Europas mäktigaste person: ”Hotet är mycket större än vi tror”

2024 12 23

Italiens premiärminister Girogia Meloni är Europas mäktigaste person.

Det fastslog välansedda Politico i början av december.

– På mindre än ett decennium har ledaren för högerpartiet Italiens bröder gått från att avfärdas som en ultranationalistisk knäppgök till att väljas till Italiens premiärminister och etablera sig som en ledare som Bryssel och Washington vill göra affärer med, skrev tidningen i sin motivering.

”Mycket större än vad vi föreställer oss”

Meloni har tidigare kritiserats för sin mjuka hållning till Putinregimen i Moskva.

Putins ”valseger” 2018 kallade Meloni för ”det ryska folkets otvetydiga vilja".

Sedan hon tillträdde som premiärminister har dock Meloni gjort en totalomvändning i synen på den ryska diktaturen.

Under Rysslands invasion av Ukraina har premiärministern framstått som en av Ukrainas mest inbitna anhängare.

Nu uttalar sig Meloni återigen om hotet från Ryssland.

I ett färskt uttalande varnar hon för att västvärlden underskattar Putins framtidsplaner.

– Vi måste förstå att hotet är mycket större än vad vi föreställer oss, säger premiärministern enligt Kyiv Independent.

Flera hotbilder

Enligt Meloni är det ryska hotet mot Europa mycket större än enbart militär.

– Det handlar om hot mot vår demokrati, det handlar om att påverka vår allmänna opinion, det handlar om vad som händer i Afrika, det handlar om råvaror, det handlar om instrumentaliseringen av migration. Vi måste förstå att det handlar om mycket breda säkerhetsfrågor.

Ställer krav

Sedan 2021 har Ryssland och Belarus iscensatt stora flyktingströmmar vid EU:s gränser. Tusentals migranter har skeppats till unionens östra gränser med löfte om säker inresa i EU.

Georgia Meloni uppmanar EU att betrakta flyktingströmmarna som ett betydande säkerhetsproblem som kommer finnas kvar efter kriget i Ukraina.

– Vi behöver en ny och mer effektiv utrikes- och samarbetspolitik för att klara migrationsfrågan, säger Italiens premiärminister.

Foto: HUNGQUACH679PNG

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen