Experten: säg inte dessa två ord på jobbet – nästan alla gör det

2025 03 24

“Misstaget” är vanligt och de flesta begår det.

Det framhåller vd:n och föreläsaren Lorraine K. Lee.

Hon talar om de två orden “jag tror”, som vid första anblick kan framstå som ganska oskyldigt.

– “Jag tror” kan strösslas harmlöst här och var, men om du använder det för ofta eller i fel sammanhang kan det underminera ditt budskap, förminska din närvaro och undergräva ditt självförtroende, framhåller Lorraine K. Lee till CNBC News.

Säg det här istället

Enligt experten är “jag tror” ett exempel på en formulering som får dig att verka mindre säker på dig själv. Det gäller även orden “bara”, “förlåt” och “kanske”.

– Även om dessa ord kan verka artiga, kan de försvaga din trovärdighet och göra dina idéer lättare att avfärda, särskilt i ett professionellt sammanhang, menar Lorraine K. Lee.

Istället för “jag tror” bör man enligt Lee säga “jag föreslår”.

–  Även om budskapet du vill förmedla är exakt detsamma, väger dina ord tyngre när de ramas in som ett förslag snarare än vad som kan tolkas som en förbigående tanke.

Två ytterligare ord att undvika

“Jag tror” är inte de enda två orden som bör undvikas på jobbet.

Jobbcoachen och författaren Melody Wilding har tidigare rekommenderat att du inte bör säga “jag väntar”.

– “Jag väntar” är vanligtvis en form av perfektionism i förklädnad. Ett lömskt sätt att skydda dig från potentiella misslyckanden eller kritik, framhåller Melody Wilding till CNBC News.

Enligt Melody Wilding är det en falsk trygghet att tro att man med orden iakttar försiktighet eller förbereder sig noga inför ett scenario längre fram.

Hon ger flera exempel med utgångspunkt i hur en ung och karriärtörstande medarbetare ofta tänker när hen säger “jag väntar”.

– Jag väntar tills det är lugnare innan jag ber om löneförhöjning.

– Jag väntar tills jag är klar med det här stora projektet innan jag söker efter en ny ledarroll.

Rådet: Konfrontera dig själv

Melody Wilding rekommenderar istället att konfrontera sig själv varje gång “jag väntar” dyker upp i huvudet.

Ställ frågor för att ta reda på om din tveksamhet är baserad på konkreta observationer eller av känslor och föreställningar utan förankring i verkligheten.

– Med tiden kommer du att bli mindre avskräckt av risken för motgångar eller kritik, som ofta är de dolda orsakerna bakom “jag väntar.”

Foto: Kraken Images

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen