EXPERTMYNDIGHET: Politiskt beslut bakom nedläggning av kärnkraftverk
2023 09 19
Flera svenska regeringar har under de senaste 22 åren inte gjort tillräckligt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken.
Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.
– Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, framhåller myndigheten vars uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.
Pekar ut fem beslut
I granskningen tar Riksrevisionen upp fem beslut som har haft störst inverkan på elsystemet.
Följande energipolitiska beslut har granskats, uppger SR Ekot:
- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till i dag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
- Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag
Politisk beslut bidrog till kärnkraftsnedläggning
Enligt Riksrevisionen bedömning har huvuddelen av besluten fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser.
– Framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten, framhåller myndigheten.
Ett exempel är Regeringen Löfvens beslut att höja effektskatten på svensk kärnkraft 2015.
Riksrevisionen framhåller att höjningen tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet.
– Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap, skriver myndigheten.
”Den största av de vi har granskat”
I en intervju med SR Ekot kommenterar Johannes Österström, revisionsdirektör på Riksrevisionen, höjningen av effektskatten 2015.
– Det var marknadsaktörernas beslut att lägga ner kärnkraften utifrån de förutsättningar som då rådde och i det här sammanhanget så höjde man effektskatten ytterligare.
– Att man la ner de här fyra reaktorerna har försvagat transmissionsnätets överföringsförmåga utöver det stora frånfallet av produktion. Konsekvenserna av den här förändringen är sannolikt den största av de vi har granskat, säger Österström.
Höjdes tre gånger
Effektskatten på kärnkraft infördes år 2000 och avskaffades 2018.
Under tidsperioden höjdes skatten tre gånger.
Två gånger av en S-ledd regering och en gång av en borgerlig regering.
Foto: Vattenfall Group
Text: Redaktionen