Expert: Trump kan ta över annat område i Norden – efter Grönland

2025 01 09

Donald Trumps intresse av att kontrollera Grönland har blivit uppenbart de senaste veckorna.

USA:s tillträdande president har sagt att amerikansk kontroll över ön är avgörande för USA:s nationella säkerhet. Han utesluter inte heller militära åtgärder för att få sin vilja igenom.

Nu menar en norsk expert att Donald Trump inte kommer att sluta med Grönland.

Tar republikanen kontroll över den danska ön kan norska Svalbard stå på tur.

– Jag tror att det är väldigt allvarligt för Norge, och det är en säkerhetsrisk för Norge som vi på många sätt inte har sett sedan andra världskriget, säger Tore Wig, professor i statsvetenskap vid universitetet i Oslo, till Dagbladet.

Varnar för inbördeskrig

Igår varnade Washington Posts politiska reporter Aaron Blake för att Trump i förlängningen hotar att starta ett inbördeskrig inom Nato.

Den norska professorn håller med om att situationen är spänd.

– Det ifrågasätter den transatlantiska alliansen, som på så sätt och vis har garanterat norsk säkerhet sedan 1945, säger Tore Wig.

"Kan förhandla med Ryssland"

Tore Wig understryker dock att han inte har några konkreta belägg för att Trump kan sikta in sig på Svalbard, men att det vore en logisk väg att följa för republikanen.

Enligt professorn skapar osäkerheten stora tvivel om USA:s engagemang för sina allierade i Europa.

– Trump är väldigt sugen på att förhandla och göra "deals". Sedan går det inte att utesluta att han också kan se Svalbard som ett sådant förhandlingsobjekt, kanske med Ryssland till exempel, säger han.

Alla håller dock inte med statsvetaren.

Andreas Østhagen vid Fridtjof Nansen-institutet menar att det är högst orealistiskt att Trump skulle visa intresse för Svalbard.

– Situationen på Grönland är ganska annorlunda än på Svalbard. Grönland har uttryckt en önskan om självständighet från Danmark och Trump försöker locka det grönländska självstyret att samarbeta med USA istället för Danmark, säger han till Dagbladet.

Statsministern: "Inte bra"

Svalbard är en ögrupp i Norra ishavet som tillhör Norge.

Alla 2 900 invånare bor på Spetsbergen, som är Svalbards största ö.

Ungefär 60 procent av ögruppens yta täcks av glaciärer.

Nyligen uttalade sig även Norges statsminister Jonas Gahr Støreom amerikanens retorik kring Grönlandsfrågan.

– Det är inte bra att antyda att du vill ta över land för att det intresserar dig, och naturligtvis väldigt dåligt när det är mot nära allierade, säger han till NRK.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kristersson kallar in alla partiledare till krismöte

2025 12 13

Ulf Kristersson (M) är orolig inför valet.

Hösten 2026 är det val i Sverige.

Nu oroar sig statsminister Ulf Kristersson för en viktig säkerhetsfråga – och kallar samtliga riksdagspartiers partiledare till ett krismöte.

”Skapar splittring och rädsla”

Bakgrunden är uppgifterna om att Ryssland har utsatt bland annat Tyskland för cyberangrepp och försökt påverka landets val.

Det väcker frågor inför det svenska valet 2026 – och farhågor om att Putinregimen kommer att försöka påverka valet.

– Ryssland fortsätter att utsätta våra allierade för cyberangrepp, informationspåverkan och rena sabotage. Nu senast uppmärksammat i Tyskland. Ytterst för att skapa splittring och rädsla och få oss att minska vårt stöd till Ukraina, skriver Ulf Kristersson i en kommentar på X.

Nu behöver Sverige vidta åtgärder för att skydda sig mot liknande angrepp.

– Svensk demokrati står i grunden starkt rustad inför valen 2026. Ett stort antal insatser görs och har gjorts av regeringen och myndigheter för att skydda valen, uppger statsministern.

LÄS OCKSÅ: "Gigantiskt" - Gekås Ullareds enorma planer avslöjade

”Samlar åtta partiledare”

Trots det ser han det som nödvändigt att kalla in alla partiledare till ett möte för att diskutera hur frågan ska hanteras inför valet.

– I februari kommer jag att samla alla åtta partiledare för att tillsammans med chefer för de centrala myndigheterna diskutera och informera om arbetet för att skydda de svenska valen från otillbörlig påverkan från främmande makt, meddelar Ulf Kristersson i inlägget.

Tyskland anklagar Ryssland

Tyskland anklagar Ryssland dels för att ha utfört en stor cyberattack mot den tyska flygtrafiken 2024, dels för att ha försökt påverka det tyska valet i februari i år, rapporterar BBC.

Rysslands ambassadör i Tyskland har kallats upp för samtal, och Tyskland har meddelat att de kommer att svara på de ryska attackerna.

Ryssland förnekar anklagelserna, men har samtidigt anklagats för liknande attacker mot en rad andra länder.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen