Experten: säg inte dessa två ord på jobbet – nästan alla gör det

2025 03 24

“Misstaget” är vanligt och de flesta begår det.

Det framhåller vd:n och föreläsaren Lorraine K. Lee.

Hon talar om de två orden “jag tror”, som vid första anblick kan framstå som ganska oskyldigt.

– “Jag tror” kan strösslas harmlöst här och var, men om du använder det för ofta eller i fel sammanhang kan det underminera ditt budskap, förminska din närvaro och undergräva ditt självförtroende, framhåller Lorraine K. Lee till CNBC News.

Säg det här istället

Enligt experten är “jag tror” ett exempel på en formulering som får dig att verka mindre säker på dig själv. Det gäller även orden “bara”, “förlåt” och “kanske”.

– Även om dessa ord kan verka artiga, kan de försvaga din trovärdighet och göra dina idéer lättare att avfärda, särskilt i ett professionellt sammanhang, menar Lorraine K. Lee.

Istället för “jag tror” bör man enligt Lee säga “jag föreslår”.

–  Även om budskapet du vill förmedla är exakt detsamma, väger dina ord tyngre när de ramas in som ett förslag snarare än vad som kan tolkas som en förbigående tanke.

Två ytterligare ord att undvika

“Jag tror” är inte de enda två orden som bör undvikas på jobbet.

Jobbcoachen och författaren Melody Wilding har tidigare rekommenderat att du inte bör säga “jag väntar”.

– “Jag väntar” är vanligtvis en form av perfektionism i förklädnad. Ett lömskt sätt att skydda dig från potentiella misslyckanden eller kritik, framhåller Melody Wilding till CNBC News.

Enligt Melody Wilding är det en falsk trygghet att tro att man med orden iakttar försiktighet eller förbereder sig noga inför ett scenario längre fram.

Hon ger flera exempel med utgångspunkt i hur en ung och karriärtörstande medarbetare ofta tänker när hen säger “jag väntar”.

– Jag väntar tills det är lugnare innan jag ber om löneförhöjning.

– Jag väntar tills jag är klar med det här stora projektet innan jag söker efter en ny ledarroll.

Rådet: Konfrontera dig själv

Melody Wilding rekommenderar istället att konfrontera sig själv varje gång “jag väntar” dyker upp i huvudet.

Ställ frågor för att ta reda på om din tveksamhet är baserad på konkreta observationer eller av känslor och föreställningar utan förankring i verkligheten.

– Med tiden kommer du att bli mindre avskräckt av risken för motgångar eller kritik, som ofta är de dolda orsakerna bakom “jag väntar.”

Foto: Kraken Images

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen