EXPERT: Därför bombar Ryssland nu städer i västra Ukraina

2022 03 11

Under fredagen har det rapporterats om intensifierade ryska bombningar av ukrainska städer i landets västra delar.

Men bombningarna i västra delarna av landet ska inte tolkas som att den ryska krigsmakten planerar att invadera städerna i väst.

Det handlar snarare om ett försök att skära av viktiga försörjningslinjer i Ukraina, hävdar Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.

Vill försvåra för ukrainarna

– Det skulle kunna vara att man från rysk sida vill slå mot de västliga städerna för att försvåra för ukrainarna att få underhåll, säger Joakim Paasikivi till SR Ekot.

Han framhäver att det fortfarande kan vara för tidigt att konstatera vad den ryska strategin egentligen går ut på.

– Strövis har det skett en del sådana här attacker tidigare, så vi får se om det kommer bli ett mönster. Men det finns definitivt inga ryska trupper nära dessa städer utan det är flyg- och raketattacker som är aktuellt nu.

Här kommer Ryssland attackera

Joakim Paasikivi instämmer med vad flera experter och medier har rapporterat om. Rysslands nästa stora offensiv kommer att riktas mot Ukrainas huvudstad Kyiv.

– Jag tycker det verkar som att man vill förnya offensiven gissningsvis främst mot Kyiv och jag tror att man kommer slå mot Odessa också så man skär av Svarta havet från Ukraina, säger han till SR.

Från Lutsk i väst till Dnipro i syd

Under fredagen har flera ryska bombattacker riktats mot två viktiga strategiska städer i Ukraina. Lutsk i västra delen av landet och industritäta staden Dnipro i sydöstra Ukraina. I linje med Paasikivis resonemang tolkar flera medier bombningarna som ett försök att skära av viktiga försörjningslinjer, bland annat västliga leveranser som kommer in från Polen.

Bombat skofabrik och flerfamiljshus

I Dnipro har flyglarmet ljudit över stadens gator under hela fredagen. Det är första gången som staden är måltavla för ryska bombningar. Lokala myndigheter rapporterar att flygbomber har träffat en skofabrik, ett flerfamiljshus och en förskola. En person uppges ha dödats, rapporterar BBC.

48 skolor har bombats

I den östra delen av Ukraina fortsätter förödelsen. Landets näst största stad Charkiv är fortsatt hårt utsatt av raketattacker från den ryska armén. Enligt stadens borgmästare ha 48 av stadens skolor förstörts i attackerna, rapporterar Reuters.

Flera barn bland krigets dödsoffer

Lyudmyla Denisova, Ukrainas kommissionär för mänskliga rättigheter, uppger att 78 barn har dödats sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina, enligt Reuters. Siffrorna är obekräftade och kan vara högre. Just nu pågår det intensiva strider i städerna Irpin och Mariupol.

Foto: Ukraine President Office

Text: Redaktionen

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish.

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring.

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning.

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka.

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden.

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna.

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen