16 augusti 26

Expert: Så tjänar bankerna miljarder på din okunskap

2024 02 07

2023 tjänade storbankerna 230 miljarder kronor på höjda räntor.

Det är åtskilliga miljarder kronor. Något som märks i kundernas plånböcker.

Höjd styrränta

I april 2022 höjdes styrräntan från 0 till 0,25 procent.

Efter 7 höjningar låg styrräntan i augusti 2023 på 3,75 procent.

– Genomsnittsräntan för rörliga lån har under samma tid stigit med 2,99 procentenheter från 1,35 procent till 4,34 procent (juni 2023), uppger Compricer.

Olika höjningar

Frågan är om bankerna har höjt sparräntorna lika mycket.

– Nej de har de inte och det är en av anledningarna till bankernas fantastiska vinster och höga räntenetton, uppger sajten.

Storbankerna har under denna period höjt sparräntan med mellan 1,70 och 2,30 procentenheter.

Det vill säga omkring 1 procentenhet mindre än de har höjt boräntorna med.

– Och där det mesta av vårt sparande sitter, på våra lönekonton, har räntan höjts med 0,25 procentenheter.

Kunders informationsunderläge

Förra året tjänade storbankerna 230 miljarder kronor på höjda räntor.

Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator, uppger för SR att det dels beror på konkurrenssituationer.

Men även på kunders okunskap.

– Sen är det också så att många bankkunder är i ett informationsunderläge, uppger Åström.

Han säger till Ekot att många inte bryr sig särskilt mycket om tar reda på det utan har den bank de har och betalar de avgifter som de betalar.

Det säger prognosen

Utlåningsräntorna höjs, men bankerna dröjer med att höja inlåningsräntorna.

Det vill säga den ränta som kunderna får ut på sina sparkonton.

Men Kristian Åström tror att även kunderna kommer att kunna tjäna på storvinsterna.

– Det finns ju en tröghet i detta, och det är väl en del av affärsidén. Men de här marginalerna kommer krympa så småningom.

Han hänvisar till att inlåningsräntorna har gått upp något.

Men också att många prognoser tyder på att styrräntan kommer att sänkas någon gång i år.

Kanske till och mer flera gånger.

Något som i sådana fall kommer leda till att bankerna får svårare med de här marginalerna.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


28 augusti 2026

Tu-95-bombplan attackerat

2026 08 28

Ett ryskt bombplan av typen Tu-95 har skadats.

Ukraina har slagit till mot en rad måltavlor i Ryssland.

Bland annat har oljeraffinaderiet Jaroslavl träffats av Kyjivs drönare.

Samtidigt har ett ryskt bombplan av typen Tu-95 skadats, rapporterar Kyiv Independent.

Bombplan attackerat

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar attacken mot bombplanet.

Han förklarar att attacken riktades mot den stora flygbasen i Engels i Saratov oblast, nära gränsen till Kazakstan.

– I Rysslands Engels träffade krigare från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s Alfagrupp ett Tu-95MS-missilbärande flygplan. Det är dessa flygplan som utför anfall mot Ukraina, framhåller Zelenskyj.

Bekräftar skadorna

Analytiker har tittat på bilder och filmklipp som visar skadorna på bombplanet.

Telegramkanalen Stratehichna Aviatsiia, som följer rysk luftfart och övervakar drönar- och robotrobotavfyringar, bekräftar träffen.

– Anfallet träffade ett Tu-95MS-flygplan, närmare bestämt flygplanets vinge. Flygplanet kan inte repareras, menas det enligt Ukrainska Pravda.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Det är Tu-95MS

Tu-95MS är ett strategiskt robotbärande bombplan från sovjettiden som för närvarande används av Ryssland. 

Enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst använder ryska styrkor denna typ av flygplan för att beskjuta Ukraina med kryssningsrobotarna Kh-101, Kh-555 och Kh-55. 

Raffinaderi träffat

Bilder och filmklipp som sprids på sociala medier visar samtidigt åtminstone två bränder vid oljeraffinaderiet Jaroslavl.

Även det bekräftar den ukrainske presidenten.

– Under det senaste dygnet slog krigare ur våra ukrainska försvarsstyrkor till mot ett oljeraffinaderi i Jaroslavlregionen. Avståndet är 1 000 kilometer från frontlinjen, menar han.

Ukraina har också slagit till mot måltavlor i Svarta havet enligt presidenten.

Läs mer: Krisläge för Trump – sätter sig på planet direkt

Foto: By Sergey Kustov - commons.wikimedia, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


28 augusti 2026

Projektet misslyckades – nu vänder sig Natojätten till Sverige

2026 08 28

Frankrike flörtar med Sverige om ett nytt stridsflygplanssamarbete.

Frankrike, Tyskland och Spanien arbetade under en längre tid med nästa generations stridsflygprojekt.

Men projektet kollapsade på grund av meningsskiljaktigheter mellan franska Dassault Aviation och tyska Airbus Defence and Space.

Nu flörtar Frankrike med Sverige gällande ett nytt stridsflygplanssamarbete, rapporterar Politico.

Flörtar med Sverige

Sverige har med Gripen-planen upprättat ett gott rykte i Europa när det kommer till tillverkning av stridsflygplan.

En fransk tjänsteman säger nu att Paris är öppet för att samarbeta med Sverige för nästa generations stridsflygplan.

– Vi letar båda två efter flygplan som är ganska lika, ganska små, säger tjänstemannen.

“Såklart”

Tjänstemannen svarar på frågan om det finns några möjligheter för samarbete framöver.

– Självklart finns det många: vi har tillverkningskapacitet för flygmotorer som Sverige inte har — det är något vi skulle kunna samarbeta kring.

Även Tyskland ska tidigare ha varit i kontakt med Sverige om ämnet.

Läs mer: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Macron på besök

Uppgifterna om ett potentiellt samarbete kommer inför att Frankrikes president Emmanuel Macron besöker Sverige på måndag.

Det rör sig då om ett bilateralt möte med fokus på Sveriges och Frankrikes fördjupade försvarspolitiska samarbete, enligt regeringen.

Signerar ramavtal

Statsminister Ulf Kristersson (M) och president Macron deltar på måndagen i en signeringsceremoni för Sveriges anskaffning av fyra fregatter.

Under ceremonin signerar även försvarsminister Pål Jonson (M) och Frankrikes försvarsminister Catherine Vautrin ett ramavtal för att “stärka det svensk-franska samarbetet inom operativa frågor, försvarsförmåga och industriell utveckling”. 

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Foto: Nato

Text: Redaktionen