EXPERT: Därför bombar Ryssland nu städer i västra Ukraina

2022 03 11

Under fredagen har det rapporterats om intensifierade ryska bombningar av ukrainska städer i landets västra delar.

Men bombningarna i västra delarna av landet ska inte tolkas som att den ryska krigsmakten planerar att invadera städerna i väst.

Det handlar snarare om ett försök att skära av viktiga försörjningslinjer i Ukraina, hävdar Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.

Vill försvåra för ukrainarna

– Det skulle kunna vara att man från rysk sida vill slå mot de västliga städerna för att försvåra för ukrainarna att få underhåll, säger Joakim Paasikivi till SR Ekot.

Han framhäver att det fortfarande kan vara för tidigt att konstatera vad den ryska strategin egentligen går ut på.

– Strövis har det skett en del sådana här attacker tidigare, så vi får se om det kommer bli ett mönster. Men det finns definitivt inga ryska trupper nära dessa städer utan det är flyg- och raketattacker som är aktuellt nu.

Här kommer Ryssland attackera

Joakim Paasikivi instämmer med vad flera experter och medier har rapporterat om. Rysslands nästa stora offensiv kommer att riktas mot Ukrainas huvudstad Kyiv.

– Jag tycker det verkar som att man vill förnya offensiven gissningsvis främst mot Kyiv och jag tror att man kommer slå mot Odessa också så man skär av Svarta havet från Ukraina, säger han till SR.

Från Lutsk i väst till Dnipro i syd

Under fredagen har flera ryska bombattacker riktats mot två viktiga strategiska städer i Ukraina. Lutsk i västra delen av landet och industritäta staden Dnipro i sydöstra Ukraina. I linje med Paasikivis resonemang tolkar flera medier bombningarna som ett försök att skära av viktiga försörjningslinjer, bland annat västliga leveranser som kommer in från Polen.

Bombat skofabrik och flerfamiljshus

I Dnipro har flyglarmet ljudit över stadens gator under hela fredagen. Det är första gången som staden är måltavla för ryska bombningar. Lokala myndigheter rapporterar att flygbomber har träffat en skofabrik, ett flerfamiljshus och en förskola. En person uppges ha dödats, rapporterar BBC.

48 skolor har bombats

I den östra delen av Ukraina fortsätter förödelsen. Landets näst största stad Charkiv är fortsatt hårt utsatt av raketattacker från den ryska armén. Enligt stadens borgmästare ha 48 av stadens skolor förstörts i attackerna, rapporterar Reuters.

Flera barn bland krigets dödsoffer

Lyudmyla Denisova, Ukrainas kommissionär för mänskliga rättigheter, uppger att 78 barn har dödats sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina, enligt Reuters. Siffrorna är obekräftade och kan vara högre. Just nu pågår det intensiva strider i städerna Irpin och Mariupol.

Foto: Ukraine President Office

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen