04 maj 26

Experter övertygade: Diktator förbereder för storkrig

2023 12 12

Under gårdagen kom beskedet.

Rysslands diktator Vladimir Putin meddelade att den ryska flottan utökas med två nybyggda atomubåtar.

– Med sådana fartyg kan Ryssland känna sig säkert, sa Putin enligt AFP.

Vidare berättade diktatorn att ubåtarna ska ansluta till den ryska flottan i öster och att han planerar att ”kvantitativt stärka den ryska flottan och den ryska sjömakten i Arktis och Fjärran Östern".

Putins utspel bör tas på allvar.

Det betonar den väletablerade amerikanska tankesmedjan ISW.

Enligt tankesmedjan är det en tydlig signal på att Ryssland ”förbereder sig för ett storskaligt konventionellt krig mot Nato”.

”Storskaligt konventionellt krig”

– Putins förhöjda intresse av att utöka den ryska marina kapaciteten i samtliga områden där Ryssland verkar tyder på att den ryska ledningen har för avsikt att expandera sin flotta som en del av sin långsiktiga ”expansionssatsning”, skriver ISW i en rapport. 

Enligt tankesmedjan är det sannolikt att storsatsningen och omstruktureringen av marinen syftar till att förbereda den ryska militären inför ett "framtida storskaligt konventionellt krig mot Nato".

– Viljan att flytta dyra marina resurser till områden utanför Ukraina syftar sannolikt till att hota Nato och dess allierade i flera regioner, fastslår ISW.

Natochefen fruktar storkrig

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har tidigare varnat för att världen kan stå inför ett nytt storkrig.

I en intervju med NRK utryckte han sin oro.

– Jag är rädd för att kriget i Ukraina kan spinna utom kontroll och sprida sig till ett storkrig mellan Ryssland och Nato, sa Stoltenberg till tv-kanalen för drygt ett år sedan.

Natochefen, som tidigare var Norges statsminister, har följt den ryska diktatorn Vladimir Putins utveckling från den första tiden vid makten i början av 2000-talet fram till dagens fullskaliga invasion av grannlandet Ukraina.

I intervjun med NRK berättade Stoltenberg att Putin förändrats genom åren.

–  Den Putin vi har upplev de senaste åren, speciellt efter annekteringen av Krym 2014, är en mycket mer aggressiv Putin. En Putin som har en helt egen verklighetsbeskrivning som inte stämmer. Jag tänker bland annat på påståendena om nazister i Ukraina, alla övergrepp mot ryssar och att Ukraina inte är en stat.

Foto: Nasa 

Text: Redaktionen


Nya körkortsregler – börjar gälla om två veckor

2026 07 17

Från och med den första augusti ska det bli lättare att övningsköra.

Ändringar i körkortslagen är på gång.

Om bara ett par veckor kommer nya regler att gälla för den som vill ta körkort.

Draget syftar till att göra det lättare att övningsköra – men möter kritik från de som anser att det kan leda till mer osäkerhet ute på vägarna.

Nya körkortsregler på gång

Regeländringen innebär att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort. 

– Kravet på introduktionsutbildning för övningskörning ska slopas, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

– Detta är en förenkling som kan leda till mer mängdträning eftersom förslaget bedöms underlätta för blivande förare att övningsköra med flera handledare. 

Från första augusti

De nya reglerna träder i kraft den första augusti och gäller för B-körkort.

Regeringen menar att introduktionsutbildningen inte fyller något större syfte.

– Eftersom introduktionsutbildningen inte bidragit till att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B, anser regeringen att det inte finns skäl att behålla den nuvarande ordningen, menas det.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Helidiotiskt”

Men alla är inte positivt inställda till de nya reglerna.

Den rutinerade körskolläraren Tommy Samuelson befarar att det kan leda till fler dödsolyckor.

– Det är helidiotiskt, säger han till GP.

– När jag är ute och kör med elever så ser jag många som beter sig dumt i trafiken, och de personerna är potentiella handledare. 

“En tröskel”

Regeringen anser dock att kravet på introduktionsutbildning är ett onödigt hinder.

– Kravet på introduktionsutbildning utgör dessutom en tröskel vid privat övnings­körning och kan inskränka möjligheten att smidigt kunna övningsköra privat med flera handledare, exempelvis föräldrar eller andra släktingar. 

Läs mer: Ryssar flyttar akut pengar ut ur landet

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen