Experten: säg inte dessa två ord på jobbet – nästan alla gör det

2025 03 24

Två ord bör i största möjliga mån undvikas på jobbet.

“Misstaget” är vanligt och de flesta begår det.

Det framhåller vd:n och föreläsaren Lorraine K. Lee.

Hon talar om de två orden “jag tror”, som vid första anblick kan framstå som ganska oskyldigt.

– “Jag tror” kan strösslas harmlöst här och var, men om du använder det för ofta eller i fel sammanhang kan det underminera ditt budskap, förminska din närvaro och undergräva ditt självförtroende, framhåller Lorraine K. Lee till CNBC News.

Säg det här istället

Enligt experten är “jag tror” ett exempel på en formulering som får dig att verka mindre säker på dig själv. Det gäller även orden “bara”, “förlåt” och “kanske”.

– Även om dessa ord kan verka artiga, kan de försvaga din trovärdighet och göra dina idéer lättare att avfärda, särskilt i ett professionellt sammanhang, menar Lorraine K. Lee.

Istället för “jag tror” bör man enligt Lee säga “jag föreslår”.

 Även om budskapet du vill förmedla är exakt detsamma, väger dina ord tyngre när de ramas in som ett förslag snarare än vad som kan tolkas som en förbigående tanke.

Två ytterligare ord att undvika

“Jag tror” är inte de enda två orden som bör undvikas på jobbet.

Jobbcoachen och författaren Melody Wilding har tidigare rekommenderat att du inte bör säga “jag väntar”.

– “Jag väntar” är vanligtvis en form av perfektionism i förklädnad. Ett lömskt sätt att skydda dig från potentiella misslyckanden eller kritik, framhåller Melody Wilding till CNBC News.

Enligt Melody Wilding är det en falsk trygghet att tro att man med orden iakttar försiktighet eller förbereder sig noga inför ett scenario längre fram.

Hon ger flera exempel med utgångspunkt i hur en ung och karriärtörstande medarbetare ofta tänker när hen säger “jag väntar”.

– Jag väntar tills det är lugnare innan jag ber om löneförhöjning.

– Jag väntar tills jag är klar med det här stora projektet innan jag söker efter en ny ledarroll.

Rådet: Konfrontera dig själv

Melody Wilding rekommenderar istället att konfrontera sig själv varje gång “jag väntar” dyker upp i huvudet.

Ställ frågor för att ta reda på om din tveksamhet är baserad på konkreta observationer eller av känslor och föreställningar utan förankring i verkligheten.

– Med tiden kommer du att bli mindre avskräckt av risken för motgångar eller kritik, som ofta är de dolda orsakerna bakom “jag väntar.”

Foto: Kraken Images

Text: Redaktionen


04 aug 26

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen


4 augusti 2026

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen