Experter slår larm om tatueringar – ”gör inte så här”

2024 05 18

En riskfylld typ av tatueringar blir populära med hjälp av influencers.

Det handlar om ögontatueringar, rapporterar The Guardian.

Mer specifikt rör det sig om en typ av ingrepp som syftar till att ändra färg på ögonen.

– Proceduren, känd som keratopigmentering, är en ny utveckling och kan användas i terapeutiska syften för att förbättra ögonens utseende, uppger tidningen.

Metoden kan bland annat användas för att behandla människor som har fått ett ärr på hornhinnan, på grund av exempelvis infektion, sjukdom eller skada.

På väg att bli trend

Men nu har det alltså uppstått en trend att göra denna så kallade ”ögontatuering” av rent estetiska skäl.

– Experter har uttryckt oro över att proceduren håller på att bli en populär estetisk trend, med influencers som lägger upp TikTok-videor om att de genomgår operation för att permanent ändra sin ögonfärg – ofta från brunt till blått eller grönt, rapporterar tidningen.

Många åker utomlands för att få tillgång till den typen av ingrepp.

Problem kan dock uppstå de följande månaderna, och i värsta fall kan man bli blind, förklarar Alex Day, som är ögonläkare vid ett sjukhus i London.

– Det här är människor som har friska ögon, de har inga problem med sina ögon, och sedan går de och har en procedur av rent kosmetiska skäl, vilket kan ha enorma långsiktiga konsekvenser med avseende på ögonhälsa och syn som kommer att påverka dem för resten av livet, säger han.

Stora risker

Keratopigmentering innebär att patienten får lokalbedövning innan en kirurg gör ett snitt i hornhinnan med laser eller nål, förklarar tidningen.

– Detta skapar en liten ficka i vilken pigment injiceras. Dessa pigment maskerar den naturliga färgen på iris som normalt är synlig genom den genomskinliga hornhinnan, vilket resulterar i en synbar färgförändring, rapporterar tidningen.

Dessa ingrepp riskerar att leda till ljuskänslighet och skador på hornhinnan som kan leda till att man förlorar synen. Även färgämnet kan ge olika typer av reaktioner som inte är önskvärda, enligt American Academy of Ophthalmology.

Man bör därför undvika att göra dessa så kallade ögontatueringar om man inte måste, menar experterna.

– Patienter som överväger dessa procedurer enbart av kosmetiska skäl måste väga dessa allvarliga risker mot den potentiella vinsten, anser organisationen.

Foto: Tom Morbey

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen