Experter varnar: Krav på invandrare kan slå sönder lönemarknaden

2023 10 06

– Det kan slå sönder hela lönebilden.

Det säger HR-chefen Mikael Färdigh i Alvesta till SR Ekot.

Han pratar om regeringens nya beslut om att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare.

Det nya kravet träder i kraft den 1 november och innebär att en arbetskraftsinvandrare som jobbar i Sverige måste tjäna minst 27 360 kronor i månaden.

Det betyder att en icke EU-medborgare som arbetar i en svensk kommun kan ha en lön på cirka 7 000 kronor mer i månaden än en svensk medborgare som gör samma jobb, rapporterar SR Ekot.

Enligt radiokanalen kan stora löneskillnader uppstå mellan personer som till exempel arbetar som lokalvårdare eller vårdbiträde.

HR-cheferna varnar

HR-cheferna Mikael Färdigh i Alvesta och Karl-Gustav Karlsson i Ljungby är kritiska till det nya beslutet.

De framhåller att den stora löneskillnaden kan få stora konsekvenser.

– En viktig princip är att man ska ha en lönestruktur som är lika, oavsett kön eller bakgrund. Det här kan slå sönder hela lönebilden, säger Mikael Färdigh till Ekot.

Han berättar att prognosen tyder på att det kommer bli brist på arbetskraft i Sverige den närmaste tiden.

Därmed kommer arbetskraftinvandring behövas för att fylla luckorna.

– Andelen icke EU-medborgare som söker jobb kommer snarare att öka än minska, säger Mikael Färdigh till radion.

Tung smäll för kommuner

Karl-Gustav Karlsson i Ljungby varnar även för att den nya minimilönen för icke EU-medborgare kan bli den nya riktlinjen för flera jobb inom svenska kommuner. Enligt HR-chefen kommer det att sätta många kommuner i en tuff ekonomisk sits.

– För att få ett arbetstillstånd krävs det att man tjänar 27 360 kronor i månaden. Det är inte i närheten av våra lägstalöner i dag, säger Karl-Gustav Karlsson till Ekot.

Regeringen: Svenska medborgare kan utföra jobben

Syftet med det nya försörjningskravet är enligt regeringen att minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen eftersom det i många fall handlar om arbete som i stället skulle kunna utföras av personer som redan bor i Sverige.

Förslaget syftar också till att bekämpa fusk och missbruk kopplat till arbetskraftsinvandring.

– Ett ordentligt höjt försörjningskrav är ett viktigt steg i regeringens arbete med att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring. Nivån syftar till att minska fusk och utnyttjande kopplat till arbetskraftsinvandring och till att fler som redan är i Sverige ska ta de jobb som finns, sa migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) när förslaget presenterades.

Foto: Gil Ribeiro

Text: Redaktionen

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen