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


Åkeri går i konkurs efter 66 år

2025 02 13

Åkeriet Ivan Sundgrens Åkeri går i konkurs.

Konkursansökningarna fortsätter att välla in.

Transportbranschen har precis som många andra lidit av höga kostnader och många åkerier har gått i graven.

På onsdagen kommer besked om att Ivan Sundgrens Åkeri - som har funnits i 66 år och med säte i Söderhamns kommun - går i konkurs.

Efter 66 år

Åkeriet bekräftar konkursen på sociala medier.

– Det är med sorg i hjärtat vi skriver detta sista inlägg eftersom vi själva beslutade att sätta oss i konkurs. Vi fick trots allt vara med i 66 år, framhåller Ivan Sundgrens Åkeri.

– Anledningen till konkursen är bristande lönsamhet på grund av alldeles för dåliga fraktpriser. Alla kostnader har ökat lavinartat det senaste åren och flertalet av våra kunder har tyvärr inte följt den prisökningen.

Priserna stigit

Åkeriet fortsätter.

– Alla som är insatta i flisbranschen vet hur mycket priserna på både chassier och påbyggnationer har gått upp. Och tyvärr så speglar inte prishöjningarna kvaliteten som tyvärr blivit mycket sämre de sista åren. 

– Vi vill rikta ett stort tack till alla er som jobbat hos oss under alla år och alla er som stöttat oss under vårt 66 åriga företagande. 

Utmaningarna inte borta

De ekonomiska utmaningarna hänger kvar på många sätt Riksbankens räntesänkningar till trots.

Sverige befinner sig alltjämt i en lågkonjunktur där många branscher har svårt att få fart på saker.

På onsdagen kommer även besvärande siffror från USA - där inflationen fortfarande är ett stort problem.

Över förväntningarna

Konsumentprisindex steg med 0,5 procent under månaden, vilket innebär att den årliga inflationstakten uppgick till 3 procent, över Dow Jones estimat på 2,9.

Kärn-KPI, exklusive livsmedels- och energipriser, var också högre än prognostiserat, rapporterar CNBC.

Det innebär att amerikanerna lär få fortsätta vänta på nya räntesänkningar.

Inflationstakten på andra sidan Atlanten tycks ha fastnat kring 3 procent och ett av de största problemen är boendekostnaderna - som utgör en stor del i de höga inflationsmätningarna.

Foto: R. Hanas

Text: Redaktionen


USA varnar för jätteattack – ”kan förändra allt”

2025 02 13

Israel planerar en storskalig attack mot iranska kärnanläggningar.

Det framgår av amerikanska underrättelseuppgifter som The Washington Post har tagit del av.

– USA:s underrättelsetjänst varnar för att Israel sannolikt kommer att inleda en förebyggande attack mot Irans kärnenergiprogram i mitten av året, rapporterar tidningen.

Enligt underrättelserapporten vill Israel försena det iranska arbetet med landets kärntekniska program. En israelisk attack mot anläggningarna bedöms kunna försena utvecklingen av programmet med flera veckor eller månader.  

Israel har länge anklagat Iran för att hemlighet försöka ta fram kärnvapen.  

”Kan förändra hela Mellanöstern”

Den amerikanska underrättelsetjänsten varnar för att en israelisk attack mot kärnanläggningarna kan eskalera spänningen i Mellanöstern och leda till en större konflikt.

Säkerhetsanalytikern Alireza Taghavinia, som är baserad i Irans huvudstad Teheran, delar oron. Han tror att ett israeliskt anfall skulle kunna leda till ett storkrig som involverar USA och flera länder i Mellanöstern.

– En israelisk attack skulle kunna förändra Mellanöstern för alltid, säger han till Newsweek.

Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern och Nordafrika-programmet vid Utrikespolitiska institutet, gör en liknande bedömning.  

– Jag har svårt att se att iranierna kan låtsas som ingenting, har han sagt till Yle.

– Dels för att kärnteknikprogrammet är en sådan statussak och för att det kostat så mycket pengar. Skulle israelerna lyckas förstöra någonting substantiellt, så skulle det inte kunna gå förbi inrikespolitiskt i Iran och då kommer de behöva hitta något de kan attackera.

Vita huset kommenterar

Brian Hughes, talesman för Vita husets nationella säkerhetsråd, har kommenterat underrättelseuppgifterna.

– President Trump kommer inte tillåta att Iran skaffar kärnvapen, säger han till Washington Post.

Hughes vill dock inte kommentera detaljerna i underrättelserapporten.

– Även om han (Trump) föredrar förhandlingar och en fredlig lösning på USA:s långvariga problem med den iranska regimen, kommer han inte vänta hur länge som helst om Iran inte är villigt att förhandla. Det måste ske snart, säger talesmannen om eventuella samtal mellan USA och Iran.

President Trump har tidigare framhållit att han skulle föredra att ingå ett avtal med Iran för att förhindra att diktaturen skaffar kärnvapen. Presidenten har också sagt att han tror att Iran föredrar ett avtal framför en väpnad konflikt.

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen