EXPERTER: Sveriges gränskontroller är olagliga

2022 08 08

Sveriges gränskontroller mot Danmark är olagliga. 

Det säger flera experter på EU-rätt till DN.

Enligt Schengensamarbetet får länder inte ha systematiska kontroller vid de ”inre gränserna”.

Som längst får tillfälliga kontroller upprättas i sex månader om det finns ett allvarligt hot mot landet.

Gränser har kvarstått

Efter flyktingkrisen 2015 har dock flera inre gränskontroller kvarstått i flera länder, bland annat Österrike, Frankrike, Tyskland och Sverige.

De tillfälliga gränskontrollerna har förlängts. De får förlängas, men vid varje förlängning krävs en ny bedömning och ett nytt, allvarligt hot, som skäl för beslutet.

– Poängen med tillfälliga kontroller är att landet ska få ett halvår på sig att lösa det specifika problem som gett upphov till behovet av gränskontroller, rapporterar DN.

Den 5 maj förlängde regeringen Sveriges inre gränskontroller. Motivet var samma som tidigare – risk för terrorhot och en stor migration.

– Vi gör bedömningen att en återinförd gränskontroll vid Sveriges inre gräns skapar förutsättningar för att identifiera och kontrollera de som vill resa in i landet. Den kan även bidra till att potentiella gärningspersoner upptäcks och därmed till att eventuella terrorattentat förhindras, sa justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Olagligt

Enligt flera experter strider regeringens beslut mot EU-rätten.

Individer som nekas inresa kan stämma den svenska staten.

– De svenska gränskontrollerna är i strid med EU-lag. Då blir staten ansvarig för alla kostnader som uppstår. Jag är säker på att de fallen kommer att vinna i rätten, säger Stefan Salomon, forskare inom EU-rätt på Amsterdams universitet, till DN.

Han testade själv principen i Österrikes gränskontroll mot Slovenien. Stefan Salomon vägrade att legitimera sig och bötfälldes på motsvarande 380 svenska kronor.

Han överklagade beslutet och vann. EU-domstolen i Luxemburg fastslog att Österrikes gränskontroll stred mot EU-rätten.

– Jag tror faktiskt inte att [svenska regeringen] förstår vilken kostnad de står inför om speditionsföretag börjar stämma staten. De kommer att bli tvungna att betala, säger han till tidningen och tillägger:

– Inte ens poliserna vid gränsen vet detta. Det är inte deras fel, de gör bara sitt jobb, men de agerar utifrån olagliga instruktioner från regeringen.

Regeringens svar

Regeringen har svarat på DN:s granskning.

– Regeringens beslut från den 5 maj om att återinföra gränskontroll vid inre gräns är ett nytt beslut som baseras på nya skäl och ett nytt allvarligt hot som bland annat rör den mycket allvarliga situationen och händelseutvecklingen i Ukraina, uppger Morgan Johanssons pressmedarbetare i en skriftlig kommentar till tidningen.

Fakta Schengensamarbetet

  • Schengensamarbetet innebär att personkontrollen vid resor mellan länderna i Schengenområdet har avskaffats.

  • Syftet med Schengensamarbetet är att underlätta den fria rörligheten för personer inom samarbetsländerna. Samtidigt har kontrollen förstärkts vid de yttre gränserna, mot länder som inte deltar.

  • I detta samarbete deltar de flesta av EU:s medlemsstater samt Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein. Sverige deltar sedan 2001.

  • Länderna samarbetar också om polisiära frågor för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

  • Källa: Polisen

Foto: I. Tömösvári

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: ”11 kronor helt uppåt väggarna” – bråk om euro i Sverige

2025 12 01

En rad experter vill införa euro i Sverige.

I professor Lars Calmfors nya rapport ”Dags för euron?” uttalar sig 14 olika experter om ett eventuellt svenskt eurointräde.

Calmfors själv har ändrat sig i frågan och är numera för att införa euro.

Han får medhåll från tidigare riksbankschefen Stefan Ingves.

Men den föreslagna växelkursen väcker reaktioner.

”Anslutningskurs på 11 kronor”

Stefan Ingves menar att Sverige kan gå med i euron till en anslutningskurs på 11 kronor, rapporterar DI.

– Om vi går med i dag är en kurs på 11 kronor per euro lämplig. Den ska sedan hållas under två år med ett spann på 2,25 procent upp eller ned, säger Stefan Ingves, enligt tidningen.

Men uttalandet väcker reaktioner.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist är starkt kritisk till den växelkurs som Ingves ser som rimlig.

– Känns helt uppåt väggarna fel att kronan bör få anslutningskurs mot euron på 11 kronor vid ett ev. framtida eurobeslut!, skriver Bergqvist på X.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

”Förefaller heltokig”

Bergqvist medger att han inte har fördjupat sig i Ingves argumentation.

Men han tycker ändå att den föreslagna anslutningskursen verkar ”heltokig”.

– Erkänner: har inte läst Stefan Ingves bevekelsegrunder för denna slutsats (enbart Di-artikel) men nivån förefaller heltokig utifrån en fundamental analys, skriver Robert Bergqvist i inlägget.

En euro kostar idag 10,98 kronor.

Rapporten ”Dags för euron?” är finansierad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, och har 14 medförfattare med professor Lars Calmfors i spetsen.

Alla delförfattare är dock inte för en svensk euroanslutning.

Exempelvis anser ekonomiprofessor Karl Walentin att fördelarna med en självständig Riksbank och en egen valuta överväger.

”Skydda kronan i grundlagen”

På senare tid har det höjts flera röster för att Sverige bör införa euron som valuta.

Samtidigt är det också många som säger nej.

I somras argumenterade SD-företrädarna Oscar Sjöstedt, Michael Rubbestad och Fredrik Lindahl för att kronan rent av bör skyddas i grundlagen.

– Ett svenskt skifte från kronan till euron vore ett historiskt misstag, som riskerar att kosta ekonomiskt självbestämmande. Därför bör kronan skyddas i grundlagen, skrev SD-topparna i en debattartikel i SvD.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen


7 oktober 2025

JUST NU: Mardrömsuppgifter för Trump-administrationen

2025 12 01

Ukrainakriget ser ut att kunna bli mycket tufft att lösa för Trump.

Trump-administrationen har som bekant sedan Donald Trump installerades försökt få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Det har ännu inte resulterat i några konkreta framgångar – men de senaste veckorna har positiva signaler kommit från både USA och Ukraina.

Samtidigt kommer nya uppgifter på måndagseftermiddagen som pekar på att Ukrainakriget kan bli mycket tufft för Trump-administrationen att lösa.

Mardrömsuppgifter

Vladimir Putin har ställt som krav att Ukraina ska dra sig tillbaka från Donbass-regionen.

Men på måndagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina vägrar göra det.

Vid fredssamtal i Florida gjorde den ukrainska sidan det tydligt för amerikanerna att “diskussionen om territorier måste börja från den nuvarande kontaktlinjen”, uppger RBC Ukraine.

“Vad ska vi göra då?”

Så här låter det från en källa med insyn i samtalen:

– Viljan att lyssna på våra argument från amerikanernas sida finns där. En annan fråga är att de ständigt säger: "Okej, ni kanske har 100 procent rätt, men det finns en annan sida, och den kräver det här och det här. Vi som medlare måste se till att ni når ett fredsavtal. Ni kan förklara er ståndpunkt hur logiskt ni vill, men om den andra sidan säger "nej" – vad ska vi göra då"?

Vladimir Putin har flera gånger gjort det tydligt att han kräver att ukrainarna drar sig tillbaka från Donbass, och uppgifterna om att Ukraina vägrar göra det väntas försvåra fredsprocessen.

Läs mer: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Inte bara få slut på kriget

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav under gårdagen att den USA-föreslagna fredsplanen inte bara handlar om att avsluta kriget.

Den syftar enligt honom även till att säkerställa Ukrainas oberoende, suveränitet och ekonomiska utveckling, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Mycket arbete kvar”

ISW förklarar.

– Rubio uppgav att fredsplanen inte bara måste avsluta kriget, utan också säkra Ukrainas framtid och ”långsiktiga välstånd”, uppger tankesmedjan.

– Rubio sade att det amerikansk-ukrainska mötet var ”mycket produktivt” och uttryckte optimism angående framstegen i fredsförhandlingarna, men sade att det fortfarande återstår ”mycket arbete att göra”.

Läs mer: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen