Expert: Så tjänar bankerna miljarder på din okunskap

2024 02 07

Det är åtskilliga miljarder kronor. Något som märks i kundernas plånböcker.

Höjd styrränta

I april 2022 höjdes styrräntan från 0 till 0,25 procent.

Efter 7 höjningar låg styrräntan i augusti 2023 på 3,75 procent.

– Genomsnittsräntan för rörliga lån har under samma tid stigit med 2,99 procentenheter från 1,35 procent till 4,34 procent (juni 2023), uppger Compricer.

Olika höjningar

Frågan är om bankerna har höjt sparräntorna lika mycket.

– Nej de har de inte och det är en av anledningarna till bankernas fantastiska vinster och höga räntenetton, uppger sajten.

Storbankerna har under denna period höjt sparräntan med mellan 1,70 och 2,30 procentenheter.

Det vill säga omkring 1 procentenhet mindre än de har höjt boräntorna med.

– Och där det mesta av vårt sparande sitter, på våra lönekonton, har räntan höjts med 0,25 procentenheter.

Kunders informationsunderläge

Förra året tjänade storbankerna 230 miljarder kronor på höjda räntor.

Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator, uppger för SR att det dels beror på konkurrenssituationer.

Men även på kunders okunskap.

– Sen är det också så att många bankkunder är i ett informationsunderläge, uppger Åström.

Han säger till Ekot att många inte bryr sig särskilt mycket om tar reda på det utan har den bank de har och betalar de avgifter som de betalar.

Det säger prognosen

Utlåningsräntorna höjs, men bankerna dröjer med att höja inlåningsräntorna.

Det vill säga den ränta som kunderna får ut på sina sparkonton.

Men Kristian Åström tror att även kunderna kommer att kunna tjäna på storvinsterna.

– Det finns ju en tröghet i detta, och det är väl en del av affärsidén. Men de här marginalerna kommer krympa så småningom.

Han hänvisar till att inlåningsräntorna har gått upp något.

Men också att många prognoser tyder på att styrräntan kommer att sänkas någon gång i år.

Kanske till och mer flera gånger.

Något som i sådana fall kommer leda till att bankerna får svårare med de här marginalerna.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen