20 maj 26

EXPERTEN: Då kan Putin använda kärnvapen

2023 02 22

– Om Vladimir Putin upplever att han är på väg att tappa makten går det inte att utesluta att han är beredd att använda kärnvapen för att rädda sig själv.

Det skriver Oscar Jonsson, en av Sveriges främsta experter på Ryssland, i sin nya bok: ”Hotet från Ryssland”.

Experten på rysk krigsföring utesluter inte ett värsta scenario. En pressad Putin kan mycket väl trycka på ”kärnvapenknappen”.

–  Det finns goda och dåliga nyheter, säger Oscar Jonsson till Expressen.

– Den dåliga nyheten är att han inte har så många andra medel kvar att eskalera med, det skulle vara att införa krigslagar i hela Ryssland. Om han tror att han är på väg att förlora makten eller livet och han tror att kärnvapen kan rädda honom, då kommer han använda kärnvapen, fortsätter han.

”Ingen magisk vinst”

De goda nyheterna är, enligt Oscar Jonsson, att Putins kärnvapen inte kommer att leda till någon ”magisk vinst” för Ryssland.

– Från ukrainsk sida skulle det bara stärka deras beslutsamhet, de vet exakt hur livet under rysk ockupation är – med avrättningar, tortyr och deporteringar av barn. Det skulle också säkerställa att den sista röda linjen skulle korsas för västs del. Då finns ganska mycket på bordet, till exempel att bekämpa mål inne i Ryssland, säger han till Expressen.

Pausat kärnvapenavtal

Under tisdagens tal till nationen meddelade Putin att Ryssland kommer att pausa sitt deltagande i New Start-avtalet. Ett avtal om nedrustning av kärnvapen mellan världens största kärnvapenmakter, USA och Ryssland.

Anklagar Ukraina

Lögnerna liksom de västfientliga påhoppen avlöste varandra när Putin talade till det ryska parlamentet.

Diktatorn upprepade bland annat lögner om att Ukraina hotat Ryssland med kärnvapen.

Brutit mot avtal

År 1994 undertecknade Ukraina, Storbritannien, USA och Ryssland det så kallade Budapestmemorandumet.

Stormakterna garanterade Ukrainas territoriella sammanhållning i samband med att landet lämnade ifrån sig sina kärnvapen från sovjettiden.

Tre år senare undertecknade Ukraina och Ryssland ett avtal där länderna erkände varandras gränser.

Ryssland har under Putins styre brutit mot båda avtalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


09mars26

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april. 

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning. 

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor. 

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är. 

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot. 

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt. 

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året. 

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen