Europeisk storstad inför böter på 3 200 kronor för oanmälda besök

2022 07 02

En av Europas populäraste storstäder ska införa drastiska åtgärder som påverkar de många besökarna och turisterna.

Det är Venedig i norra Italien – eller Venice som staden heter på engelska – som nu beslutat att införa ett betalningssystem som pekas ut som världsunikt.

Klirr i kassan

Venedigs stadsledning hoppas att beslutet ska ge stora intäkter i stadskassan men samtidigt leder beslutet till en del administrativt arbete för alla turister.

Bakgrunden till åtgärden är att en stor del av Venedigs turister endast besöker staden över dagen utan att sova över. Men dagsutflykterna ger inte alls samma intäkter som de besökare som stannar minst en natt.

Varierande pris

Från och med den 16 januari 2023 måste alla som reser till Venedig utan att sova över följa dessa nya regler rapporterar italienska medier:

-Anmäla sig sin ankomst till staden i förväg via Internet.

-Betala i förskott innan besöket.

-Priset blir 108 kronor per besökare

-Lägre pris kan bil aktuellt beroende på säsong och besökstryck samt hur lång tid i förväg man föranmälde sitt besök

Högt bötesbelopp

Om besökare i staden inte kan visa upp en så kallad QR-kod på sin mobil och bevisa sin förbokning och betalning så riskerar de att straffas med böter på hela 3 200 kronor för sitt oanmälda besök.

Förhoppningen är att fler turister ska välja att stanna över på hotell och värdshus vilket gör att de spenderar mer pengar i Venedig.

19 miljoner besökare

Staden har räknat ut att hela 80 procent av besökarna bara stannar över dagen och därmed inte alls spenderar lika mycket pengar i Venedig.

Med tanke på att hela 19 miljoner endagsbesökte vistades i Venedig under 2019 så kan den nya avgiften leda till stora intäkter hoppas stadsledningen.

Alla uppskattar inte förslaget men Venedigs turistchef viftar bort synpunkter om att regeln är negativ och kan leda till färre besökare.

Morötter och piskor

– Vi talar inte om minskade siffor. Vi talar om morötter och piskor, säger turistchefen till tidningen.

Under pandemin har Venedigborna nästan haft staden för sig själva vilket är en stor skillnad i en stad där turisterna annars ofta är i majoritet.

Kraftiga luftföroreningar

Sedan mitten av 1960-talet har turismen till den romantiska kanalstaden ökat stadigt samtidigt som stadens invånarantal minskat. Flera orsaker pekas ut bakom befolkningsminskningen:

-Kraftiga luftföroreningar

-Tilltagande översvämningar

-Höga livsmedelspriser

Grundsyftet med det nya avgiftssystemet är att finna en balans mellan invånare, dagsbesökare och övernattande besökare.
Först i världen

Enligt stadsledningen blir Venedig världens första stad att införa ett avgiftssystem för dagsbesökare.

– För att minska friktionerna mellan dagsbesökare och invånare, framhåller turistchefen.
Venedig har tappat en stor del av sin befolkning de senaste årtiondena och besökarna står för en stor andel av slitaget på stadens infrastruktur.

Det stora besöksantalet späs på av alla kryssningsfartyg med mängder av turister som lägger till i hamnen om dagarna.

Alla passagerare

Enligt det nya avgiftssystemet så måste nu även dessa betala avgiften om inte kryssningsföretaget själva gör det för alla passagerare som går av.

Foto: K. Suman

Text: Redaktionen

Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 13

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna.

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen