Experten varnar – tungt besked för elkonsumenter

2022 11 26

Elkrisen i Sverige kan förvärras ytterligare nästa vinter.

Priserna på el har i Europa legat på rekordhöga nivåer efter Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Nu kommer uppgifter om att situationen kan bli ännu värre nästa vinter.

Chefen för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, Anders Wallinder, varnar för höga priser.

– Sannolikt kommer det att bli dyrt, säger han till DN.

Stor omställning

Europa genomgår en stor energiomställning till följd av kriget i Ukraina.

I vanliga fall står Ryssland för uppemot 40 procent av naturgasen till Europa.

Nu vill flera länder slippa vara beroende av rysk gas för att förse sin befolkning med vad den behöver.

Bland annat väntas den ryska gasen ersättas av inflöde från USA och länder i Mellanöstern, uppger DN.

Höga priser

Tidigare i veckan steg priserna i elprisområde ett och två till den högsta nivån på ett år.

Detta förklaras bland annat av att vattenkraftproducenter i Luleälven påbörjat sin isläggning, rapporterar SVT.

En annan förklaring är att vindkraftproduktionen i Norden och norra Tyskland är låg.

– På senare år har man byggt ut mycket vindkraftsproduktion i norr och stängt ned i söder. Vi har därtill haft stora problem i överföringskapaciteten, säger elmarknadsanalytikern Christian Holtz.

Höga räkningar

Många svenskar har fått rekordhöga elräkningar under året.

Det kan härledas till den stora bristen på naturgas i Europa, någonting som kan förvärras nästa vintersäsong.

– Inför nästa vinter har vi om möjligt ännu sämre ingångsvärden, säger Wallinder.

Han påpekar även att Sverige påverkas direkt av den europeiska prisbilden.

Utländska experter varnar

Även utländska experter varnar för att elkrisen i Europa kan bli ännu värre nästa vinter.

Paolo Gentiloni, EU-kommissionär för ekonomi, menar att krisen kan förvärras.

– Vi vet att om inte kriget i Ukraina tar slut kan riskerna för energin bli ännu värre nästa vinter än vad vi står inför just nu, säger han enligt Euro News.

Gentiloni understryker att situationen beror mycket på hur den geopolitiska krisen utvecklar sig.

Foto: Diego PH

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen