EXPERT: Därför bombar Ryssland nu städer i västra Ukraina

2022 03 11

Under fredagen har det rapporterats om intensifierade ryska bombningar av ukrainska städer i landets västra delar.

Men bombningarna i västra delarna av landet ska inte tolkas som att den ryska krigsmakten planerar att invadera städerna i väst.

Det handlar snarare om ett försök att skära av viktiga försörjningslinjer i Ukraina, hävdar Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.

Vill försvåra för ukrainarna

– Det skulle kunna vara att man från rysk sida vill slå mot de västliga städerna för att försvåra för ukrainarna att få underhåll, säger Joakim Paasikivi till SR Ekot.

Han framhäver att det fortfarande kan vara för tidigt att konstatera vad den ryska strategin egentligen går ut på.

– Strövis har det skett en del sådana här attacker tidigare, så vi får se om det kommer bli ett mönster. Men det finns definitivt inga ryska trupper nära dessa städer utan det är flyg- och raketattacker som är aktuellt nu.

Här kommer Ryssland attackera

Joakim Paasikivi instämmer med vad flera experter och medier har rapporterat om. Rysslands nästa stora offensiv kommer att riktas mot Ukrainas huvudstad Kyiv.

– Jag tycker det verkar som att man vill förnya offensiven gissningsvis främst mot Kyiv och jag tror att man kommer slå mot Odessa också så man skär av Svarta havet från Ukraina, säger han till SR.

Från Lutsk i väst till Dnipro i syd

Under fredagen har flera ryska bombattacker riktats mot två viktiga strategiska städer i Ukraina. Lutsk i västra delen av landet och industritäta staden Dnipro i sydöstra Ukraina. I linje med Paasikivis resonemang tolkar flera medier bombningarna som ett försök att skära av viktiga försörjningslinjer, bland annat västliga leveranser som kommer in från Polen.

Bombat skofabrik och flerfamiljshus

I Dnipro har flyglarmet ljudit över stadens gator under hela fredagen. Det är första gången som staden är måltavla för ryska bombningar. Lokala myndigheter rapporterar att flygbomber har träffat en skofabrik, ett flerfamiljshus och en förskola. En person uppges ha dödats, rapporterar BBC.

48 skolor har bombats

I den östra delen av Ukraina fortsätter förödelsen. Landets näst största stad Charkiv är fortsatt hårt utsatt av raketattacker från den ryska armén. Enligt stadens borgmästare ha 48 av stadens skolor förstörts i attackerna, rapporterar Reuters.

Flera barn bland krigets dödsoffer

Lyudmyla Denisova, Ukrainas kommissionär för mänskliga rättigheter, uppger att 78 barn har dödats sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina, enligt Reuters. Siffrorna är obekräftade och kan vara högre. Just nu pågår det intensiva strider i städerna Irpin och Mariupol.

Foto: Ukraine President Office

Text: Redaktionen


Trumps ”historiska” avtal avvisas – av den som skrev på

2025 10 26

Trumps ”historiska” avtal har snabbt ifrågasätts av den som undertecknat.

Thailand och Kambodja har undertecknat ett avtal om att minska spänningarna vid den omtvistade gränsen, men Thailands utrikesminister vägrar kalla det ett fredsavtal, rapporterar BBC.

”Historiskt avtal”

Vid en ceremoni i Kuala Lumpur där avtalet skrivits under tog Donald Trump ordet och beskrev händelsen i superlativ.

– Detta är en betydelsefull dag för Sydostasien. Ett monumentalt steg, säger Trump.

Han kallade de två premiärministrarna för "historiska gestalter" och berättade hur han personligen engagerat sig i konflikten från sin golfresort i Skottland.

Trump har döpt avtalet till Kuala Lumpur Peace Accord och framhåller att det markerar ett stort steg framåt för regionen.

Enligt honom är det ett bevis på hans förmåga att medla i internationella konflikter, som han jämför med tidigare insatser.

– Åtta krig har min administration lyckats avsluta på åtta månader – något liknande har aldrig hänt tidigare, sägerTrump.

LÄS MER: Trumps stenhårda villkor – bara då kan han träffa Putin igen

Thailand håller tillbaka

Trots Trumps överdrivna hyllningar är Thailands utrikesminister Sihasak Phuangketkeow försiktig.

– Jag skulle kalla det en väg mot fred, säger han, och vägrar kalla avtalet för ett fredsavtal.

Han betonar att Thailands syn på konflikten fortfarande är att den ska lösas bilateralt, utan internationell medling.

Premiärminister Anutin Charvirakul är också försiktig och hänvisar till inhemsk opinion, där pressen mot att ge för mycket till Kambodja är stark.

Av detta skäl är Thailands stöd till avtalet mer symboliskt än avgörande.

Kambodja däremot är mer entusiastisk över avtalet.

Landet har länge försökt att göra konflikten med Thailand till en internationell fråga – bland annat genom att hänvisa den till Internationella domstolen – något som Thailand inte accepterar.

Långdragen konflikt

Gränstvisten mellan Thailand och Kambodja har pågått i årtionden och gäller särskilt områden nära gränsen där tidigare gränsmarkeringar saknas eller är omtvistade.

Länderna har redan enats om vapenvila, men flera frågor är fortfarande olösta.

Trots avtalet kvarstår alltså de historiska skillnaderna mellan länderna, och risken för framtida konflikter är fortsatt hög.

LÄS MER: Trump anklagas för jättelögn om bombningar

Foto: Official White House J. N. Boghosian

Text: Redaktionen


Hårdare regler för mobilanvändare i Europa

2025 10 26

Europeiska mobilanvändare stoppas av regler.

Mobilanvändare i Europa har inte samma tillgång till appar och funktioner som resten av världen.

I synnerhet gäller det användare som äger en iPhone.

EU har infört teknikregler som gör att flera nya funktioner i din iPhone och andra populära appar aldrig släpps – eller dröjer långt längre än i USA, rapporterar DN.

Funktioner som saknas

Skillnaderna mellan hur teknik fungerar i Europa och USA blir allt tydligare.

Flera nya funktioner i Apples och Googles produkter har stoppats helt på grund av EU:s regler för digitala marknader.

Ett exempel är Apples nya hörlurar AirPods Pro (2025), där funktionen Live Translation översätter tal i realtid mellan två språk.

I USA marknadsförs den som ett sätt att ”samtala fritt utan språkbarriärer” – men i EU är funktionen blockerad.

Samma sak gäller Apple Intelligence, företagets stora satsning på artificiell intelligens hos iPhone och Mac.

Funktionen låter Siri skriva mejl, sammanfatta texter och förstå naturligt språk – men har inte lanserats i Europa.

– EU vill gå före resten av världen med sin reglering. Genom att reglera i lag förtydligar man vem som är ansvarig för vad, i stället för att den starkes rätt gäller, säger Susanne Stenberg, senior forskare på forskningsinstitutet Rise, till DN.

LÄS MER: Meta sparkar 600 anställda

Tjänster försenas

Det är inte bara Apple som påverkas.

Google och Meta har också tvingats bromsa sina lanseringar i Europa.

Googles Gemini, tidigare kallad Bard, lanserades ett helt år senare i EU än i USA efter att myndigheter varnat för bristande personuppgiftsskydd.

Karttjänsten Google Maps har också ändrats – EU-regler förbjuder Google från att ”gynna sina egna produkter”, vilket gjort att kartorna inte längre visas direkt i sökresultatet.

Techjättar i strid

Regleringarna har väckt starka reaktioner i Silicon Valley.

Flera bolag har krävt lättnader och fått stöd från Donald Trump, som hotat med strafftullar mot EU.

Men EU-kommissionen har stått fast vid sina beslut.

– Vi fattar såklart att företag vill försvara sina vinster till vilket pris som helst, men det är inte vad DMA handlar om, säger Thomas Regnier, talesperson för EU-kommissionen, till Politico.

Nu väntar en översyn av reglerna som ska vara färdig i maj 2026.

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Foto: Kaboompics

Text: Redaktionen