Framöver väntas attacker i form av GPS-störningar bli ett allt större problem.

– Vi kommer se fler fartyg som inte kan navigera och flygplan som inte kan landa.

Det säger Søren Reime Larsen, doktorand vid Danmarks största rymdforskningsinstitut DTU Space, till TV2.

Reime Larsen forskar om GPS-störningar.

Han förklarar att fenomenet kan jämföras med brus på en radiofrekvens, där bruset alstrar GPS-satelliternas mycket specifika frekvensband.

– Det dränker så att säga GPS-signalen så att mottagaren inte kan "höra" den, säger experten till tv-kanalen.

– Rent praktiskt innebär det att radiosignalerna som fartyg och flyg navigerar med störs.

Störningar av ”aldrig tidigare skådad omfattning” har drabbat Sverige

Søren Reime Larsen betonar att det inte ”finns någon anledning till panik”, men att GPS-störningarna kan få stor påverkan på människors vardagsliv.

– Vi måste ta fenomenet på allvar, men GPS-signalerna kommer inte att stängas av. Flygplan kommer inte heller att störta.

Enligt forskaren utsattes södra Sverige och den danska ön Bornholm för allvarliga GPS-störningar vid två tillfällen i maj.

Det skedde natten mellan den 13 och 14 maj och natten mellan den 17 och 18 maj. Attackerna varade i 11 respektive 6 timmar.

– Det är störningar av aldrig tidigare skådad omfattning, säger Reime Larsen till TV2.

Forskaren tror att fartyg i Östersjön har legat bakom GPS-störningarna mot Danmark och Sverige.

Pekar ut Ryssland

De senaste månaderna har det rapporterats om tiotusentals tillfällen när flygplan fått problem med sina navigeringsdata. Problemen har uppstått när de flugit över Östersjön.

Ryssland uppges ligga bakom angreppen.  Den ryska exklaven Kaliningrad, som ligger inklämd mellan Polen och Litauen, har pekats ut som centrum för GPS-störningarna.

– I Kaliningrad har Ryssland tillgång till de system som krävs och de använder dem, uppgav en talesperson för de litauiska försvarsministeriet till Newsweek i början av mars.

– Ryska styrkor har tillgång till ett brett spektrum av militär utrustning avsedd för GNSS-interferens, inklusive system som kan användas för störning på avstånd, tillade talespersonen.

 GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är ett samlingsnamn för satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystem.

Foto: J. Rosolino

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen