Expert varnar: Vapenvila kan gynna Putin och leda till etnisk rensning

2022 03 07

Nya humanitära korridorer ska inrättas i Ukraina under måndagen.

Möjligheten för detta kommer finnas, då eldupphör kommer att råda i flera ukrainska städer, enligt det ryska försvarsdepartementet. Det gäller bland annat hårt beskjutna Mariupol, Charkiv och huvudstaden Kiev, rapporterar Reuters.

Expert varnar

– Det är stora mängder människor som ska flyttas långa vägar, i synnerhet i Ukraina som är ett stort land. Det försvåras av att ryssarna militärt försöker omringa städerna och sedan ta dem. Det gör att de humanitära korridorerna blir svår att upprätta, säger Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, till SvD.

Etnisk rensning

Paasikivi varnar för att massflykten från städerna leder till en långsiktig, ofrånkomlig konsekvens.

– Massflykten blir en, inte fullödig men någon slags gradvis, etnisk rensning. Det vill säga, man flyttar undan folk, men frågan är hur och om de någonsin kan komma tillbaka, säger han.

Kan försvåra för militären

Samtidigt förklarar militärexperten att upprättandet av de humanitära korridorerna kan försvåra läget för den ukrainska militären, då båda sidor kan ta en paus i eldstriderna, omdisponera sina trupper och fylla på sina förråd.

Om evakueringen av en stor andel av den civila befolkningen lyckats kan det innebära att framtida strider blir ännu hårdare, då färre civila befinner sig i skottlinjen. En utveckling som skulle gynna Ryssland, hävdar experten.

Riskerar att hamna i sämre läge

– Det är väl bra att det är de väpnade styrkorna som slåss, men där är också en kamp om vem som har möjlighet att fylla upp mest. Risken är ju då att det är ryssarna, det skulle innebära att ukrainarna hamnar i ett sämre läge. Det är svårare för ukrainarna, föreställer jag mig, då de har en avsevärt längre linje att försvara och underhålla, säger Joakim Paasikivi till SvD.

Humanitära korridorer

Eldupphöret ska inledas under morgonen och klockan 08.00 svensk tid ska humanitära korridorer inrättas för att ge personer en möjlighet att ta sig ut ur de krigsdrabbade städerna. Det ryska försvarsdepartementet framhäver att korridorerna inrättas på begäran av den franske presidenten Emmanuel Macron. Något som Macron själv förnekar.

Misslyckade försök i helgen

Det framgår inte hur länge eldupphöret ska gälla och det återstår att se om försöket att återupprätta humanitära korridorer lyckats. I helgen misslyckades två sådana försök i staden Mariupol, då rysk militär ska ha skjutit mot civila, enligt rapporter från flera medier.

Foto: Ukraina Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Folk flyr vid finska gränsen – 30 procent har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen