16mars26

Experten uppmanar: Gör er redo att byta matbutik

2024 06 11

Efter dagens besked om att Axfood köper upp City Gross uppdagas nu farhågor.

Matpriserna har som bekant varit ett hett ämne under de senaste åren.

Inflationen har ställt till det för många och de ledande livsmedelskedjorna har anklagats för orättvis prissättning.

Nu har inflationen kommit ner till lugnare nivåer, men en expert går nu ut med en varning efter dagens besked om att Axfood köper upp City Gross.

Det rapporterar Aftonbladet.

Kan inte pressa priserna

Det är matpriskollens expert Ulf Mazur som förklarar att förvärvet kan innebära mindre konkurrens och mindre möjlighet att pressa priserna.

– Det finns ingen som ger bort pengar i onödan och ju färre aktörer som finns desto större risk för likriktning i butikernas utbud och att priserna inte pressas, säger han till Aftonbladet.

Uppmanar kunder

Dagens besked innebär att kunderna har ett allt större ansvar i att utmana matjättarna.

Ulf Mazur uppmanar att agera om man inte känner sig nöjd med priserna i den butik man brukar handla hos.

– Det här betyder att vi måste vara ännu mer på tå. Är vi inte nöjda med priserna måste vi göra våra röster hörda och byta butik, fortsätter Mazur.

För två miljarder

Det var på tisdagsmorgonen som Axfood meddelade att koncernen, som redan äger Willys och Hemköp, förvärvar City Gross.

– Förvärvet skapar förutsättningar för att stärka City Gross konkurrenskraft och för tillväxt i stormarknadssegmentet, vilket kommer att utmana marknadsledarna och öka konkurrensen inom detta segment, framhåller Axfood i ett pressmeddelande.

– Köpeskillingen uppgår till 2 miljarder kronor.

3 procent av marknaden

City Gross har i dagsläget tre procent av marknaden.

– City Gross är en svensk dagligvarukedja med en marknadsandel om cirka 3 procent. 

– City Gross har idag cirka 2 800 medarbetare och ett butiksnät med 42 butiker framför allt i de södra delarna av Sverige. För de senaste tolv månaderna, fram till och med april 2024, hade City Gross en omsättning om 9,1 miljarder kronor.

Foto: M. Lin Kim

Text: Marcus


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen