Kaffe är som bekant en av de mest populära dryckerna i världen.

Det finns många olika sätt att avnjuta kaffe på, men det finns vissa saker som är viktigare än andra när det kommer till hur man brygger det.

Det förklarar kaffeexperten Joanna Alm för Sveriges Radio.

Gör inte detta

Joanna Alm driver Drop Coffee, ett kafé och ett kafferosteri i Stockholm. 

Hon är bland annat svensk mästare i kafferostning och har tagit hem fina priser på den internationella scenen.

Alm menar att det finns en sak som är viktig att inte göra när man brygger kaffe, och det är att inte brygga för kort tid.

– Om kaffet brygger för snabbt, det vill säga brygger för lite så kommer det att smaka surt, säger Joanna till SR.

Så länge ska man brygga

Utöver att köpa nyrostat kaffe och att brygga det på så hett vatten som möjligt bör man även veta hur länge det ska ta.

Bryggning i tratt bör ta mellan 3 och 3,5 minuter, medan bryggning i presskanna bör ta ungefär 4 minuter.

– Vi måste lära oss att betala mer för kaffet, tillägger Joanna.

Så kom kaffet till Sverige

Kaffet kom till Sverige lite senare än andra länder, nämligen på 1680-talet.

Det har Ica dykt in i.

– Det tog sin lilla tid innan kaffebönan kom till Sverige och charmade landets invånare. Först på 1680-talet började vi importera små mängder kaffe som såldes på apotek, förklarar Ica om kaffets historia.

Spelade viktig roll

Ica förklarar vidare att det finns en person som spelade en stor roll i det hela.

– Svenskarnas vurm för denna svarta, uppiggande dryck kan vi troligen tacka kung Karl XII för. Efter många resor till Turkiet – där det bjöds på en hel del kaffe – blev han väldigt förtjust och tog med sig en turkisk kaffekokare hem till Sverige, fortsätter Ica.

– Men det skulle dröja ända till mitten av 1800-talet innan kaffet blev en allmän svensk folkdryck. I början serverades det ofta som måltidsdryck, men blev sedan populärt till dåtidens fika, kafferepet.

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Beslutet, som fattades redan för ett drygt år sedan, innebär att textilavfall från och med årsskiftet nu måste sorteras separat.

Med andra ord får du inte längre slänga sådant som kläder, hemtextil, väskor eller inredningstextilier i restavfallet.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Därför ser vi nu till att råmaterialet från kläder och andra textilprodukter återvinns på ett bättre sätt

Kommunerna får ansvaret

Idag utförs insamling av textil och textilavfall huvudsakligen av frivilligorganisationer på uppdrag av kommunerna.

Nu blir det kommunerna som själva kommer att ansvara för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall.

En av alla kommuner som förbereder sig på förändringen är Örebro, som likt resten av landet nu behöver förhålla sig till ett nytt system.

– Det är för att ta hand om materialet och återvinna det, förhoppningsvis till nya textilier, säger enhetschefen Ola Eklöf på Örebro kommun till Sveriges Radio.

– Precis som när det gäller förpackningar, farligt avfall eller matavfall så är det ett avfall som ska sorteras ut. Då ska man lämna det till det insamlingssystem som kommunen tillhandahåller.

Knappt en procent återvinns

I Sverige konsumeras drygt 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Samtidigt är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent, enligt Naturvårdsverket.

Att de nya reglerna nu snart träder i kraft syftar till att ändra detta. Dessutom hoppas regeringen se en ökad livslängd på redan producerade kläder.

Kommunerna har också fått ansvar för att informera om vikten av att hushålla med råvaror och energi så att textil kan återanvändas samt att textilavfall förebyggs.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, säger Romina Pourmokhtari.

Detta är textilavfall som ska samlas in:

• kläder av textil
• hemtextil
• inredningstextil
• väskor av textil
• accessoarer av textil

Källa: Naturvårdsverket

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen