EXPERT: Därför bombar Ryssland nu städer i västra Ukraina

2022 03 11

Under fredagen har det rapporterats om intensifierade ryska bombningar av ukrainska städer i landets västra delar.

Men bombningarna i västra delarna av landet ska inte tolkas som att den ryska krigsmakten planerar att invadera städerna i väst.

Det handlar snarare om ett försök att skära av viktiga försörjningslinjer i Ukraina, hävdar Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.

Vill försvåra för ukrainarna

– Det skulle kunna vara att man från rysk sida vill slå mot de västliga städerna för att försvåra för ukrainarna att få underhåll, säger Joakim Paasikivi till SR Ekot.

Han framhäver att det fortfarande kan vara för tidigt att konstatera vad den ryska strategin egentligen går ut på.

– Strövis har det skett en del sådana här attacker tidigare, så vi får se om det kommer bli ett mönster. Men det finns definitivt inga ryska trupper nära dessa städer utan det är flyg- och raketattacker som är aktuellt nu.

Här kommer Ryssland attackera

Joakim Paasikivi instämmer med vad flera experter och medier har rapporterat om. Rysslands nästa stora offensiv kommer att riktas mot Ukrainas huvudstad Kyiv.

– Jag tycker det verkar som att man vill förnya offensiven gissningsvis främst mot Kyiv och jag tror att man kommer slå mot Odessa också så man skär av Svarta havet från Ukraina, säger han till SR.

Från Lutsk i väst till Dnipro i syd

Under fredagen har flera ryska bombattacker riktats mot två viktiga strategiska städer i Ukraina. Lutsk i västra delen av landet och industritäta staden Dnipro i sydöstra Ukraina. I linje med Paasikivis resonemang tolkar flera medier bombningarna som ett försök att skära av viktiga försörjningslinjer, bland annat västliga leveranser som kommer in från Polen.

Bombat skofabrik och flerfamiljshus

I Dnipro har flyglarmet ljudit över stadens gator under hela fredagen. Det är första gången som staden är måltavla för ryska bombningar. Lokala myndigheter rapporterar att flygbomber har träffat en skofabrik, ett flerfamiljshus och en förskola. En person uppges ha dödats, rapporterar BBC.

48 skolor har bombats

I den östra delen av Ukraina fortsätter förödelsen. Landets näst största stad Charkiv är fortsatt hårt utsatt av raketattacker från den ryska armén. Enligt stadens borgmästare ha 48 av stadens skolor förstörts i attackerna, rapporterar Reuters.

Flera barn bland krigets dödsoffer

Lyudmyla Denisova, Ukrainas kommissionär för mänskliga rättigheter, uppger att 78 barn har dödats sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina, enligt Reuters. Siffrorna är obekräftade och kan vara högre. Just nu pågår det intensiva strider i städerna Irpin och Mariupol.

Foto: Ukraine President Office

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen