Experter varnar: Krav på invandrare kan slå sönder lönemarknaden

2023 10 06

Det säger HR-chefen Mikael Färdigh i Alvesta till SR Ekot.

Han pratar om regeringens nya beslut om att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare.

Det nya kravet träder i kraft den 1 november och innebär att en arbetskraftsinvandrare som jobbar i Sverige måste tjäna minst 27 360 kronor i månaden. 

Det betyder att en icke EU-medborgare som arbetar i en svensk kommun kan ha en lön på cirka 7 000 kronor mer i månaden än en svensk medborgare som gör samma jobb, rapporterar SR Ekot.

Enligt radiokanalen kan stora löneskillnader uppstå mellan personer som till exempel arbetar som lokalvårdare eller vårdbiträde.

HR-cheferna varnar

HR-cheferna Mikael Färdigh i Alvesta och Karl-Gustav Karlsson i Ljungby är kritiska till det nya beslutet.

De framhåller att den stora löneskillnaden kan få stora konsekvenser.

– En viktig princip är att man ska ha en lönestruktur som är lika, oavsett kön eller bakgrund. Det här kan slå sönder hela lönebilden, säger Mikael Färdigh till Ekot.

Han berättar att prognosen tyder på att det kommer bli brist på arbetskraft i Sverige den närmaste tiden.

Därmed kommer arbetskraftinvandring behövas för att fylla luckorna. 

– Andelen icke EU-medborgare som söker jobb kommer snarare att öka än minska, säger Mikael Färdigh till radion.

Tung smäll för kommuner

Karl-Gustav Karlsson i Ljungby varnar även för att den nya minimilönen för icke EU-medborgare kan bli den nya riktlinjen för flera jobb inom svenska kommuner. Enligt HR-chefen kommer det att sätta många kommuner i en tuff ekonomisk sits.

– För att få ett arbetstillstånd krävs det att man tjänar 27 360 kronor i månaden. Det är inte i närheten av våra lägstalöner i dag, säger Karl-Gustav Karlsson till Ekot.

Regeringen: Svenska medborgare kan utföra jobben

Syftet med det nya försörjningskravet är enligt regeringen att minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen eftersom det i många fall handlar om arbete som i stället skulle kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. 

Förslaget syftar också till att bekämpa fusk och missbruk kopplat till arbetskraftsinvandring.

– Ett ordentligt höjt försörjningskrav är ett viktigt steg i regeringens arbete med att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring. Nivån syftar till att minska fusk och utnyttjande kopplat till arbetskraftsinvandring och till att fler som redan är i Sverige ska ta de jobb som finns, sa migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) när förslaget presenterades.

Foto: Gil Ribeiro

Text: Redaktionen

Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.  

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen. 

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT. 

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan 

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen