Framöver väntas attacker i form av GPS-störningar bli ett allt större problem.

– Vi kommer se fler fartyg som inte kan navigera och flygplan som inte kan landa.

Det säger Søren Reime Larsen, doktorand vid Danmarks största rymdforskningsinstitut DTU Space, till TV2.

Reime Larsen forskar om GPS-störningar.

Han förklarar att fenomenet kan jämföras med brus på en radiofrekvens, där bruset alstrar GPS-satelliternas mycket specifika frekvensband.

– Det dränker så att säga GPS-signalen så att mottagaren inte kan "höra" den, säger experten till tv-kanalen.

– Rent praktiskt innebär det att radiosignalerna som fartyg och flyg navigerar med störs.

Störningar av ”aldrig tidigare skådad omfattning” har drabbat Sverige

Søren Reime Larsen betonar att det inte ”finns någon anledning till panik”, men att GPS-störningarna kan få stor påverkan på människors vardagsliv.

– Vi måste ta fenomenet på allvar, men GPS-signalerna kommer inte att stängas av. Flygplan kommer inte heller att störta.

Enligt forskaren utsattes södra Sverige och den danska ön Bornholm för allvarliga GPS-störningar vid två tillfällen i maj.

Det skedde natten mellan den 13 och 14 maj och natten mellan den 17 och 18 maj. Attackerna varade i 11 respektive 6 timmar.

– Det är störningar av aldrig tidigare skådad omfattning, säger Reime Larsen till TV2.

Forskaren tror att fartyg i Östersjön har legat bakom GPS-störningarna mot Danmark och Sverige.

Pekar ut Ryssland

De senaste månaderna har det rapporterats om tiotusentals tillfällen när flygplan fått problem med sina navigeringsdata. Problemen har uppstått när de flugit över Östersjön.

Ryssland uppges ligga bakom angreppen.  Den ryska exklaven Kaliningrad, som ligger inklämd mellan Polen och Litauen, har pekats ut som centrum för GPS-störningarna.

– I Kaliningrad har Ryssland tillgång till de system som krävs och de använder dem, uppgav en talesperson för de litauiska försvarsministeriet till Newsweek i början av mars.

– Ryska styrkor har tillgång till ett brett spektrum av militär utrustning avsedd för GNSS-interferens, inklusive system som kan användas för störning på avstånd, tillade talespersonen.

 GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är ett samlingsnamn för satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystem.

Foto: J. Rosolino

Text: Redaktionen

Miljontals svenskar har idag bank-id från kommersiella aktörer i form av privata banker.

Men det finns också många som inte har något bank-id eller någon form av e-legitimation.

Detta skapar problem i vardagen och leder till ojämlikhet.

Därför införs nu en ny, statlig e-legitimation, rapporterar SR.

En miljon saknar e-legg

Bank-id har fått mycket kritik, bland annat för att många människor saknar möjlighet att skaffa eller använda det.

– Det finns idag ungefär en miljon människor i Sverige som inte kan få en e-legitimation, säger Lotta Hämäläinen, som är ansvarig på Digg – myndigheten för digital förvaltning, till radiokanalen.

Många äldre personer kan inte använda bank-id eftersom de har svårt att hantera en smartphone.

Detsamma kan gälla personer med funktionsnedsättningar.

Ett annat problem är att bankerna, som är privata aktörer, kan välja bort kunder. Detta kan bland annat drabba flyktingar som saknar svenskt personnummer.

Dessutom anses det leda till osäkerhet när privata aktörer i stort sett har monopol på en så viktig samhällsfunktion.

– Vi har en dominerande lösning som gör att går den ner så är risken att samhället stannar, säger Lotta Hämäläinen.

Fysiskt plastkort

Men nu kommer Sverige alltså att införa en statlig e-legitimation, vilket de flesta andra länder redan har.

Den införs 2026 och kommer att vara ett fysiskt plastkort.

– Du lägger kortet mot telefonen, så läses den av trådlöst. Så det innebär att det blir enklare att hjälpa till exempel sin gamla mamma, säger Lotta Hämäläinen till radiokanalen.

Digital plånbok inom EU

Samma år kommer även EU att införa en gemensam e-legitimation i form av den digitala plånboken EUDI Wallet.

– Nyckelfunktionerna inkluderar möjligheten att e-legitimera användare över landsgränserna, både i e-tjänster och vid fysisk närvaro, uppger myndigheten Digg på sin hemsida.

Med den digitala plånboken kommer man även kunna dela annan information om sig själv inom hela EU.

– Det man fyller den med kan vara allt från teaterbiljetter, körkort, utbildningsmeriter, recept på mediciner till arbetsintyg eller rättigheter att representera ett visst företag, skriver Digg.

Foto: BankID

Text: Redaktionen