Experten: Undvik dessa två misstag när du bakar lussebullar

2024 11 30

Bakexperten Camilla Hamid ger tips inför julbaket.

Med mindre än en månad kvar till jul är det många som börjar dra igång med julbak.

Pepparkakor och lussebullar finns bland julfavoriterna hos svenskarna.

För den som satsar på lussebullar finns det vissa saker som kan vara bra att tänka på, tipsar den populära bakexperten Camilla Hamid.

Undvik dessa misstag

Hamid framhåller att det finns några vanliga missar som kan vara bra att undvika.

– Undvik att jästen och saltet kommer i kontakt med varandra. Saltet är ett stort störningsmoment för jäsningen. Vänta därför med att ha i saltet tills du haft i ca hälften av mjölet, framhåller hon via bloggen My Kitchen Stories.

– Tillsätt inte allt mjöl på en gång. För mycket mjöl ger kompakta och torra bullar. Hellre en lite för kladdig deg än för torr.

“Knåda länge”

Hamid uppmanar även till att se till att man knådar länge.

– Minst 10 minuter med maskin och lite längre för hand, tipsar hon.

Lussebullens historia

Lussebullen är bland det mest populära julfikat i Sverige.

Enligt Aftonbladets Godare kan bakverkets historia spåras tillbaka till 1600-talets Tyskland - åtminstone när det gäller namnet.

Djävulen, utklädd till katt, brukade då enligt historierna slå barn. Jesus, i sin tur utklädd till ett barn, delade ut bullar till de barn som var snälla.

– Djävulen som även kallas Lucifer sägs då ha gett namn åt Lussebullarna, förklarar Godare.

– I Västsverige kallades lussekatter frö dövels- eller dyvelkatter, som ursprungligen betydde djävul.

“Måste finnas med”

Till julbordet menar Arla att det finns så många som elva rätter som helt enkelt måste finnas med.

Det rör sig om julskinka, köttbullar, sill, Janssons frestelse, gravad lax, Revbensspjäll, grönkål, risgrynsgröt, ägghalvor, ostbricka och julgodis.

– Mångas grötfavorit, och till julfrukosten och julbordet är det nästan obligatorisk med en riktigt krämig risgrynsgröt. Vill du göra en lite modernare variant kan du testa en risgrynspudding, skriver Arla.

Foto: Per Ola Wiberg

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Spionfartyg nära kärnkraftverk

2025 10 06

Ett misstänkt ryskt spionfartyg har lagt till i en hamn i västra Finland.

Enligt finska medier befinner sig fartyget endast tre kilometer från kärnkraftverket i Olkiluoto.

Fartyget Scanlark seglar under flagg från Saint Vincent och Grenadinerna. Majoriteten av besättningen är ryska medborgare.

När Scanlark anlände till Finland möttes det av tullen, gränsbevakningsmyndigheten och polisen, rapporterar Svenska Yle.

Massivt kärnkraftverk

Kärnkraftverket Olkiluoto 3 är en av världens kraftfullaste kärnanläggningar. Reaktorn på 1 600 MW togs i drift i april 2023.

Flera sabotage 

Under kriget i Ukraina har Ryssland anklagats för flera sabotage i Europa.

Den norska säkerhetspolisen PST är en av flera aktörer som varnat för att Ryssland kan komma att slå till mot mål i Norden.

– Vi har sett det i Europa. Det handlar om allt från spridning av propaganda till sabotage, skador på kritisk infrastruktur och mordbrand, har PST-chefen Beate Gangås sagt till NRK.

LÄS MER: “Ni ska darra som dumma djur” – Ryssland svarar Nato

Fartyget stoppades i Tyskland

Det misstänkta spionfartyget stoppades av tyska säkerhetsstyrkor när det befann sig i slussen i Kielkanalen. Fartyget bordades av tyska trupper och dykare undersökte båtens skrov, rapporterade Der Spiegel.

Den ryska besättningen misstänks för att ha spionerat på Tyskalnds kritiska maritima infrastruktur.

– Enligt tyska källor ska en drönare från fartyget ha tagit bilder ovanför ett tyskt militärfartyg i augusti. I razzian kom myndigheterna dessutom över underrättelseutrustning som anses vara otypisk för fraktfartyg, rapporterar Yle.

Trots detta har fartyget lagt till i Finland – tre kilometer från kärnkraftverket i Olkiluoto.

LÄS OCKSÅ: Polisen uppmanar allmänheten: Köp inte rosorna

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Tiotusentals hushåll får pengar tillbaka – “Väldigt kul”

2025 10 06

23 000 hushåll får nu pengar tillbaka i form av lägre räkningar.

Anledningen till återbetalningen är att avfallsbolaget SÅM har fått för mycket i ersättning när de har samlat in förpackningar från hushållen.

Det innebär att ungefär 23 000 hushåll i de sydvästra delarna av landet nu i höst kommer att få pengar tillbaka i form av lägre räkningar, rapporterar Sveriges Radio.

Lägre räkningar

Det är hushåll i Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommun som får fira.

Det gemensamma avfallsbolaget SÅM har fått för mycket i ersättning – närmare bestämt 11,2 miljoner kronor.

Överskottet kommer nu att gå tillbaka till kunderna i form av avdrag på räkningen.

“Väldigt kul”

Jonathan Rosenqvist, förbundsdirektör på SÅM, kommenterar.

– Det är väldigt kul att kunna göra en återbetalning till kollektivet, så att man ser att alla avgifter i samhället höjs inte, en del kommer faktiskt tillbaka om man gör rätt val, säger han.

Anledningen till att det blir en återbetalning är att avfallshanteringen bedrivs enligt självkostnadsprincipen.

Läs mer: Finansinspektionen varnar för 40 företag – hela listan

Mångårigt problem

Under de senaste åren är det många kostnader som har stigit för hushållen.

Inflation, elpriser och räntekostnader har urholkat svenskarnas plånböcker.

Nu är såväl inflationstakten som räntorna ner på lägre nivåer, men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att hushållen är fortsatt återhållsamma med spenderandet.

Konsumtionen minskar

Hushållens konsumtion minskade med 0,2 procent vecka 36-39 2025 jämfört med vecka 32-35 2025.

Riksbanken har som bekant sänkt styrräntan från två till 1,75 procent, en nivå som av myndighetens uttalande att döma lär ligga kvar ett tag framöver.

– För att ge ytterligare stöd till återhämtningen och stabilisera inflationen vid målet på sikt har direktionen beslutat att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent, framhöll Riksbanken i samband med räntebeskedet.

– Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig förväntas styrräntan ligga kvar på denna nivå under en tid framöver.

Läs mer: Polisen uppmanar allmänheten: Köp inte rosorna

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen