Experten uppmanar: Så ska du dricksa när du är utomlands

2024 07 22

En expert ger nu tips på hur man bör tänka gällande dricks i andra länder.

Det är en kulturfråga som skapar debatt och diskussion i Sverige.

Bör man dricksa? Och isåfall hur mycket är det passande att ge i dricks?

Det finns några saker som kan vara bra att veta, inte bara i Sverige, utan även för den som ska betala i utlandet.

Nu tipsar Mats Danielsson, expert på vett och etikett, om hur man bör tänka utomlands.

Så ska du tänka

Det kan vara svårt att veta hur man ska bete sig på restauranger i olika länder när notan presenteras.

– Det varierar lite beroende på vilket land man befinner sig i, säger experten Mats Danielsson till Sveriges Radio.

– Här i Sverige är det fem till tio. Och det är ganska vanligt i hela Europa, man kan utgå från att hela Europa, hela EU är ganska likt i det här. En bra riktlinje är fem till tio procent, då kommer man alltid klara sig.

Här ska du inte dricksa

Viktigt att veta är att det även finns länder där man bör tänka helt annorlunda.

– I Kina kan det faktiskt vara en oartighet att ge dricks. Det är bra att köpa en reseguide, där står det väldigt ofta hur mycket dricks man förväntas ge.

Så ser det ut i Sverige

I en undersökning som har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Ica Banken så framgår att 34 procent av svenskarna dricksar för att de känner att det förväntas.

– Att dricksa efter ett restaurangbesök i Sverige är idag relativt vanligt, framhåller Ica Banken.

– I vår senaste Sifo-undersökning, utförd av Verian, f.d Kantar Public, uppger 79 procent av svenskarna att de brukar dricksa under ett restaurangbesök. En av tio, 12 procent, uppger att de alltid dricksar medan var femte, 19 procent, uppger att de aldrig dricksar.

Vill inte vara snåla

Ungefär en tiondel dricksar bara för att inte framstå som snåla.

– I undersökningen uppger de flesta att de dricksar för att de har varit nöjda med servicen, 67 procent, eller nöjda med mat och dryck, 41 procent. 

– Samtidigt uppger en tredjedel, 34 procent, att de dricksar för att de tror att det förväntas av dem, och fler än var tionde, 12 procent, dricksar för att de inte vill framstå som snåla. 

Foto: S. Seitamaa

Text: Redaktionen

Skatteverket påminner 500 000 svenskar – måste finnas i deklarationen

2025 04 04

Drygt en halv miljon svenskar får i år inte glömma en viktig redovisning i deklarationen.

Det framhåller Skatteverket som nu går ut med en påminnelse till alla de hundratusentals personer som berörs.

Uppmaningen riktar sig till dem som har sålt eller löst in aktier och andra värdepapper, till exempel fonder och obligationer, under fjolåret.

Dessa försäljningar måste redovisas i deklarationen, understryker Skatteverket i ett nytt utskick.

– Det gäller också för den som sålt, bytt eller betalat med kryptovaluta. 

Rekommendationen: deklarera digitalt

Normalt lämnar banken eller kreditinstitut ut kontrolluppgifter till Skatteverket vid försäljning eller inlösning av värdepapper.

För att ta reda på överskottet eller underskottet av kapital “måste hänsyn tas till de kvittnings- och kvoteringsregler som finns”, skriver Skatteverket.

Och då finns det stora fördelar med att deklarera digitalt.

– Väljer du att deklarera i e-tjänsten utförs beräkningen av ditt överskott eller underskott automatiskt, säger Leo Lindersköld från Skatteverket, som är specialist på värdepapper.

Då kan du använda schablonmetod

Känner man inte till inköpspris på sina aktier går det även att använda en så kallad schablonmetod.

– Den innebär att 20 procent av försäljningspriset, efter avdraget för bankavgiften eller courtaget, används som omkostnadsbelopp, förklarar Skatteverket.

Metoden får dock inte användas vid redovisningen av kryptovaluta.

– Förluster vid kryptohandel är avdragsgilla till 70 procent. Eftersom vinster och förluster för kryptovaluta inte får kvittas mot varandra fullt ut behöver du redovisa vinster och förluster var för sig, säger Anna Olofsson, specialist krypto, Skatteverket.

Många undrar

Myndigheten uppmanar också att spara underlag på transaktioner för att kunna visa anskaffningskostnad. Skatteverket har också fått många frågor om vad som gäller när man redovisar siffrorna i e-tjänsten – eftersom det där inte går att skriva decimaler.

– Avrunda till närmaste heltal, i många fall noll, och skriv hur stor andel du har sålt under övriga upplysningar, säger Anna Olofsson.

Det här gäller vid ISK

Har du handlat med värdepapper på ett investeringssparkonto, ofta kallat ISK, behöver försäljningarna inte redovisas. En schablonintäkt i deklarationen är redan ifylld på förhand.

Deklarationen ska vara inskickad senast 2 maj.

Foto: Magnus D, Skatteverket

Text: Redaktionen

Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

"Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar".

Så lyder en rubrik i Newsweek nu i dagarna.

Den amerikanska tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

Drygt 100 miljoner kronor har i år lagts på att kontrollera och rusta upp skyddsrummen, som bland annat ska stå emot kärnvapen, meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i veckan.

Det väcker alltså rubriker i USA.

MSB talar om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver den amerikanska tidningen och citerar MSB:s broschyr.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, står det också i samma broschyr.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek, över två månader senare.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Regeringen har återkommande framfört att det är det värsta säkerhetsläget i Sverige och Europa sedan andra världskriget, på grund av Rysslands invasion i Ukraina.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen