Experter varnar: Krav på invandrare kan slå sönder lönemarknaden

2023 10 06

– Det kan slå sönder hela lönebilden.

Det säger HR-chefen Mikael Färdigh i Alvesta till SR Ekot.

Han pratar om regeringens nya beslut om att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare.

Det nya kravet träder i kraft den 1 november och innebär att en arbetskraftsinvandrare som jobbar i Sverige måste tjäna minst 27 360 kronor i månaden.

Det betyder att en icke EU-medborgare som arbetar i en svensk kommun kan ha en lön på cirka 7 000 kronor mer i månaden än en svensk medborgare som gör samma jobb, rapporterar SR Ekot.

Enligt radiokanalen kan stora löneskillnader uppstå mellan personer som till exempel arbetar som lokalvårdare eller vårdbiträde.

HR-cheferna varnar

HR-cheferna Mikael Färdigh i Alvesta och Karl-Gustav Karlsson i Ljungby är kritiska till det nya beslutet.

De framhåller att den stora löneskillnaden kan få stora konsekvenser.

– En viktig princip är att man ska ha en lönestruktur som är lika, oavsett kön eller bakgrund. Det här kan slå sönder hela lönebilden, säger Mikael Färdigh till Ekot.

Han berättar att prognosen tyder på att det kommer bli brist på arbetskraft i Sverige den närmaste tiden.

Därmed kommer arbetskraftinvandring behövas för att fylla luckorna.

– Andelen icke EU-medborgare som söker jobb kommer snarare att öka än minska, säger Mikael Färdigh till radion.

Tung smäll för kommuner

Karl-Gustav Karlsson i Ljungby varnar även för att den nya minimilönen för icke EU-medborgare kan bli den nya riktlinjen för flera jobb inom svenska kommuner. Enligt HR-chefen kommer det att sätta många kommuner i en tuff ekonomisk sits.

– För att få ett arbetstillstånd krävs det att man tjänar 27 360 kronor i månaden. Det är inte i närheten av våra lägstalöner i dag, säger Karl-Gustav Karlsson till Ekot.

Regeringen: Svenska medborgare kan utföra jobben

Syftet med det nya försörjningskravet är enligt regeringen att minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen eftersom det i många fall handlar om arbete som i stället skulle kunna utföras av personer som redan bor i Sverige.

Förslaget syftar också till att bekämpa fusk och missbruk kopplat till arbetskraftsinvandring.

– Ett ordentligt höjt försörjningskrav är ett viktigt steg i regeringens arbete med att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring. Nivån syftar till att minska fusk och utnyttjande kopplat till arbetskraftsinvandring och till att fler som redan är i Sverige ska ta de jobb som finns, sa migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) när förslaget presenterades.

Foto: Gil Ribeiro

Text: Redaktionen

USA drar sig ur – första landet i världen som lämnar

2026 01 08

Tidigare i veckan meddelade Vita huset att USA avser att lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal.

Ett av avtalen som Trumpregeringen vill lämna får nu särskild uppmärksamhet.

Det handlar om FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC, som amerikanerna anslöt sig till 1992.

Aldrig någonsin har det hänt att ett land lämnat avtalet – vilket skulle göra USA till det första landet i världen att göra så.

– Vi kommer inte att fortsätta att lägga ut resurser, diplomatiskt kapital och den legitimerande vikten av vårt deltagande i institutioner som är irrelevanta för eller i konflikt med våra intressen, säger USA:s utrikesminister Marco Rubio enligt CNN.

Ökar spänningar med Europa

Om USA gör verklighet av att lämna avtalet skulle det kunna öka spänningarna med landets allierade som ser klimatfrågan som en prioriterad sådan, skriver CNN.

Det aktuella avtalet kräver inte att USA ska minska fossila bränslen eller ens förorena mindre, utan utgår från ett mål om att stabilisera mängden klimatpåverkande föroreningar i atmosfären på en nivå som skulle "förhindra farlig antropogen (mänskligt orsakad) påverkan på klimatsystemet", ”förklarar kanalen.

Fördraget, som ligger till grund för internationellt samarbete om klimatförändringar, kräver dock att länderna varje år rapporterar in en inventering över sina föroreningar.

Den senaste gången skippades den inventeringen helt av Trumpregeringen.

– Vi söker samarbete där det tjänar vårt folk och kommer att stå stadigt där det inte gör det, säger Marco Rubio.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

"En gåva till Kina"

När Donald Trump tillträdde som president förra året drog han för andra gången USA ur Parisavtalet. Lämnar USA även UNFCCC blir det svårt för en framtida president att få tillbaka landet i Parisavtalet, eftersom det avtalet slöts inom ramen för UNFCCC.

John Kerry, utrikesminister under Barack Obama mellan 2013 och 2017, har kallat Trumps besked för “en gåva till Kina”.

– Det är ett “get out of jail”-frikort för länder och förorenare som vill undvika ansvar, säger han enligt CNN.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Plötslig vändning – Rysslands ”livlina” faller

2026 01 08

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för snart fyra år sedan har landets ekonomi drabbats hårt.

Samtidigt har den burits upp av den nära handelsrelationen med Kina.

Handeln mellan de båda länderna ökade kraftigt under krigets inledande år.

– Under krigets första år växte handeln mellan Ryssland och Kina med 30 procent och under 2023 fortsatte den öka med samma mängd, rapporterar The Moscow Times.

Plötslig vändning 2025

Efter en kraftig ökning under flera år har trenden nu plötsligt vänt.

– Kina minskade inköpen av nästan alla råvaror från Ryssland under 2025, uppger tidningen.

– Handeln med Kina, som har blivit en livlina för den ryska ekonomin sedan väst införde sanktioner, minskade 2025 för första gången sedan kriget i Ukraina började.

Kraftig minskning

Under förra året minskade Kina sina inköp av rysk olja med 7,6 procent.

– Exporten i monetära termer kollapsade med 20 procent på grund av fallande priser och rabatter, uppger tidningen.

Den ryska kolexporten till Kina minskade med elva procent och timmerleveranserna minskade med tio procent.

När det kommer till järnmetaller är minskningen hela 63 procent.

Exporten av naturgas ökade förvisso med tolv procent, men på grund av fallande priser minskade exportvärdet ändå med 1,8 procent.

Minskar i andra riktningen också

Det är inte bara Kinas import från Ryssland som har rasat.

Detsamma gäller också handeln från Kina till grannen i norr.

– Tillgången på kinesiska varor till Ryssland minskade för första gången sedan krigets början, med 11,8 procent, rapporterar The Moscow Times.

– Importen av bilar från Kina har kollapsat med hälften.

Läs mer: Fartyg attackerat nära Turkiet

Putin vill vända trenden

Den minskade handeln oroar Kreml och Vladimir Putin, som under hösten besökte den kinesiska huvudstaden för att stärka banden länderna emellan.

Men relationen mellan stormakterna är inte jämlik.

– För Ryssland är Kina den största marknaden för råvaror, främst olja och gas. För Kina är Ryssland en liten exportmarknad i nivå med Mexiko, framhåller tidningen.

Läs mer: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen