Expert: Så tjänar bankerna miljarder på din okunskap

2024 02 07

Det är åtskilliga miljarder kronor. Något som märks i kundernas plånböcker.

Höjd styrränta

I april 2022 höjdes styrräntan från 0 till 0,25 procent.

Efter 7 höjningar låg styrräntan i augusti 2023 på 3,75 procent.

– Genomsnittsräntan för rörliga lån har under samma tid stigit med 2,99 procentenheter från 1,35 procent till 4,34 procent (juni 2023), uppger Compricer.

Olika höjningar

Frågan är om bankerna har höjt sparräntorna lika mycket.

– Nej de har de inte och det är en av anledningarna till bankernas fantastiska vinster och höga räntenetton, uppger sajten.

Storbankerna har under denna period höjt sparräntan med mellan 1,70 och 2,30 procentenheter.

Det vill säga omkring 1 procentenhet mindre än de har höjt boräntorna med.

– Och där det mesta av vårt sparande sitter, på våra lönekonton, har räntan höjts med 0,25 procentenheter.

Kunders informationsunderläge

Förra året tjänade storbankerna 230 miljarder kronor på höjda räntor.

Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator, uppger för SR att det dels beror på konkurrenssituationer.

Men även på kunders okunskap.

– Sen är det också så att många bankkunder är i ett informationsunderläge, uppger Åström.

Han säger till Ekot att många inte bryr sig särskilt mycket om tar reda på det utan har den bank de har och betalar de avgifter som de betalar.

Det säger prognosen

Utlåningsräntorna höjs, men bankerna dröjer med att höja inlåningsräntorna.

Det vill säga den ränta som kunderna får ut på sina sparkonton.

Men Kristian Åström tror att även kunderna kommer att kunna tjäna på storvinsterna.

– Det finns ju en tröghet i detta, och det är väl en del av affärsidén. Men de här marginalerna kommer krympa så småningom.

Han hänvisar till att inlåningsräntorna har gått upp något.

Men också att många prognoser tyder på att styrräntan kommer att sänkas någon gång i år.

Kanske till och mer flera gånger.

Något som i sådana fall kommer leda till att bankerna får svårare med de här marginalerna.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen