Experten uppmanar: Så ska du dricksa när du är utomlands

2024 07 22

En expert ger nu tips på hur man bör tänka gällande dricks i andra länder.

Det är en kulturfråga som skapar debatt och diskussion i Sverige.

Bör man dricksa? Och isåfall hur mycket är det passande att ge i dricks?

Det finns några saker som kan vara bra att veta, inte bara i Sverige, utan även för den som ska betala i utlandet.

Nu tipsar Mats Danielsson, expert på vett och etikett, om hur man bör tänka utomlands.

Så ska du tänka

Det kan vara svårt att veta hur man ska bete sig på restauranger i olika länder när notan presenteras.

– Det varierar lite beroende på vilket land man befinner sig i, säger experten Mats Danielsson till Sveriges Radio.

– Här i Sverige är det fem till tio. Och det är ganska vanligt i hela Europa, man kan utgå från att hela Europa, hela EU är ganska likt i det här. En bra riktlinje är fem till tio procent, då kommer man alltid klara sig.

Här ska du inte dricksa

Viktigt att veta är att det även finns länder där man bör tänka helt annorlunda.

– I Kina kan det faktiskt vara en oartighet att ge dricks. Det är bra att köpa en reseguide, där står det väldigt ofta hur mycket dricks man förväntas ge.

Så ser det ut i Sverige

I en undersökning som har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Ica Banken så framgår att 34 procent av svenskarna dricksar för att de känner att det förväntas.

– Att dricksa efter ett restaurangbesök i Sverige är idag relativt vanligt, framhåller Ica Banken.

– I vår senaste Sifo-undersökning, utförd av Verian, f.d Kantar Public, uppger 79 procent av svenskarna att de brukar dricksa under ett restaurangbesök. En av tio, 12 procent, uppger att de alltid dricksar medan var femte, 19 procent, uppger att de aldrig dricksar.

Vill inte vara snåla

Ungefär en tiondel dricksar bara för att inte framstå som snåla.

– I undersökningen uppger de flesta att de dricksar för att de har varit nöjda med servicen, 67 procent, eller nöjda med mat och dryck, 41 procent.

– Samtidigt uppger en tredjedel, 34 procent, att de dricksar för att de tror att det förväntas av dem, och fler än var tionde, 12 procent, dricksar för att de inte vill framstå som snåla.

Foto: S. Seitamaa

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kan släppa kravet – öppnar för C

2026 10 29

Elisabeth Thand Ringqvist (C) misslyckades med att samla en majoritet för en mittenregering.

Nu kommer talmannen Andreas Norlén att behöva hitta en ny väg för att leda processen fram mot en ny regering för Sverige.

Då öppnas dörren plötsligt för Ulf Kristersson (M), uppger TV4 Nyheterna.

Att Thand Ringqvists lösning inte gick i mål banar väg för nya förhandlingar mot att göra M-ledaren till statsminister, säger källor till tv-kanalen. Nu uppges nya samtal vänta mellan C och högersidan.

– Chanserna för att det lossnar är betydligt bättre nu, säger en regeringskälla som TV4 talat med.

SD kan slopa kravet: "Inom räckhåll"

Centerpartiet har hela tiden framhållit att det inte är aktuellt att sitta i en regering som är beroende av Sverigedemokraterna. SD i sin tur kräver en plats i regeringen för att rösta ja till en statsministerkandidat. Flera SD-toppar har dock öppnat för att släppa på det kravet, bland annat partiprofilen Björn Söder.

– Jag skulle vara väldigt förvånad om man inte har diskuterat det. Jag tycker det viktigaste är att vi inte får en vänsterregering, sade Björn Söder till SvD tidigare i oktober.

Att profilerade namn inom Sverigedemokraterna gläntat på den dörren har skapat en möjlighet, uppger ytterligare en källa i regeringen för TV4.

Numera beskrivs en lösning mellan C och SD som “inom räckhåll”.

– Men då måste C också vara redo att inte kräva en återgång inom bland annat migrations- och energipolitiken, säger uppgiftslämnaren till kanalen.

Läs mer: S plan sågas – kan slå tillbaka mot svenska folket

Åkesson: "Finns inte på kartan"

Drygt två veckor efter valet sade även Richard Jomshof (SD) att hans parti kan stötta en regering utan att ingå i den.

– Om alternativet är totalt kaos på vänstersidan. Men vi kommer ju inte göra det gratis, sade han till Kvartal.

Partiledaren Jimmie Åkesson (SD) har dock varit tydligt med att partiets linje inte kommer att brytas.

– Att Richard Jomshof har spekulativa bakgrundssamtal som en journalist på Kvartal sedan missbrukar innebär på intet sätt att vi har ändrat hållning i något hänseende. Som alla vet så är det jag som tecknar firma för partiet i den här frågan, skrev han på X efter Jomshofs utspel och tillade:

– Att trycka annat än rött för en statsminister som avser bilda regering utan sverigedemokratiska ministrar finns inte på kartan och om det av någon outgrundlig anledning skulle ändras så kommer det inte att kommuniceras i bakgrundssamtal mellan Kvartal och Richard Jomshof.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen